1515
Annons

LO-medlemmarna vill ha trygghet för vanligt folk

DEBATT. Coronakrisen har för många inneburit smärtsamma insikter om styrkor och svagheter i det svenska samhällsbygget. Bristerna borde egentligen inte överraska - de är resultatet av en medveten politik. Det skriver LO:s ordförande Susanna Gideonsson och chefsekonom Ola Pettersson.

Foto:Stina Stjernkvist/TT

Det har inte gått oförmärkt förbi att skattekvoten på tjugo år sänkts med 6 procentenheter, motsvarande 300 miljarder kronor i årliga resurser. Till det kommer huvudlösa privatiseringar, som omöjliggjort effektiv styrning i händelse av kris. Liksom direkt politisk försumlighet, så som bortprioriteringen av beredskapslager i exempelvis Region Stockholm. Andra politiska val hade tveklöst inneburit bättre beredskap, tryggare äldreomsorg, större vårdresurser och bättre inkomstförsäkringar. Vill vi medborgare något annat, måste vi i framtiden i kommunal- och riksdagsval rösta på partier vars existensberättigande inte är att sänka skatter för de som redan har allt. 

Nu är vi där vi är. Budgetpropositionen som läggs i slutet av september blir en viktig indikation på vilka erfarenheter våra riksdagspolitiker har dragit av den exceptionella kris vi nu upplever. Är det skattesänkningar för dem som har mest, men aldrig kan få nog, som ska dominera? Eller är det dags för den starka statens återkomst?

Vi behöver en lika kraftfull återhämtnings- och trygghetspolitik. Det handlar om att förkorta lågkonjunkturen och minimera de negativa konsekvenserna av den exploderande arbetslösheten. Men också om att styra svensk ekonomi i rätt riktning igen: högproduktiva, välbetalda jobb och ett jämnt fördelat välstånd. I det ingår att ge utrymme för en större offentlig sektor, med högre kvalitet och krishanteringsförmåga i särskilt vården och äldreomsorgen. 

Det finns ingen tvekan om vilken politik LO-förbundens medlemmar vill se. De vill ha mer trygghet för vanligt folk. Det är säkerligen en längtan som delas av stora majoriteter i den svenska väljarkåren. Det borde leda till följande prioriteringar i den kommande budgeten:

• Resurser till välfärden. Staten behöver tillföra 30 miljarder i nya resurser per år om välfärden ska kunna uppgraderas. Annars väntar nedskärningar och skattehöjningar i många kommuner. Det handlar helt enkelt om att skapa bättre vård, skola och äldreomsorg. Goda villkor och utvecklingsmöjligheter måste också garanteras för dem som arbetar i välfärden. 

• Undvika massarbetslöshet. På bara några månader har 100 000 personer blivit arbetslösa, trots det omfattande stödet till näringslivet. Det behövs massiva insatser för att stärka vuxenutbildning och arbetsmarknadspolitik om vi ska undvika att nya stora grupper fastnar i långtidsarbetslöshet. Till exempel måste det bli möjligt att yrkesväxla med studiemedel i nivå med a-kassan. 

• Trygga inkomster för snabbare återhämtning. Starka och välfungerande arbetslöshets- och sjukförsäkringar är oundgängliga i en modern välfärdsstat. Därför måste nu de tillfälliga förbättringarna under krisen permanentas och fler steg tas. Det är inte bara bra för de individer som berörs, utan säkerställer också att efterfrågan hålls uppe och att ekonomin snabbare återhämtar sig. Även pensionerna måste höjas. Det är inte värdigt ett land med välfärdsambitioner att människor som jobbat ett helt liv ska leva i fattigdom när de blir gamla. 

• Investeringar. I kriser är det viktigt att investera stort och brett i det som bygger Sverige starkt på sikt och möjliggör övergången till ett klimatneutralt samhälle. Nu är ett ypperligt tillfälle för alla typer av offentliga investeringar i bredband, elnät, transportsystem och bostäder.

Den offentliga ekonomin är ingen begränsning. Sverige har en låg statsskuld, även om krisåtgärder och svag konjunktur innebär stora underskott i år. Det finns inga skäl att spara på krutet i återhämtningspolitiken. 

Många människor har tappat tron på politiken och på att ett bättre samhälle är möjligt. Det måste vara slut på det. Den politiska högerns svar på krisen är att höja dosen av det som gjort Sverige svagare: skattesänkningar för välbeställda och företagsintressen som står en nära. Det finns något oanständigt i att framhärda i denna politik för fåtalet, när dess konsekvenser nu illustrerats så obönhörligt. 

Lika lite som vi som individer kan bekämpa en pandemi kan vi som individer skapa ett gott och tryggt samhälle för oss själva och de som står oss nära. Vi behöver varandra, och vi behöver ett starkare samhälle. Det vilar ett stort ansvar på de politiker som nu förhandlar nästa års statsbudget att bryta den olyckliga politiska dynamik som gjort Sverige till ett mindre jämlikt, tryggt och välmående land än vad det hade kunnat vara.

Susanna Gideonsson, LO:s ordförande

Ola Pettersson, LO:s chefsekonom


Debatt: Se upp, företagare – affären finns i rymden

Leta inte efter guldet där andra letar. Börja vaska i en ny ådra, skriver entreprenören Mattias Hansson.

Visst finns det risker i grumlat vatten, men samtidigt är chanserna större att du hittar en verklig och ny affärs-fyndighet. Kanske i en annan galax, där ingen letat än. Nästa stopp på din affärsresa kan vara i rymden.

Det är inte raketforskning direkt, tyckte herrarna i vita rockar med bröstfickan fyllda av välanvända institutions-pennor, när allmänheten fick upp ögonen för deras dittills väl förborgade akademiska (och militära!) hemlighet - det vi ganska snart kom att kalla för, just det, internet.

Vanliga dödliga kunde i början av 1990-talet avfärda hyper-länkad datakommunikation som något för endast akademiska institutioner, något för ingenjörerna och nördarna. Internet skulle aldrig bli en allemansrätt. Tills företagare och nyfikna entreprenörer såg affärsmöjligheten, då blev det fart - alla ville hoppa på tåget. Och med facit i hand, får nog ändå erkännas, att vi som började tidigt med ”the internet” hade någon sorts ”rätt” i bemärkelsen att internet i dag är världens tvivelsutan mest använda kommunikationsmedel, politiska redskap och kommersiella handelsväg. The information super highway.

Kunskapsnationen Sverige har nu återigen blivit serverad en ny affärsmöjlighet som än är i sin linda, men som snarare än de flesta tror kommer slå ned som en meteorit när vi minst anar det. Och det i närtid. Morgan Stanley spår att rymdindustrin kommer vara värd mer än 1 trillion US dollar innan år 2040. Sverige kan vara med och dela på den kakan. Så här skulle det kunna gå till:

För det första: Miljön på den här vackra blå planeten står överst på allas agendor. Det är ett faktum. Alla vill dra sitt strå till stacken och precis alla lösningar måste användas. Eftersom det finns så mycket existerande högkvalitativ kunskap ämnad för rymden, som kan användas för att rädda miljön på jorden, lanserade vi initiativet Space for Agenda 2030 i den svenska paviljongen under världsutställningen Expo 2020 (den största svenska exportsatsning utomlands någonsin, genomförd av Regeringen, i samarbete med många av Sveriges företag och organisationer). Här bjuds miljömedvetna företag in för att utröna möjligheterna till att finna svar på miljö- och affärsutmaningar, genom att matchas med rätt och korrekt rymdkunskap. Det finns alltså redan i dag möjlighet att använda rymden för att lösa utmaningarna på jorden. Och du behöver inte ha vit rock med pennor i bröstfickan – alla kan vara med! Chansen att finna affärskritiska och lönsamma lösningar är stor där ingen annan letat (lika mycket) förut. Stephen Hawking såg det tidigt när han sa: ”Rymden representerar den långsiktiga framtiden för mänskligheten och kan fungera som ’livförsäkring’ för arten.” Och, ja, du kan fråga IT-miljardärerna Musk och Bezos om de håller med om det. 

