Annons

Lönemärket bör sättas enligt nya principer

DEBATT. Balans på hela arbetsmarknaden, inte industrins konkurrenskraft, bör vara målet för löneökningarna. Det är önskvärt med löneökningar som leder till att arbetskraft omfördelas från den konkurrensutsatta sektorn till resten av ekonomin, skriver nationalekonomen Lars Calmfors.

Nationalekonomen Lars Calmfors.
Nationalekonomen Lars Calmfors.Foto:Izabelle Nordfjell

I en DN-kolumn den 15/7 hävdade jag att industrins lönenormering inte längre tjänar samhällsintresset lika väl som tidigare och därför bör reformeras. Det viktigaste skälet är att brist på kvalificerad arbetskraft framöver – inte minst i offentligt finansierad verksamhet till följd av den demografiska utvecklingen – motiverar högre löneökningar än som passar industrin.

Di:s ledarskribent Tobias Wikström kritiserar mina resonemang den 16/7. Hans argumentation är en saklig och bra sammanfattning av synen bakom dagens avtalssystem. Utgångspunkten är att det viktigaste målet för lönebildningen är att värna industrins, och därmed Sveriges, internationella konkurrenskraft. Lönerna i avtalen ska därför sättas så att en viss storlek på den internationellt konkurrensutsatta sektorn, som industrin utgör kärnan i, ska upprätthållas.

Jag menar att detta är fel målsättning. Lönebildningens huvuduppgift bör vara att åstadkomma balans på arbetsmarknaden som helhet. Det ska varken råda stor arbetslöshet eller stor arbetskraftsbrist.

Ekonomer brukar skilja mellan överordnade och intermediära mål. Ett intermediärt mål har ett begränsat värde i sig men uppfyllandet av det underlättar att nå det övergripande mål som man egentligen är intresserad av. Så till exempel är överskottsmålet ett intermediärt mål för att uppnå det överordnade målet om långsiktigt hållbara offentliga finanser. Inflationsmålet är inte så mycket ett mål i sig utan ett delmål som ska göra det lättare att uppnå en god ekonomisk utveckling i stort.

På liknande sätt kan målet om löneökningar som tryggar industrins internationella konkurrenskraft ses som ett intermediärt mål för att uppnå det överordnade målet om balans på hela arbetsmarknaden. Det var ändamålsenligt för att få stopp på de tidigare alltför höga löneökningarna. När parterna i industrin av egenintresse avtalade om låga löneökningar, så bidrog det tidigare till att öka en alltför låg allmän sysselsättning.

Men med stor och framöver växande arbetskraftsbrist i offentlig sektor och andra hemmamarknadsorienterade delar av ekonomin fungerar löneökningar i syfte att upprätthålla en viss storlek på den internationellt konkurrensutsatta sektorn sämre som ett intermediärt mål. Det är i stället samhällsekonomiskt önskvärt med löneökningar som leder till att arbetskraft omfördelas från denna sektor till resten av ekonomin.

Tobias Wikström menar att det är exportindustrins storlek ”som avgör vilka pengar som finns tillgängliga för vård, skola och omsorg”. Det är förstås sant att löneökningarna inte får bli så höga att det uppstår stora negativa sysselsättningseffekter. Men det är lika sant att tillräckligt med lärare, vård- och omsorgspersonal, poliser och försvarsanställda bara kommer att kunna rekryteras om lönebildningen bidrar till en annan fördelning av arbetskraften i ekonomin än i dag.

Tobias Wikström skriver att om märket för löneökningarna försvinner, så ”är fältet fritt för mer eller mindre anarkistiska strejker”. Jag anser också att någon form av märke behövs både som en spärr mot alltför höga löneökningar och för arbetsfreden. Det ligger även ett stort värde i de procedurer för hur avtalsförhandlingarna ska bedrivas som etablerats genom Industriavtalet och Medlingsinstitutets verksamhet.

Frågan är alltså inte om vi ska ha märkessättning eller ej. Frågan är i stället enligt vilka principer den bör ske. Att bara se på lönekostnadsökningarna i industrin i våra europeiska konkurrentländer (Europanormen) är alldeles för snävt. En bättre modell är att utgå från de prisökningar i hela näringslivet som är förenliga med inflationsmålet och de trendmässiga produktivitetsökningarna där (inflationsmålsmodellen).

Dessutom bör toleransen för avvikelser från märket på områden med stor arbetskraftsbrist bli större. Då korrigeras sådana obalanssituationer snabbare än om man enbart låter marknadskrafterna verka genom löneglidning och sifferlösa avtal.

Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi och forskare vid Institutet för Näringslivsforskning, IFN


Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från XintelaAnnons

Bättre behandlingsmetoder med cellmarkör

Evy Lundgren-Åkerlund, vd för Xintela.
Evy Lundgren-Åkerlund, vd för Xintela.Foto:Ola Torkelsson

Med en patentskyddad markörteknologi för stamceller och en egen produktionsanläggning är Xintela en spelare inom cellterapifältet att räkna med. Nu satsar de även på att ta fram en ny behandlingsmetod för aggressiv bröstcancer.

Xintela utvecklar behandlingar inom områden där behovet av ny innovation är stort – artros, covid-19 och aggressiva cancerformer. Utvecklingsarbetet grundar sig i företagets markörteknologi Xinmark, där specifika cellyteproteiner fungerar som målmolekyler på stamceller och cancerceller.  

Från start har Xintela fokuserat på stamcellsterapi för artrospatienter. Genom prekliniska studier på hästar har bolaget visat att stamceller som tagits fram med hjälp av markören kan bromsa utveckling av artros hos hästar efter n ledbroskskada. 

EXTERN LÄNK: Inbjudan till Xintelas emission 

Unik markörteknologi

– Vi är inte ensamma om att arbeta med stamceller, men vår teknologi gör oss verkligen unika. Med våra markörer kan vi sortera ut stamceller från exempelvis fettvävnad och få fram en homogen stamcellspreparation av hög kvalitet som sedan expanderas i stora mängder, säger Evy Lundgren-Åkerlund, vd för Xintela. 

Xintela har en egen GMP-förberedd produktionsanläggning för att tillverka sina stamcellsprodukter för kliniska studier. Nu inväntar företaget ett tillstånd för att producera den första produkten Xstem-Oa och inleda kliniska studier på artrospatienter.  

Markörteknologin Xinmark kan också användas för att detektera vissa aggressiva cancerceller och rikta behandlande antikroppar till dessa. Xintela fokuserar sedan tidigare på den aggressiva hjärntumören glioblastom, och nyligen presenterade företaget att nästa fokusområde blir trippelnegativ bröstcancer, även den en mycket aggressiv cancerform med dålig prognos. 

Nya indikationer möter stora medicinska behov

– Plattformen Xinmark ger oss möjlighet att bredda verksamheten till nya utvecklingsområden. Därför har vi nu lagt till trippelaggressiv bröstcancer och även inlett en preklinisk studie av våra stamceller som behandling för Acute Respiratory Distress Syndrome (ARDS), en svår lungkomplikation som drabbar vissa covid-19-patienter, säger Evy Lundgren-Åkerlund.

Nu hoppas hon kunna landa samarbeten med strategiska partners inom bolagets verksamhetsområden för att ytterligare stärka Xintelas plats på marknaden. 

EXTERN LÄNK: Läs mer om Xintelas satsning på en ny behandling av aggressiv bröstcancer 

Fakta Xintela
Xintela är ett biomediciniskt bolag verksamt inom regenerativ medicin och cancer. Med sin patentskyddade markörteknologi utvecklar företaget nya behandlingsmetoder för exempelvis artros och hjärntumörer. www.xintela.se 

Mer från Xintela

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Xintela och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?