ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

LO: Klyftorna har ökat

  • Foto: Nora Lorek

REPLIK. Inkomstskillnaderna har under de senaste decennierna ökat snabbt i Sverige. OECD har visat att skillnaderna ökat snabbare i Sverige än i något annat medlemsland i organisationen.

Ökad jämlikhet handlar om rättvisa och om vilket samhälle vi vill ha. Alla behöver såklart inte hålla med om jämlikhetens egenvärde. Men det finns inga belägg för att de senaste decenniernas ökande inkomstskillnader, som Bettina Kashefi antyder i sin debattartikel, skulle ha varit nödvändiga för att skapa tillväxt, reallöneökningar och produktivitet. Tvärtom visar flera studier på stora potentiella risker för tillväxten med ökad ojämlikhet. En studie från OECD (Cingano, 2014) som tittar på 30 års utveckling i medlemsländerna visar exempelvis att ökade inkomstskillnader har en signifikant negativ effekt på tillväxten. Slutsatsen i studien är att politik och reformer som utgår från att vinsterna kommer sippra ner till alla delar av befolkningen, riskerar att undergräva den långsiktiga tillväxten.

Bettina Kashefi skriver också att den ökande svenska ojämlikheten bara kan ses med vissa typer av mått. Detta stämmer inte, oavsett metod visar statistiken på ökande inkomstskillnader sedan mitten av 1980-talet.

Men skillnaderna har inte ökat avseende i alla inkomstslag. Även om ökade löneskillnader är en stor del av problematiken i många andra länder så är det inte fallet i Sverige. En trolig förklaring till varför löneskillnaderna inte ökat på samma sätt i Sverige som i många andra länder är våra starka fackförbund – hög organisationsgrad och kollektivavtalstäckning har i flera jämförande studier lyfts fram som viktiga faktorer för minskade löneskillnader.

Så varför ökar då inkomstskillnaderna i Sverige?

Den förklaring som lyfts fram i debattartikeln – baserat på Svenskt Näringslivs egen analys – är att den ökande ojämlikheten är ett resultat av omfattande invandring. Integrationen av nyanlända på arbetsmarknaden är onekligen en viktig fråga. Den avsiktsförklaring om så kallade etableringsjobb som slöts mellan LO, Unionen och Svenskt Näringsliv i vintras har potential att, genom att kombinera riktiga arbeten och reguljär utbildning, få många personer i arbete som i dagsläget saknar de kunskaper som krävs på svensk arbetsmarknad.

Men att, som Svenskt Näringsliv gör, antyda att det är detta som ligger bakom den stora ökningen av inkomstskillnaderna går emot vad som påvisats av ledande forskare på området. Resultaten från en studie som släpptes för ett par veckor sedan i Nordic Economic Policy Review (Pareliussen och Robling, 2018) indikerar att endast cirka 5 procent av ökningen av inkomstskillnaderna i Sverige sedan millennieskiftet förklaras av de strukturella effekterna av invandringen.

Det finns i stället två andra huvudsakliga förklaringar till de ökade inkomstskillnaderna. För det första har större och mer koncentrerade kapitalinkomster till toppen inneburit att de som har de högsta inkomsterna dragit ifrån resten av befolkningen. Det är flera saker som ligger bakom detta. Under de senaste decennierna har exempelvis finansmarknaderna internationaliserats och avreglerats vilket troligen är en av orsakerna till utvecklingen. I Sverige har dessutom beskattningen av förmögenheter och kapitalinkomster minskat.

För det andra har inkomsterna för personer i botten av inkomstfördelningen halkat efter resten av befolkningen, framförallt sedan millennieskiftet. Detta beror dels på en urholkning av inkomstförsäkringssystemen som a-kassa och sjukförsäkring, både när det gäller ersättningsnivåerna som inte hållit jämna steg med löneutvecklingen och i fråga om vem som omfattas vid exempelvis arbetslöshet. Dels beror det på att de som redan har de lägsta inkomsterna i samhället – däribland sjuka och arbetslösa – betalar högre skatt på samma inkomst jämfört med resten av befolkningen.

Svenskt Näringsliv har under flera decennier drivit på för en politik som oundvikligen lett till ökade inkomstskillnader. Det är märkligt att man nu inte vill stå för konsekvenserna av sitt framgångsrika arbete.


Ola Pettersson, chefsekonom LO
Anna Almqvist, LO-ekonom 


Läs Bettina Kashefis artikel här.

Läs Bettina Kashefis svar på denna artikel här.

Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 2.500-6.000 tecken inklusive blanksteg.

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies