1515

Magdalena Andersson: Vi skrotar exitskatten

DEBATT. Sverige är en liten öppen ekonomi som bygger sitt välstånd på handel och export. En av grundstenarna i den svenska modellen är ett konkurrenskraftigt och dynamiskt näringsliv som har goda förutsättningar för investeringar och export. 

Foto:Joey Abrait

För att svenska företag ska kunna konkurrera utomlands krävs starka och välfungerande offentliga tjänster. Det handlar inte bara om infrastruktur och rättsväsende av hög kvalitet utan också om välfärd och utbildning. Allt detta har gemensamt att de i Sverige finansieras via skatt. Så skapar vi ett tryggt samhälle.

Det är ett utbyte som skapar vinster för både företag och medborgare. Å ena sidan tillförsäkras svenska löntagare social trygghet, utbildning och omfattande möjligheter att ställa om när ekonomin förändras. Å andra sidan får svenska företag god tillgång på välutbildad och högproduktiv arbetskraft som deltar i hög grad på marknaden tack vare omfattande sjukvård och omsorg.

Den samhällsmodell vi har valt i Sverige förutsätter tillit och förtroende, inte bara för det allmänna utan också mellan enskilda. Det gäller inte minst när det kommer till skatter och legitimiteten i skattesystemet. Ett neutralt och likformigt skattesystem där alla följer gemensamt beslutade regler är centralt för att konkurrens ska ske på lika villkor. Det är ett av skälen till att regeringen har prioriterat arbete mot skattefusk och aggressiv skatteplanering. 

Förra veckan presenterade vi regler som försvårar för skatteplanering med räntor samtidigt som de möjliggör en sänkning av bolagsskatten från 22 till 20,6 procent. Förslaget värnar också enkelheten för små och medelstora företag med tydliga undantagsregler.

En grundläggande skatterättslig princip – inte bara i Sverige – är att de vinster som har uppstått när en person är skattskyldig i ett land också beskattas i det landet. En rad länder har regler om särskilda beskattningskonsekvenser för fysiska personer som flyttar ut. I Sverige kommer den principen till uttryck genom den så kallade tioårsregeln i inkomstskattelagen. 

Det är dock sedan länge väl känt att tioårsregeln i praktiken inte fyller sitt syfte. Det är möjligt att i vissa fall helt eller delvis undgå beskattning av kapitalvinster i samband med utflyttning. Riksrevisionen påpekade detta i en granskning redan år 2010. Riksrevisionens bedömning delas inte bara av mig utan också av min moderata företrädare som finansminister. Det är mot den bakgrunden remitterade vi Skatteverkets förslag om exitskatt. System med utflyttningsbeskattning, istället för utsträckt skattskyldighet likt tioårsregeln, finns i flera länder, däribland Danmark, Storbritannien, Tyskland, Spanien och Frankrike.

Under remissen har det dock framkommit synpunkter som visar på reella problem med förslagets utformning. Möjligheten att genomföra generationsskiften utan att sälja delar av företaget är viktigt för familjeföretagens fortlevnad. Problematiken kring generationsskiften var den viktigaste anledningen till att arvsskatten i dess dåvarande form avskaffades av Socialdemokraterna. Vår ekonomi bygger också på att företag ska kunna expandera utomlands. Det är då angeläget att inte försvåra för personal att följa med under perioder. 

Därför meddelar vi i dag att regeringen inte kommer att gå vidare med Skatteverkets förslag om utflyttningsbeskattning.

Detta innebär dock att problemen med tioårsregeln kvarstår liksom det hot som detta utgör mot legitimiteten i det svenska skattesystemet. Vi har nyligen remitterat ett förslag som gör att lågbeskattade brevlådeföretag på Malta, alltså företag utan någon verklig etablering där, kan löpandebeskattas hos sin ägare i Sverige. Det är ett steg i rätt riktning. Jag ser nu fram emot – och förutsätter – en konstruktiv dialog med företrädare för det svenska näringslivet om hur en reform av tioårsregeln bäst utformas för att säkerställa såväl finansieringen av gemensamma nyttor som konkurrenskraftiga och likformiga skatteregler.

Samtidigt kan det inte nog betonas att regelverkets legitimitet aldrig kan bygga enbart på lagstiftning, hur väl utformad den än är. Det gäller inom alla områden – så även beskattning. Omfattande skatteplanering gör att skattereglerna blir krångligare. Det försvårar för vanligt folk och vanliga företag. Tillsammans har vi ett ansvar att se till att vi kan ha enkla regler för dem som bara vill göra rätt för sig.


Magdalena Andersson, finansminister


Innehåll från SAVRAnnons

Så undviker du avgifterna som äter ditt fondsparandes vinst

76 procent av vuxna svenskar sparar i fonder, antingen privat eller genom tjänstepensionen. Dock är kunskapen låg om vad fondavgiften kostar, hur den påverkar ens vinst samt hur man enkelt kan minimera sina fondavgifter.

När man köper en fond, betalas i de allra flesta fall en avgift i ersättning till fondförvaltaren. Ju mer aktivt förvaltad fonden är, desto högre är i regel avgiften. Vad många inte vet är att fondförmedlarna, exempelvis banker och nätbanker, ofta tar ut ett arvode för att sälja fonderna vidare till sina kunder. Denna fondprovision, även kallad kickback, är ofta lika stor som ersättningen till fondförvaltaren. Förenklat kan man därför säga att hälften av fondavgiften man betalar går till förvaltaren av fonden, och hälften går till banken. 

Miljarder i provision till bankerna

Enligt SVT betalade svenska sparare och framtida pensionärer ca 35 miljarder kronor i avgifter under 2020. En betydande del av dessa avgifter går till de förmedlande bankerna, och utgör en stor del av deras vinster. 

Detta system är kritiserat och till och med förbjudet i länder som Storbritannien, Nederländerna och Schweiz. Så sent som i februari 2021 meddelade Finansinspektionen att de vill att fondprovisioner ska förbjudas, bland annat för att de anser att det finns en intressekonflikt mellan spararna och förmedlarna: Genom att rekommendera fonder med dyra avgifter, tjänar fondförmedlaren mer pengar.

Halvera dina fondavgifter och optimera din vinst

Spartjänsten Savr ger rabatt på fondavgifterna: Istället för att ta en fondprovision, ger Savr tillbaka provisionen till dig som sparare. Där behöver du inte starta ett helt nytt sparande, utan kan enkelt flytta ditt befintliga innehav till plattformen för att ta del av de rabatterade avgifterna. Läs mer om erbjudandet och hur en flytt går till på savr.com.

Om Savr:

Savr är spartjänsten som ger sina kunder 30-50% rabatt på fondavgifterna jämfört med bankerna, men med samma statliga garantier och skydd som banken.

Till skillnad från banker och nätbanker betalar Savr tillbaka fondprovisionen till sina kunder. Detta resulterar i att de kan erbjuda samma fonder som bankerna, men till lägre avgifter. Istället för fondprovision tar de endast en fast plattformsavgift på 0,09%.

Savr har över 65 000 sparare, och var 10:e minut flyttas ett sparande till savr.com.

 

Mer från SAVR

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med SAVR och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?