1515
Annons

LO-ekonom: Stöd invandringens förlorare

DEBATT. Sverige är ett rikt land och bör föra en generös invandringspolitik. Men om sådan politik ska vinna acceptans så krävs att migrationens fördelningseffekter erkänns och att vinnarna är villiga att kompensera dem som förlorar på invandring, anser LO-ekonomen Torbjörn Hållö.

FÖRDELNINGSFRÅGA. Migrationspolitiken har tillåtits att utformas av dem som inte själva bär de negativa effekterna av invandring, anser Torbjörn Hållö.
FÖRDELNINGSFRÅGA. Migrationspolitiken har tillåtits att utformas av dem som inte själva bär de negativa effekterna av invandring, anser Torbjörn Hållö.Bild:Fredrik Sandberg

När Sveriges flyktingmottagande var som mest ansträngt i slutet på år 2015 formulerade en kvällstidningskrönikör följande fråga: ”Har ditt liv påverkats av flyktingkrisen? Tvingades du köpa ett mindre gott rödvin i går?”

Påståendet att kostnaderna från invandring är obetydlig för den enskilde medborgaren har varit återkommande i rapporteringen om migration. Men nationella kostnader säger lite om hur migration påverkar enskilda svenskars privatekonomi eller välfärd.

Migration påverkar inte alla lika mycket utan kan ha betydande fördelningseffekter. Några vinner. Andra förlorar.

Invandring bör analyseras som en fördelningsfråga, på samma sätt som vi med stor framgång gjort med internationell handel. I Sverige finns goda kompensatoriska ekonomiska inslag, även om de påtagligt urholkats under de senaste åren, till de löntagare som förlorar på globaliseringen – med arbetslöshetsförsäkring, omställningsavtal och utbildning. Strategin att skydda dem som förlorar på handel har skapat folkligt stöd för frihandel i Sverige.

Men någon motsvarande strategi finns inte för att hantera invandringens negativa fördelningseffekter. Detta trots att Sverige under flera år haft en flyktinginvandring som har varit större än i alla andra EU-länder med undantag av Tyskland.

Regelverket för flyktinginvandring har stramats åt sedan hösten 2015. Men Sverige har fortsatt en betydande anhöriginvandring. De fem vanligaste medborgarskapen bland anhöriginvandrarna var; Syrien, Eritrea, Irak, Somalia och Afghanistan. Det vill säga samma länder som dominerar flyktinginvandringen. Det är således inte möjligt att göra en skarp åtskillnad mellan flyktinginvandring och andra former av invandring.

En betydande andel av dem som invandrat till Sverige har en kunskapsnivå som är avsevärt lägre än hos den befintliga arbetskraften. Bland de nyanlända som deltar i Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag saknar hälften gymnasieutbildning och en tredjedel når inte upp till fullgjord grundskola. Detta kan jämföras med inrikes födda där knappt 10 procent i åldern 25 till 64 år saknar gymnasieutbildning och mindre än en procent ej har slutfört grundskolan.

Vilka är då fördelningseffekterna av den migration som präglat Sverige under ett flertal år?

En rimlig utgångspunkt, för att beskriva huvudådran inom forskningen, är den omfattande genomlysning som gjordes år 2016 av den amerikanska Vetenskapsakademin.

USA:s vetenskapsakademi beskriver forskningsläget så här:

* ”Genom att öka utbudet av arbetskraft, kan en period av invandring förutsäga en sänkning av lönerna för de arbetstagare som redan är etablerade på arbetsmarknaden och som uppvisar störst likheter med de nyanlända; inkomster för andra kan komma att öka, antingen på grund av att invandrarnas färdigheter kompletterar deras egna eller för att avkastningen på kapital ökar till följd av förändringar i arbetskraften.”

* ”I den utsträckning en negativ lönepåverkan kan påvisas är det tidigare invandrare, som ligger närmast till hand som substitut för nya invandrare, som kommer att känna av dessa effekter i störst utsträckning, följt av infödda som hoppat av gymnasiet.”

Någon motsvarande studie har inte gjorts som speglar de senaste årens omfattande utomeuropeiska invandring till Sverige. Men i en rapport från Delegationen för migrationsstudier över ”Invandringens arbetsmarknadseffekter” för åren 1995–2005 konstateras att invandringen, då främst från Norden, hade en negativ men begränsad effekt på lönerna. Lågutbildade påverkades mer negativt än högutbildade.

I Sverige finns dessutom, utöver direkta arbetsutbudseffekter, också en stark politisk vilja att med hänvisning till invandringen genomföra politiska reformer för att sänka ingångslöner och hålla tillbaka löneökningar för arbetaryrken.

Den ojämlika effekten av invandringen är inte begränsad till effekter på löner. Tvärtom. Eftersom Sverige är kraftigt socioekonomiskt segregerat så är inte migrationens kostnader jämnt spridd mellan stadsdelar eller mellan kommunerna. Ett exempel på detta är skolan. I stället för att solidariskt hjälpa till att ge nyanländas barn en bra start i skolan så sker en koncentration till ett begränsat antal skolor. Tio procent av landets grundskolor tog år 2016 tog emot 43 procent av alla nyanlända elever.

Migration är en fördelningsfråga. Låginkomsttagare är ofta förlorare medan höginkomsttagare ofta vinner ekonomiskt. Men migrationspolitiken har alltför länge tillåtits att utformas för och av grupper som inte själva bär de negativa effekterna av invandring.

Sverige behöver forma en politik som delar bördorna från migration rättvist. Bara så kan en generös invandringspolitik få folkligt stöd.


Torbjörn Hållö
LO-ekonom


Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 2.500-6.000 tecken inklusive blanksteg.


Debatt: Se upp, företagare – affären finns i rymden

Leta inte efter guldet där andra letar. Börja vaska i en ny ådra, skriver entreprenören Mattias Hansson.

Visst finns det risker i grumlat vatten, men samtidigt är chanserna större att du hittar en verklig och ny affärs-fyndighet. Kanske i en annan galax, där ingen letat än. Nästa stopp på din affärsresa kan vara i rymden.

Det är inte raketforskning direkt, tyckte herrarna i vita rockar med bröstfickan fyllda av välanvända institutions-pennor, när allmänheten fick upp ögonen för deras dittills väl förborgade akademiska (och militära!) hemlighet - det vi ganska snart kom att kalla för, just det, internet.

Vanliga dödliga kunde i början av 1990-talet avfärda hyper-länkad datakommunikation som något för endast akademiska institutioner, något för ingenjörerna och nördarna. Internet skulle aldrig bli en allemansrätt. Tills företagare och nyfikna entreprenörer såg affärsmöjligheten, då blev det fart - alla ville hoppa på tåget. Och med facit i hand, får nog ändå erkännas, att vi som började tidigt med ”the internet” hade någon sorts ”rätt” i bemärkelsen att internet i dag är världens tvivelsutan mest använda kommunikationsmedel, politiska redskap och kommersiella handelsväg. The information super highway.

Kunskapsnationen Sverige har nu återigen blivit serverad en ny affärsmöjlighet som än är i sin linda, men som snarare än de flesta tror kommer slå ned som en meteorit när vi minst anar det. Och det i närtid. Morgan Stanley spår att rymdindustrin kommer vara värd mer än 1 trillion US dollar innan år 2040. Sverige kan vara med och dela på den kakan. Så här skulle det kunna gå till:

För det första: Miljön på den här vackra blå planeten står överst på allas agendor. Det är ett faktum. Alla vill dra sitt strå till stacken och precis alla lösningar måste användas. Eftersom det finns så mycket existerande högkvalitativ kunskap ämnad för rymden, som kan användas för att rädda miljön på jorden, lanserade vi initiativet Space for Agenda 2030 i den svenska paviljongen under världsutställningen Expo 2020 (den största svenska exportsatsning utomlands någonsin, genomförd av Regeringen, i samarbete med många av Sveriges företag och organisationer). Här bjuds miljömedvetna företag in för att utröna möjligheterna till att finna svar på miljö- och affärsutmaningar, genom att matchas med rätt och korrekt rymdkunskap. Det finns alltså redan i dag möjlighet att använda rymden för att lösa utmaningarna på jorden. Och du behöver inte ha vit rock med pennor i bröstfickan – alla kan vara med! Chansen att finna affärskritiska och lönsamma lösningar är stor där ingen annan letat (lika mycket) förut. Stephen Hawking såg det tidigt när han sa: ”Rymden representerar den långsiktiga framtiden för mänskligheten och kan fungera som ’livförsäkring’ för arten.” Och, ja, du kan fråga IT-miljardärerna Musk och Bezos om de håller med om det. 

För det andra: Innovationskraften och den stolta ingenjörstraditionen i Sverige gör att vi har både mäniskorna och kunskapen att kunna utvecklas som kunskapsnation i en växande rymdbransch, med förutsättningar att bidra aktivt till ännu fler av de enhörningsföretag som IT-boomen hittills skapat i vårt lilla land. En internationell superframgång har nu chans att späs på rejält.

Enligt den politiska ekonomen Joseph Schumpeter (1883–1950) är innovation en kreativ destruktion, där entreprenörer kombinerar befintliga element på nya sätt. Vi ser den (positiva) destruktionen idag, och vi vet att vi kan förvandla den till en ny, ljusare framtid. Alla element är här; det är en fråga om vad vi gör med dem. Företag och organisationer kan kombinera ny rymdkunskap med gamla sanningar, och med resultaten förändra livet – och affärerna! – på jorden.

För det tredje: Svenska företagare, innovatörer och entreprenörer kommer få det lättare i styrelserum och på ledningsgruppsmöten om den nya källan till lönsam kunskap – rymden – visar sig vara just det, lönsam. Därför kommer utvecklingen av den svenska rymdbranschen att ske främst på två sätt: 1) genom att befintlig kunskap från rymden plockas ned och används inne på företagen för ökad affärsnytta (downstream), och 2) genom att nya idéer och innovationer utvecklas på jorden för att ytterligare utforska mänsklighetens möjligheter i rymden (upstream). Skillnaden från ”förr” (old space) är att rymdbranschen nu är öppen för alla med en bra idé (newspace). Det vet alla som sett nya Netflix-dokumentären ”Return to Space”, vilket du lämpligen kan rusa hem och göra redan i dag. Det är att betrakta som ett obligatoriskt jobb-möte.

Så: sammanfattningsvis är det miljön, människorna och slantarna som kommer att driva på den accelererande rymdbranschen. Och du kan vara med! Fötterna på jorden, visst. Men se upp, företagare, din nästa storaffär kan, finnas i rymden, i en galax inte långt härifrån.

Fascinerande för oss alla är såklart tanken på att vi innevarande generation kanske får vara med om människor på mars. Kanske blir det så. Och redan vägen dit kommer att skapa mången möjlighet för oss som inte åker med dit upp. Vår kloke svenske astronaut Christer Fuglesang sa redan 2007 i sin bok ”Människan i rymden” (Max Ström) att: ”Rymden och Mars är inte bara äventyr och forskning. Det är också goda investeringar. De utmaningar och krav och den inspiration det innebär leder till utveckling av både teknik och samhälle.”

 Många känner redan till att armbandsuret Omega Speedmaster och Hasselbladkameran är utmärkta både i rymden och på jorden. Vissa vet också att världens kanske mest kända moderna material, Gore-Tex, ursprungligen togs fram för rymdfärder. Tempur likaså. Och dina Nike Air hade inte varit så sköna utan den rymdkunskap de bygger på. Just nu visas svenska ”Stålbrallan” på House of Sweden i Washington DC, en svensk innovation framtagen av bland annat Jernkontoret, modevarumärket Björn Borg och den välmeriterade svenska rymddesignern Cecilia Hertz. Och mer kommer det att bli. Mycket mer.  

 Under IT-boom-åren sades ofta den nu slitna klyschan ”Hoppa på tåget bums, innan det lämnar station”. Nu används istället en sägning från en av de som hoppade på just det där tåget i tid: Sheryl Sandberg, operativ chef på Facebook, som utan att darra på manschetten deklarerar:

”If you're offered a seat on a rocket ship, don't ask what seat! Just get on.” 

 Nu finns det en chans för svenska företagare att bli sin egen lyckas rymd-smed. Järnet är varmt, upp i sadeln, alla ombord!


Mattias Hansson

grundare och VD, International Space Asset Acceleration Company (I.S.A.A.C.)

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?