1515
Annons

LKAB, mfl: Nu gör vi gruvan fossilfri

Den svenska gruv- och mineralnäringen står i dag står för cirka 8 procent av Sveriges koldioxidutsläpp. Själva gruvdriften kan ställas om till helt fossilfri verksamhet snabbt. Men hela omställningen kräver tunga investeringar som vi nu påbörjar, skriver företrädare för gruvnäringen.

"Nya gruvinnovationer som utvecklas i Sverige är viktiga exportprodukter och kan underlätta klimatomställningen även i övriga världen. Svenska maskinleverantörer levererar cirka 60 procent av världens underjordsutrustning", skriver LKAB:s vd Jan Moström med flera.Foto:Per Larsson / TT

Sverige ska bli en av världens första fossilfria välfärdsnationer. En industriell transformation där stora delar av näringslivet utvecklar sin konkurrenskraft genom att vara fossilfria före 2045 är nu på väg att skapas. Som bevis på att detta inte bara är en högt flygande vision kommer nio branscher lämna över var sin färdplan för fossilfrihet och ökad konkurrenskraft till statsministern och klimatministern den 25 april. Färdplanerna som tagits fram inom ramen för Fossilfritt Sverige visar på ett konkret och handgripligt sätt hur omställningen i Sverige ska gå till. Fler branscher startar nu processer för ytterligare färdplaner som lämnas över till då sittande regering i höst eller våren 2019.

En färdplan visar hur den svenska stålindustrin ska bli först i världen med fossilfritt stål, en annan hur cementindustrin ska utveckla klimatneutralt cement på Slite på Gotland. Och i färdplanen från den svenska gruv- och mineralnäringen lyfts att världens första helt fossilfria gruva kan vara på plats före 2035.

Den svenska gruv- och mineralnäringen, som i dag står för cirka 8 procent av Sveriges koldioxidutsläpp, kommer att spela en mycket viktig roll i en fossilfri framtid både i Sverige och globalt. Omställningarna till fossilfria energisystem och transporter, klimatneutralt byggande och ökad återvinning är alla beroende av de metaller och mineraler som bland annat behövs för att utveckla moderna bilbatterier, energilagring och ny järnväg. Hållbara batterier producerade med miljömärkta råvaror kommer vara en viktig möjliggörare för elektrifiering och en konkurrensfördel för Sverige. 

Själva gruvdriften kan ställas om till helt fossilfri verksamhet snabbt. På kort sikt handlar det om att fortsätta elektrifieringen, effektivisera transportarbetet och använda biodiesel till alla dieseldrivna motorer och maskiner. 2035 ska alla interntransporter och all maskindrift i gruvorna vara fossilfria. Men även elektrifieringen av arbetsmaskinerna under jord går fort och den är lönsam redan nu. Paradoxalt nog minskar elanvändningen i vissa delar av gruvorna när elektrifieringen ökas. Eftersom elfordon inte ger ifrån sig några avgaser kan ventilationssystemet som i dag drar mycket el gå ner på lågvarv när det inte finns några luftutsläpp att transportera bort. Det skulle minska elanvändningen radikalt. 

Även digitaliseringen och automatiseringen kommer att innebära stora möjligheter för att utveckla en mer hållbar gruvdrift. Redan i dag fjärrstyrs flera av processerna i de svenska gruvorna från kontrollrum under eller ovan jord. I en nära framtid kan en första helt automatiserad gruva i Sverige styras enbart från kontrollrum ovan och digitalisering minskar dessutom energibehovet och resulterar i effektivare transportarbeten och optimerade processer.

Den svenska gruvnäringen har stor påverkan både i Sverige och utomlands. Sverige är EU:s största gruvnation, exempelvis står Sverige för drygt 90 procent av järnmalmsproduktionen och 40 procent av zinkproduktionen. Men även nya gruvinnovationer som utvecklas i Sverige är viktiga exportprodukter och kan underlätta klimatomställningen även i övriga världen. Och Sverige är ingen liten spelare i sammanhanget. Svenska maskinleverantörer levererar cirka 60 procent av världens underjordsutrustning, i det svenska gruvklustret inbegrips kända företag som ABB, Sandvik, Atlas Copco och SSAB. Detta bekräftar och stärker bilden av att ett litet land som Sverige kan ha stor påverkan på övriga världen genom att bli världens första fossilfria välfärdsland. 

Utvecklingen av den cirkulära ekonomin är också en viktig nyckel för att skapa en helt fossilfri gruv- och mineralnäring. Tillgång till metaller genom elektronikåtervinning och batterier är viktiga delar i en cirkulär ekonomi. Förbättrad produktionsdesign och nya värdekedjor för återanvändning och återvinning har gjort det möjligt att återvinna en stor andel av alla metaller och mineral. En dag är det sannolikt att primärproduktion av mineral och metall inte längre kommer att behövas, men växande globala behov på grund av en växande befolkning och ökad levnadsstandard gör att detta ligger långt fram i tiden. 

Gruv- och mineralnäringen är övertygade om att omställningen kommer att lyckas. Utvecklingen kommer dock att ta tid och vara kapitalkrävande. Därför är det viktigt att politiken möter upp och underlättar omställningen genom konkreta åtgärder:

• Effektiva och rättssäkra tillståndsprocesser så att nya och nödvändiga, klimateffektiva, investeringar möjliggörs. 

• Satsning på forskning och utveckling för fossilfria produktionsprocesser och CCS, inklusive testanläggningar och uppskalning.

• Säker tillgång till biobränsle och el till konkurrenskraftiga priser.

Sverige har unika möjligheter att bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer och samtidigt bidra till att nå de globala klimatmålen. Om industrin, det offentliga och andra aktörer samverkar och tillsammans bär omställningens kostnader kommer Sverige bli ett globalt exempel som visar att fossilfrihet och ökad välfärd kan förenas. 

Svante Axelsson, nationell samordnare, Fossilfritt Sverige

Jan Moström, styrelseordförande Svemin samt vd LKAB

Per Ahl, vd Svemin

Innehåll från Transfer GroupAnnons

Experten: Säkerhet allt viktigare för företag

Skjutningar och sprängdåd är vanligt förekommande i Sverige, visar statistik från bland andra Brottsförebyggande rådet och Polismyndigheten. 

Det har fått många verksamheter att se över sin säkerhet.

– Många av de som i dag efterfrågar våra tjänster har ingen egen hotbild mot sig – de har bara fel grannar, säger säkerhetsexperten Magnus Ahde från Altum Security AB.   

 

Läs mer om hur sectech tar säkerhetslösningar till nästa nivå

En studie från Brottsförebyggande rådet, Brå, konstaterar att Sverige är det värst drabbade landet i Europa när det gäller dödligt skjutvåld. I studien har svenska dödsskjutningar jämförts med 22 andra europeiska länder under perioden 2000 till 2019.

Även sprängdåd har varit vanligt förekommande under de senare åren, visar statistik från polismyndigheten. 2021 anmäldes 79 stycken i Sverige.

Ökad efterfrågan på säkerhet

En konsekvens har blivit att efterfrågan på fysisk säkerhet har ökat. Det berättar Magnus Ahde, som har arbetat över 20 år i säkerhetsbranschen och i dag är säljare på Altum Security AB.

– Eftersom det är svårt att rikta bomber mot en speciell mottagare riskerar alla inom en viss area att bli drabbade vid en explosion. Man behöver alltså inte ha en hotbild mot sig för att drabbas. Och det betyder att allt fler inser att de behöver skydda sig mot den typen av händelser, säger han.

Snyggt – och farligt

Från att tidigare framför allt haft ambassader och myndigheter som kunder så märker Magnus Ahde och hans kollegor, som är experter inom säkerhetskonsultation och skalskyddslösningar, att även andra typer av verksamheter efterfrågar deras tjänster.  

– Exempelvis kan en sådan sak som att ha en glasfasad på sitt huvudkontor idag utgöra en stor säkerhetsrisk. Det är snyggt – men väldigt farligt om det skulle ske en explosion.