För det andra: Innovationskraften och den stolta ingenjörstraditionen i Sverige gör att vi har både mäniskorna och kunskapen att kunna utvecklas som kunskapsnation i en växande rymdbransch, med förutsättningar att bidra aktivt till ännu fler av de enhörningsföretag som IT-boomen hittills skapat i vårt lilla land. En internationell superframgång har nu chans att späs på rejält.

Enligt den politiska ekonomen Joseph Schumpeter (1883–1950) är innovation en kreativ destruktion, där entreprenörer kombinerar befintliga element på nya sätt. Vi ser den (positiva) destruktionen idag, och vi vet att vi kan förvandla den till en ny, ljusare framtid. Alla element är här; det är en fråga om vad vi gör med dem. Företag och organisationer kan kombinera ny rymdkunskap med gamla sanningar, och med resultaten förändra livet – och affärerna! – på jorden.

För det tredje: Svenska företagare, innovatörer och entreprenörer kommer få det lättare i styrelserum och på ledningsgruppsmöten om den nya källan till lönsam kunskap – rymden – visar sig vara just det, lönsam. Därför kommer utvecklingen av den svenska rymdbranschen att ske främst på två sätt: 1) genom att befintlig kunskap från rymden plockas ned och används inne på företagen för ökad affärsnytta (downstream), och 2) genom att nya idéer och innovationer utvecklas på jorden för att ytterligare utforska mänsklighetens möjligheter i rymden (upstream). Skillnaden från ”förr” (old space) är att rymdbranschen nu är öppen för alla med en bra idé (newspace). Det vet alla som sett nya Netflix-dokumentären ”Return to Space”, vilket du lämpligen kan rusa hem och göra redan i dag. Det är att betrakta som ett obligatoriskt jobb-möte.

Så: sammanfattningsvis är det miljön, människorna och slantarna som kommer att driva på den accelererande rymdbranschen. Och du kan vara med! Fötterna på jorden, visst. Men se upp, företagare, din nästa storaffär kan, finnas i rymden, i en galax inte långt härifrån.

Fascinerande för oss alla är såklart tanken på att vi innevarande generation kanske får vara med om människor på mars. Kanske blir det så. Och redan vägen dit kommer att skapa mången möjlighet för oss som inte åker med dit upp. Vår kloke svenske astronaut Christer Fuglesang sa redan 2007 i sin bok ”Människan i rymden” (Max Ström) att: ”Rymden och Mars är inte bara äventyr och forskning. Det är också goda investeringar. De utmaningar och krav och den inspiration det innebär leder till utveckling av både teknik och samhälle.”

 Många känner redan till att armbandsuret Omega Speedmaster och Hasselbladkameran är utmärkta både i rymden och på jorden. Vissa vet också att världens kanske mest kända moderna material, Gore-Tex, ursprungligen togs fram för rymdfärder. Tempur likaså. Och dina Nike Air hade inte varit så sköna utan den rymdkunskap de bygger på. Just nu visas svenska ”Stålbrallan” på House of Sweden i Washington DC, en svensk innovation framtagen av bland annat Jernkontoret, modevarumärket Björn Borg och den välmeriterade svenska rymddesignern Cecilia Hertz. Och mer kommer det att bli. Mycket mer.  

 Under IT-boom-åren sades ofta den nu slitna klyschan ”Hoppa på tåget bums, innan det lämnar station”. Nu används istället en sägning från en av de som hoppade på just det där tåget i tid: Sheryl Sandberg, operativ chef på Facebook, som utan att darra på manschetten deklarerar:

”If you're offered a seat on a rocket ship, don't ask what seat! Just get on.” 

 Nu finns det en chans för svenska företagare att bli sin egen lyckas rymd-smed. Järnet är varmt, upp i sadeln, alla ombord!


Mattias Hansson

grundare och VD, International Space Asset Acceleration Company (I.S.A.A.C.)

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?