ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

M, C, KD och L: Regeringen duckar om Telia

  • TYST. Om regeringen menar allvar med synpunkterna om mediedominans måste rimligen EU-kommissionens godkännande av affären få effekt. Annars har det ju bara varit tomt prat från Ibrahim Baylan, skriver artikelförfattarna. Foto: Johan Nilsson/TT, Johan Nilsson, Johan Nilsson

DEBATT. I våras uppdrog riksdagen åt regeringen att på sikt sälja statens innehav i Telia. Sedan dess har det varit tyst från regeringen, trots att man är skyldig att följa riksdagens beslut. Vi kallar nu näringsminister Ibrahim Baylan (S) till riksdagen för att utkräva svar, skriver företrädare för M, C, KD och L i näringsutskottet.

EU-kommissionen har godkänt att Telia ska kunna köpa medieföretaget Bonnier Broadcasting. Genom affären kommer staten – direkt och indirekt – få kontroll över merparten av all nationell nyhetsförmedling i etermedia. Det som har lyfts som medialt problematiskt av ansvarig minister blir nu verklighet. Det talar starkt för att se över statens ägande i Telia och att det arbetet måste påskyndas.

Telia är ett stort, delstatligt och börsnoterat företag. Många människor möter Telia som kunder för mobiltelefoni eller tv-tjänster. För staten och myndigheter är Telia också en viktig leverantör av kommunikationstjänster. Telia har utvecklats otroligt mycket från televerk vidare genom utvecklingen av mobiltelefoni till internationell expansion. Nu har telekombolaget valt att fokusera på Norden och Baltikum, samt på innehåll jämte hårdvara.

I ljuset av Telias strategi ter sig budet på medieföretag Bonnier Broadcasting rimligt. Genom affären kan man erbjuda kunder intressant innehåll av bland annat nyheter och sport. Vi har inga synpunkter på strategin och inte heller någon uppfattning om värderingen av affären. Däremot sätter affären fingret på några kritiska frågor om mediedominans, statliga behov och statligt ägande.

Efter att Telia presenterat sitt bud på Bonnier Broadcasting har såväl vi som de ansvariga ministrarna väckt frågor om det medialt problematiska med mediedominans. Medan vi pekat på en väg att göra en större översyn av företaget och ägandet har det varit påfallande tyst från regeringen.

Om regeringen menar allvar med synpunkterna om mediedominans måste rimligen EU-kommissionens godkännande av affären få effekt. Annars har det ju bara varit tomt prat från Ibrahim Baylan.

Staten har stora och kritiska kommunikationsbehov där Telia är en viktig leverantör. Vi är öppna för att staten ska kunna äga infrastruktur liksom andra lösningar, såsom att genom avtal få kontroll över hård- och mjukvara. Vad Ibrahim Baylan tycker är höljt i dunkel.

Bonnieraffären sätter också fingret på frågan om statens ägande i Telia. Längre har det hävdats att ett ägande i Telia i sig innebär att staten får kontroll över dess verksamhet och på så sätt kan trygga för staten viktiga behov. Trots att staten äger nästan 40 procent av företaget och uttryckt en vilja att inte fullfölja köpet av Bonnier Broadcasting har Telias ledning valt att fullfölja affären. Bonnieraffären visar alltså att ett ägande i sig inte säkrar de kritiska behoven för staten.

Vidare bör det påtalas att det inte är en kärnuppgift för staten att äga aktier i ett telekombolag som konkurrerar som vilket annat bolag på marknaden för exempelvis mobiltelefoni eller tv-tjänster. Däremot har staten självklart en given uppgift att styra och reglera marknaden inom områden som spektrum, konkurrensregler, täckningskrav och stöd för utbyggnad av bredband.

På samma sätt är det en kärnuppgift att säkra statens kommunikationsbehov. Vi är öppna för olika lösningar där staten säkrar sina kommunikationsbehov och där staten därutöver lämnar som ägare i Telia. Hur regeringen ser på statens ägande i Telia är oklart.

I våras beslutade riksdagen om att ge regeringen ett uppdrag att se över ägandet och på sikt sälja innehavet i Telia. Regeringen har inte på något sätt återkopplat till riksdagen under de sex månader som gått efter riksdagens beslut. Regeringen ska följa riksdagens beslut.

I samband med att EU-kommissionen gav sitt godkännande till affären beslutade Näringsutskottet att kalla in det ansvariga statsrådet Ibrahim Baylan till riksdagen. Statsrådet kommer till riksdagen den 28 november. Vi förväntar oss att Baylan då svarar på fyra avgörande frågor:

Hur har man följt riksdagen beslut om att göra en översyn av en försäljning av Telia?

Vilka åtgärder tänker näringsministern vidta med anledning av den mediala dominans statens är på väg att få?

På vilka sätt i form av ägande, avtal eller andra former ser regeringen att staten kan säkra sitt kommunikationsbehov?

Vilken principiell syn har regeringen på statligt ägande av de rent kommersiella delarna av Telia och när och hur anser de att staten kan minska sitt ägande?

Våra partier har enskilt och tillsammans i riksdagen och i andra sammanhang presenterat hur vi vill att Teliafrågan hanteras. I praktiken har vi tagit i de svåra och principiella frågorna och presenterat en tydlig idé om vägen framåt. Vad Ibrahim Baylan och regeringen vill med Telia och anser i de principiella frågorna är fortfarande oklart. Det duger inte. Vi utgår ifrån att statsrådet nu rätar ut frågetecknen i riksdagen.

Lars Hjälmered, riksdagsledamot, ordförande i näringsutskottet

Helena Lindahl (C), riksdagsledamot, näringsutskottet

Camilla Brodin (KD), riksdagsledamot, näringsutskottet

Arman Teimori (L), riksdagsledamot, näringsutskottet

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer