ANNONS:
Till Di.se
START DI TV BÖRS BEVAKNINGAR
ANNONS

Marcus Wallenberg m.fl: Så ska Sverige klara nästa strukturomvandling

  • Marcus Wallenberg. Foto: Evelina Carborn

DEBATT. Vi står inför en mycket snabb strukturomvandling när arbetsuppgifter för hela yrkesgrupper kommer att försvinna. Detta ställer möjligheten till livslångt lärande på sin spets. Vi bjuder nu in till en konferens i oktober om denna viktiga fråga, skriver Marcus Wallenberg, Carl Leinar, Eva Nordmark, Susanne Ackum och Anders Ferbe.

Alla länder står inför stora förändringar som drivs av nya digitala tekniker och affärsmodeller. Framtidens vinnare är de som fångar möjligheterna tidigt och som möter de utmaningar som detta för med sig. De som fastnar i det gamla och bara fokuserar på problemen riskerar att långsamt marginaliseras.

Strukturomvandling är inget nytt, men kommer nu sannolikt gå mycket snabbare. Som individer, företag, regioner och länder behöver vi ställas oss frågan hur vi ska agera.

Forskning och erfarenhet från historien lär oss att teknikskiften innebär att ett antal arbetsuppgifter, ibland för hela yrkesgrupper, kommer att ersättas. Samtidigt växer det fram nya arbetsuppgifter i snabb takt – många som vi idag inte ens kan föreställa oss. Nyckeln till framgång blir därför en tydlig vision samt att vi förmår uppgradera kunskaper och kompetenser för att fortsatt vara relevanta och attraktiva på arbetsmarknaden.

En förutsättning för en lyckad strukturomvandling är att såväl privat som offentlig verksamhet har tydliga visioner om vilka möjligheter det nya innebär, men också vilka krav det ställer på organisationer och på individer. Ett exempel finns i Schweiz. På deras årliga ”Digital Day” visar företag, myndigheter och institutioner upp de framsteg som ny teknik och nya affärsmodeller innebär.

På så sätt skapas en tydlig vision för hur hela samhället kan bli vinnare. När alla ser samma utmaningar och möjligheter blir förändringskraften positiv och stark. Här kan Sverige hämta inspiration.

Men även oro och rädsla uppstår på arbetsmarknaden vid strukturomvandling. Rädslan för arbetslöshet och utanförskap ökar. Forskning och erfarenhet visar att samhällen ibland svarar upp mot omställningen med protektionism och subventioner av gamla jobb. Eller så bejakas det nya och rätt förutsättningar skapas för att företag och arbetskraft kan ställas om.

Vår acceptans och förmåga – som individer och samhälle – att anamma ny teknik, nya arbetssätt och nya affärsmodeller blir avgörande. ”Protect people – not jobs” har sedan länge varit en devis som tjänat oss väl i Sverige. I korthet har den inneburit att löntagarna stått bakom strukturomvandling i utbyte mot att de vars förutsättningar på jobbet förändrats och de som sägs upp på grund av arbetsbrist får utbildning och omställningsstöd.

Nuvarande teknikskifte innebär att en del förhållandevis välbetalda rutinjobb försvinner, medan jobb inom service, kommunikation, innovation och ledarskap ökar. För oss i Sverige innebär detta både stora möjligheter, men också risk för ökande klyftor.

Fördelningsfrågorna är därför viktiga när den digitala strukturomvandlingen accelererar. Vi tror att en bred samverkan mellan det privata näringslivet, arbetsmarknadens parter och den offentliga sektorn skulle ge Sverige stora fördelar.

Det är viktigt att vi tidigt tillvaratar de möjligheter den nya tekniken innebär. Genom att relativt snabbt identifiera de kompetenser och färdigheter som behövs i framtiden och agera för detta under en gemensam vision stärker vi hela samhället. Alternativet är att vänta till nästa lågkonjunktur och se hur den brutalt tvingar företag och samhälle till dramatiska åtgärder för att rädda välfärden på längre sikt.

Under det senaste året har vi fört dialog med ett stort antal relevanta aktörer. Samtalen med arbetsmarknadens parter, myndigheter, utbildningsanordnare med flera fördjupar vår övertygelse att en väl fungerande och flexibel vuxenutbildning är en av de centrala nycklarna till en framgångsrik omställning.

De utbildningsbeslut som vi tar i unga år måste ständigt och genom hela arbetslivet byggas på, såväl under som mellan anställningar. Tanken om det livslånga lärandet är inget nytt, men vår gemensamma bedömning är att detta ställs på sin spets under det kommande decenniet.

Under lång tid har privat och offentlig infrastruktur för vuxenlärande byggts upp i Sverige. Exempelvis arbetsmarknadsutbildning, komvux, yrkesvux, Yrkeshögskolan, folkhögskolor och studieförbund för vuxna. Allt är inte utvärderat, och en del insatser är inte entydigt positiva, men många pekar på att exempelvis Yrkeshögskolan och de insatser som sker inom ramen för parternas omställningsorganisationer, Trygghetsrådet och TSL, är till stor nytta. Dessa framgångsexempel behöver lyfts fram och skalas upp i en framtida strategi.

Det pågående teknikskiftet kommer också medföra utmaningar för högre utbildning vid universitet och högskolor. Utbudet av utbildningar vid landets lärosäten behöver anpassas bättre till vuxnas behov av att fylla på kunskap genom yrkeslivet. De ekonomiska villkoren för dem som vidareutbildar sig mitt i livet behöver diskuteras i syfte att nå en lösning där individ, stat och företagen medverkar till finansiering av någon form av omställningslösning.

Vi är övertygade om att vi snarast behöver börja prova nya idéer i olika konstellationer runt kompetensutveckling. De framgångsfaktorer som finns behöver spridas och de hinder som uppstår behöver tas bort. Ett sätt är att testa nya lösningar och söka inspiration från andra länder.

Sverige har goda förutsättningar att ta tillvara de möjligheter den nya tekniken erbjuder och samtidigt erbjuda de som påverkas av strukturomvandlingen nödvändiga omställningsinsatser. Vi ska inte vara rädda för ny teknik, men oroas över gammal teknik.

Vi vill också varna för saktfärdighet och liknöjdhet. Nödvändiga strukturåtgärder har en tendens att skjutas upp tills krisen står vid dörren. All erfarenhet visar att då blir åtgärderna oftast drastiska och följden blir onödigt lidande.

Vi vill ta vår del av ansvaret genom att gemensamt bjuda in till dialog om denna för Sverige så viktiga fråga. Därför avser vi att tillsammans med Handelshögskolan den 4 oktober i år anordna en konferens med namnet ”Work in the future”. Vi vill hitta en bred uppslutning för att utveckla ett sätt där vi tillsammans blir vinnare i den pågående teknikdrivna strukturomvandlingen. Vår förmåga till livslångt lärande kommer här vara helt avgörande.

Carl Leinar, fd vd Trygghetsrådet
Eva Nordmark, ordförande, TCO
Marcus Wallenberg, ordförande, SEB
Susanne Ackum, fd statssekreterare
Anders Ferbe, fd förbundsordförande, IF Metall


Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 2.500-6.000 tecken inklusive blanksteg.

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies