LO-ekonom: Stöd invandringens förlorare

DEBATT. Sverige är ett rikt land och bör föra en generös invandringspolitik. Men om sådan politik ska vinna acceptans så krävs att migrationens fördelningseffekter erkänns och att vinnarna är villiga att kompensera dem som förlorar på invandring, anser LO-ekonomen Torbjörn Hållö.

FÖRDELNINGSFRÅGA. Migrationspolitiken har tillåtits att utformas av dem som inte själva bär de negativa effekterna av invandring, anser Torbjörn Hållö.
FÖRDELNINGSFRÅGA. Migrationspolitiken har tillåtits att utformas av dem som inte själva bär de negativa effekterna av invandring, anser Torbjörn Hållö.Bild:Fredrik Sandberg

När Sveriges flyktingmottagande var som mest ansträngt i slutet på år 2015 formulerade en kvällstidningskrönikör följande fråga: ”Har ditt liv påverkats av flyktingkrisen? Tvingades du köpa ett mindre gott rödvin i går?”

Påståendet att kostnaderna från invandring är obetydlig för den enskilde medborgaren har varit återkommande i rapporteringen om migration. Men nationella kostnader säger lite om hur migration påverkar enskilda svenskars privatekonomi eller välfärd.

Migration påverkar inte alla lika mycket utan kan ha betydande fördelningseffekter. Några vinner. Andra förlorar.

Invandring bör analyseras som en fördelningsfråga, på samma sätt som vi med stor framgång gjort med internationell handel. I Sverige finns goda kompensatoriska ekonomiska inslag, även om de påtagligt urholkats under de senaste åren, till de löntagare som förlorar på globaliseringen – med arbetslöshetsförsäkring, omställningsavtal och utbildning. Strategin att skydda dem som förlorar på handel har skapat folkligt stöd för frihandel i Sverige.

Men någon motsvarande strategi finns inte för att hantera invandringens negativa fördelningseffekter. Detta trots att Sverige under flera år haft en flyktinginvandring som har varit större än i alla andra EU-länder med undantag av Tyskland.

Regelverket för flyktinginvandring har stramats åt sedan hösten 2015. Men Sverige har fortsatt en betydande anhöriginvandring. De fem vanligaste medborgarskapen bland anhöriginvandrarna var; Syrien, Eritrea, Irak, Somalia och Afghanistan. Det vill säga samma länder som dominerar flyktinginvandringen. Det är således inte möjligt att göra en skarp åtskillnad mellan flyktinginvandring och andra former av invandring.

En betydande andel av dem som invandrat till Sverige har en kunskapsnivå som är avsevärt lägre än hos den befintliga arbetskraften. Bland de nyanlända som deltar i Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag saknar hälften gymnasieutbildning och en tredjedel når inte upp till fullgjord grundskola. Detta kan jämföras med inrikes födda där knappt 10 procent i åldern 25 till 64 år saknar gymnasieutbildning och mindre än en procent ej har slutfört grundskolan.

Vilka är då fördelningseffekterna av den migration som präglat Sverige under ett flertal år?

En rimlig utgångspunkt, för att beskriva huvudådran inom forskningen, är den omfattande genomlysning som gjordes år 2016 av den amerikanska Vetenskapsakademin.

USA:s vetenskapsakademi beskriver forskningsläget så här:

* ”Genom att öka utbudet av arbetskraft, kan en period av invandring förutsäga en sänkning av lönerna för de arbetstagare som redan är etablerade på arbetsmarknaden och som uppvisar störst likheter med de nyanlända; inkomster för andra kan komma att öka, antingen på grund av att invandrarnas färdigheter kompletterar deras egna eller för att avkastningen på kapital ökar till följd av förändringar i arbetskraften.”

* ”I den utsträckning en negativ lönepåverkan kan påvisas är det tidigare invandrare, som ligger närmast till hand som substitut för nya invandrare, som kommer att känna av dessa effekter i störst utsträckning, följt av infödda som hoppat av gymnasiet.”

Någon motsvarande studie har inte gjorts som speglar de senaste årens omfattande utomeuropeiska invandring till Sverige. Men i en rapport från Delegationen för migrationsstudier över ”Invandringens arbetsmarknadseffekter” för åren 1995–2005 konstateras att invandringen, då främst från Norden, hade en negativ men begränsad effekt på lönerna. Lågutbildade påverkades mer negativt än högutbildade.

I Sverige finns dessutom, utöver direkta arbetsutbudseffekter, också en stark politisk vilja att med hänvisning till invandringen genomföra politiska reformer för att sänka ingångslöner och hålla tillbaka löneökningar för arbetaryrken.

Den ojämlika effekten av invandringen är inte begränsad till effekter på löner. Tvärtom. Eftersom Sverige är kraftigt socioekonomiskt segregerat så är inte migrationens kostnader jämnt spridd mellan stadsdelar eller mellan kommunerna. Ett exempel på detta är skolan. I stället för att solidariskt hjälpa till att ge nyanländas barn en bra start i skolan så sker en koncentration till ett begränsat antal skolor. Tio procent av landets grundskolor tog år 2016 tog emot 43 procent av alla nyanlända elever.

Migration är en fördelningsfråga. Låginkomsttagare är ofta förlorare medan höginkomsttagare ofta vinner ekonomiskt. Men migrationspolitiken har alltför länge tillåtits att utformas för och av grupper som inte själva bär de negativa effekterna av invandring.

Sverige behöver forma en politik som delar bördorna från migration rättvist. Bara så kan en generös invandringspolitik få folkligt stöd.


Torbjörn Hållö
LO-ekonom


Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 2.500-6.000 tecken inklusive blanksteg.


Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från K2AAnnons

Vill leda fastighetsbranschen med skarpa hållbarhetsmål

Karina Antin är ny hållbarhetschef på det gröna fastighetsbolaget K2A.
Karina Antin är ny hållbarhetschef på det gröna fastighetsbolaget K2A.

Det går att göra lönsamma affärer utan att tumma på hållbarhetsmålen. Det menar fastighetsbolaget K2A som riktat in sig på Svanenmärkta hus och låter klimatfrågorna leda vägen framåt. Företaget har redan tuffa hållbarhetskrav, men siktar ännu högre.

Med en ny hållbarhetschef på plats vill fastighetsbolaget K2A fortsätta pusha gränserna för sitt hållbarhetsarbete – trots att man redan nu ligger i framkant. Företaget har en hög andel miljöcertifierade fastigheter, och var dessutom först i världen med att få sina aktier grönklassade av forskningsinstitutet CICERO Shades of Green.

– Detta innebär att en oberoende part har bedömt att K2A:s kapitalflöden och investeringar är i linje med en koldioxid- och klimatresilient framtid. Vi är väldigt stolta över våra gröna aktier som visar att vi vill accelerera vårt hållbarhetsarbete, säger Karina Antin, hållbarhetschef på K2A.

K2A är det enda bolaget i världen som har en tredelad grön finansiering, där de gröna aktierna är en del och gröna lån och obligationer är två andra. Företaget har själv kontroll över hela värdekedjan – från produktionen av Svanenmärkta lägenhetsvolymer i trä, till långsiktigt ägande och förvaltning av färdigställda bostäder.

– Fördelen med att äga hela processen är att vi har full kontroll på materialflöden och aktivt kan reducera vår klimatpåverkan i varje steg av värdekedjan. Det gör det möjligt att ha ett långsiktigt arbetssätt som är hållbart både miljömässigt och finansiellt över tid, säger Karina Antin.

För K2A innebär hållbarhet inte bara satsningar för att kvalitetssäkra byggprocessen och minska klimatpåverkan, utan företaget tar också ett socialt ansvar och har som målsättning att ha de mest välmående hyresgästerna. Vi vill att samhället som påverkas av vår verksamhet också ska gynnas av den.

– Allt fler kommuner tar hållbarhetsaspekten i beaktande vid fördelning av mark och kraven på byggaktörer kommer att öka. Inom kort ser vi att hållbarhet i den här branschen är do or die, säge Karina Antin.

Många företag har i dag som målsättning att ha netto-noll utsläpp av växthusgaser år 2030. K2A vill gå längre än så och satsar på att bli klimatpositiva innan 2030.

– Vi kommer att sätta ännu vassare hållbarhetsmål framöver, och vi vill nå dit utan att behöva köpa utsläppsrätter. Vi ser redan nu att vi kan göra lönsamma affärer utan att tumma på vårt hållbarhetsarbete, säger Karina Antin.

Fakta om K2A 

K2A Knaust & Andersson Fastigheter AB – det gröna fastighetsbolaget, äger, utvecklar och långsiktigt förvaltar hyresrätter för alla typer av boenden samt samhällsfastigheter. K2A är det första bolaget i världen med gröna aktier. Kontakt: info@k2a.se 

Läs mer om K2A:s viktiga och hållbara arbete här

 

Mer från K2A

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med K2A och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?