M: Gör det enklare för kvalificerad arbetskraft att få uppehållstillstånd

DEBATT. Sverige måste modernisera arbetskraftsinvandringen, men samtidigt se till att den inte blir en ventil för asylmottagande. Moderaterna presenterar nu första delen av vårt reformpaket för arbetskraftsinvandring med fokus på högkvalificerad arbetskraft, skriver Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson.

SLÅ IHOP. M föreslår att högkvalificerade arbetskraftsinvandrare ska kunna få permanent uppehållstillstånd tidigare än i dag och byta arbetsgivare efter kortare tid, skriver Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson.
SLÅ IHOP. M föreslår att högkvalificerade arbetskraftsinvandrare ska kunna få permanent uppehållstillstånd tidigare än i dag och byta arbetsgivare efter kortare tid, skriver Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson.Foto:Pontus Lundahl/TT

Ett lands långsiktiga konkurrenskraft kräver ett välavvägt system för arbetskraftsinvandring. Det är en förutsättning för att kunna konkurrera på den globala marknaden. Spetskompetens är för många företag en överlevnadsfråga. Samtidigt är det av största vikt att systemet utformas på ett trovärdigt sätt. Det får inte bli en ventil för asylmottagande eller bli en kostnad för systemet. 

Det här fungerar inte tillräckligt bra i dag. Vi ser flera olika former av fusk och rena missbruk. Det så kallade spårbytet har skapat direkta vägar in i Sverige för den som fått avslag på en asylansökan.

På samma gång fungerar det inte heller tillräckligt bra för högkvalificerad arbetskraftsinvandrare. Kompetensutvisningarna fortsätter: trots upprepade krav från Moderaterna och riksdagen har Socialdemokraterna inte åtgärdat problemet. Sverige har börjat få ett dåligt rykte om att inte kunna ta hand om utländsk talang. Det riskerar att på allvar hota Sveriges tillväxtmöjligheter. 

Socialdemokraterna och Miljöpartiet har enligt januariöverenskommelsen lovat att presentera en utredning under 2019 för att komma åt kompetensutvisningarna. Ny lagstiftning ska vara på plats den 1 januari 2021. Ingenting har ännu presenterats.

Nu krävs en översyn av rådande system. Den behöver ske med avstamp i den reform som Alliansen genomförde 2008. I dag presenterar vi första delen av en sådan översyn med fokus på högkvalificerad arbetskraft. Det handlar om personer med en högre lönenivå och en högre utbildningsnivå.

- Stoppa kompetensutvisningarna. Sverige måste omedelbart sätta stopp för kompetensutvisningar. De fortsätter, trots förbättrande domar från Migrationsöverdomstolen från december 2017. Moderaterna föreslår nu att ett mindre fel inte automatiskt ska leda till utvisning. Utgångspunkten ska vara att felet har rättats till, inte när felet rättats till. Lagstiftningen behöver därför kompletteras med en regel om att helhetsbedömningar ska göras vid omprövning av arbetstillstånd. Därtill måste annonseringsplikten uppdateras där ansvaret för fel bör hamna på arbetsgivaren.

- Permanenta uppehållstillstånd. Om högutbildad arbetskraft ska komma till Sverige måste vårt regelverk vara attraktivt. Moderaterna föreslår nu att högkvalificerade arbetskraftsinvandrare ska kunna få permanent uppehållstillstånd tidigare än i dag och dessutom kunna byta arbetsgivare efter kortare tid i Sverige. Det handlar om att korta processen från dagens två tidsbegränsade uppehållstillstånd till ett och korta tillståndstiderna.

- Korta handläggningstiderna. Det är orimligt att arbetsgivare tvingas vänta månader på beslut. I dag nedprioriteras arbetstillstånd till följd av inflödet till Migrationsverket i övriga ärenden. Moderaterna föreslår att handläggningstiderna kortas och en särskild prövning för arbetskraftsinvandring, som skiljer arbetstillstånd från asylärenden.

- Inför talangvisum. Det måste vara möjligt att få visum för att söka arbete i Sverige. Av naturliga skäl är det svårt att ordna ett jobberbjudande från ett annat land. Moderaterna föreslår ett särskilda visum, talangvisum, för högkvalificerad arbetskraft som vill etablera sig i Sverige bör därför inrättas.

- One-stop-shop för högkvalificerad arbetskraft. Moderaterna föreslår att ett så kallat one-stop-shop för högkvalificerad arbetskraft införs för att underlätta kontakten med myndigheter. Det handlar om en kontaktyta gentemot myndigheter såsom Skatteverket, Försäkringskassan och Migrationsverket. Det betyder att företag som rekryterar arbetskraftsinvandrare och den som invandrat enkelt kan få information om hur man till exempel kan tillhandahållas ett personnummer och ett bankkonto.

Arbetskraftsinvandringen måste mer än i dag riktas in mot högkvalificerade. Bilden av Sverige som ett land med ett omodernt och överdrivet byråkratiskt regelverk kommer att ta tid att reparera. Det arbetet borde ha börjat redan efter förra valet.

Ulf Kristersson, partiledare (M)

Elisabeth Svantesson, ekonomisk-politisk talesperson (M)


Innehåll från Lunds universitetAnnons

Rätt vård för barncanceröverlevare

Helena Linge, vd för startup-bolaget Concidera Health och forskare vid Lunds universitet inom fältet ”Sena effekter efter barncancerbehandling”.
Helena Linge, vd för startup-bolaget Concidera Health och forskare vid Lunds universitet inom fältet ”Sena effekter efter barncancerbehandling”.

Utvecklingen under de senaste decennierna inom barnonkologi är fantastisk – i dag överlever de flesta barn som drabbas av cancer. Dock är risken stor att patienterna får sena effekter av sin behandling. Det här är något som Lundabolaget Concidera Health vill motverka med hjälp av strukturerad hälsodata. 

I dag finns ungefär 11 000 barncanceröverlevare i Sverige. Patientgruppen behöver regelbunden medicinsk tillsyn. Detta eftersom minst 70 procent av barncanceröverlevare riskerar att drabbas av sena komplikationer efter sina behandlingar – till exempel en andra cancer, hjärtpåverkan eller infertilitet. 

– I dag blir friskförklarade barn tidigt informerade om att seneffekter kan drabba dem. Så var inte fallet för patienter som behandlades för 40 år sedan, då både information och uppföljning ofta var ofullständig och sporadisk, säger Thomas Wiebe, docent i pediatrik och pensionerad barnonkolog och tillägger: 

– Som läkare under 1990-talet var det svårt att få en överblick och förståelse för patientens behandlingshistorik – all information låg gömd i tjocka pärmar med journalhandlingar. Därför beslutade jag mig, efter ett anslag från Barncancerfonden, att skapa ett digitalt och populationsbaserat kvalitetsregister – BORISS.  

Läs mer om de seneffekter som kan drabba barncanceröverlevare

Omfattande arbete med register 

Thomas Wiebes målsättning med BORISS var att skapa en god överblick av patientens behandlingshistorik. I ett mycket omfattande arbete registrerades data om alla individer som diagnostiserats med barncancer i södra sjukvårdsregionen sedan 1970 och framåt. 

– När jag och Thomas möttes 2015 började vi utbyta tankar och idéer kring hur vi skulle kunna använda BORISS på ett innovativt sätt. Dessa idéer lade grunden för Concidera Health, säger Helena Linge, vd för startup-bolaget och forskare vid Lunds universitet inom fältet ”Sena effekter efter barncancerbehandling”.

Digital tillgång till strukturerad hälsodata

Med BORISS som grund har de utvecklat ett webbaserat system som genererar beslutsunderlag. Systemet CiCADA består av dels en digital rapport som visar överlevarens behandlingshistorik, dels ett digitalt verktyg som riskstratifierar populationen av överlevare och gör det möjligt att kalla rätt person i rätt tid till vården. 

Nu färdigställs ytterligare en del som ska sprida kunskap i vårdkedjan om patientgruppen och vilka seneffekter de kan drabbas av. Hela systemet CiCADA, där verktygen ingår, är inom kort klart för användning.

– En digital tillgång till strukturerad hälsodata ökar informations- och patientsäkerheten och är en förutsättning för medicinsk uppföljning. Personerna kan leva längre och friskare liv om de får rätt hjälp. Tidig upptäckt av seneffekter sparar också kostnader och tid i vården, säger Helena Linge. 

AI kan berika 

Dessutom undersöker de i ett forskningsprojekt om det går att finna nya samband mellan behandling och seneffekter. 

– I projektet arbetar vi med metodik lånad från AI-fältet och vår målsättning är att forskningsresultaten ska vävas in i de digitala verktygen. Vi kan genom strukturerad hälsodata göra stor skillnad i människors liv, inte bara genom forskning utan också genom konkret praktisk användning inom vården, avslutar Helena Linge. 

Ta del av ytterligare AI-satsningar vid Lunds universitet 

Fakta om Concidera Health AB

Forskningen bedrivs vid Kliniska Vetenskaper, Medicinska Fakulteten Lunds universitet, i samarbete med RISE, Climber och Region Skåne; och stöds av Vinnova och Barncancerfonden. 

Vårdprogram för överlevare har utformats av Svenska Arbetsgruppen för Långtidsuppföljning efter Barncancer. 

Concidera Health AB grundades 2018 med stöd av universitets Holdingbolag. 

Läs mer här!

 

Mer från Lunds universitet

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Lunds universitet och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?