Kombinationslösningar

Altum Security är en del av säkerhetskoncernen Transfer Group AB som förutom skalskyddslösningar erbjuder allt inom fysisk säkerhet; från bevakning och säkerhetskontroller till larm, och mjukvarulösningar som förenklar och effektiviserar helhetserbjudandet. 

– Vår styrka är att våra bolag täcker olika delar av fysisk säkerhet och att vi därför kan erbjuda olika typer av kombinationslösningar, förklarar Transfer Groups vd Pernilla Jennesäter.

– Vi gjorde exempelvis nyligen en kombinationslösning på en ambassad tillsammans med vårt systerbolag Sensec AB för att skydda både byggnaden och inpassering. Sensec stod för röntgen och metalldetektion, och Altum för beskjutnings- och explosionsskydd, berättar Magnus Ahde. 

Unika inom högsäkerhet

Magnus Ahde menar att det finns få andra bolag i branschen som jobbar så heltäckande med skalskyddlösningar som Altum Security. 

– Många fokuserar på en specifik produkt eller lösning, medan vi kan leverera en mängd olika produkter inom högsäkerhet, allt från skottsäkra fönster och dörrar till panic rooms. På så sätt sticker vi ut, säger han. 

 Läs mer om hur sectech tar säkerhetslösningar till nästa nivå 

 

 

 

Mer från Transfer Group

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Transfer Group och ej en artikel av Dagens industri

Debatt: Vi behöver en debatt om affärslivets klädkod post-Covid

Efter två års hemarbete i pyjamas krävs en bred diskussion om arbetslivets klädkoder, skriver kommunikationsrådgivaren Erik Zsiga som gärna ställer de trånga läderskorna på hyllan och går till jobbet i turkiska tofflor istället.

Med tanke på världsläget kan vår klädsel kännas som en petitess. Men för att knyta ihop den stora tragiken med denna mindre detalj, låt oss använda ett av de senaste årens kanske mest uppmärksammade exempel på hur klädsel använts strategiskt i yrkesrollen: De combat-aktiga arbetskläder som sedan kriget inleddes bär upp Ukrainas president Zelenskyj. Det är klart att dessa kläder – förutom att de säkert är praktiska – också ska skicka en strategisk signal till Ukraina och omvärlden. 

Umgängesregler – hur vi ska bete oss i det offentliga rummet och när vi möter andra människor – återspeglar det tid och samhälle där de existerar. De beror på politiska, ekonomiska och kulturella stämningar, men också mer konkreta förutsättningar som demografi och levnadsstandard. Reglerna är grundläggande i alla samhällen och grupper, inte minst i arbete och affärer. Det gäller även klädkoder – hur vi klär oss när vi träffar andra människor.

Även i denna bemärkelse var Covid omvälvande. Under lång tid mötte många av oss bara sina arbetskollegor i datorskärmen. De fysiska mötena var få, och de som ägde rum var försiktiga och distanserade.

När vi nu har återvänt till arbetsplatsen, när affärsmötena kommit tillbaka, har många umgängesregler förändrats. Det gäller även hur vi framöver ska klä oss i arbetet, när vi träffar kunder och kolleger.

Men vad gäller? Det är oklart.

Och det är ett problem. För ett fungerande arbets- och affärsliv är grunden till en fungerande marknadsekonomi. Det är i arbetslivet som samhällets produktion förväntas ske. I affärsmötena fattas besluten som för denna produktion framåt. I en tid när vi förväntas resa mindre i arbetet, kommer de fysiska affärsmötena att bli färre. Då blir det ännu viktigare att mötena verkligen levererar, att samspelet mellan deltagarna fungerar. 

Om inte mötena blir så bra som möjligt kommer arbets- och affärslivet att fungera sämre. Det gör i sin tur att samhället och ekonomin fungerar sämre. Därför har klädkoder i arbets- och affärslivet faktiskt en viktigare roll än man kanske kan tro.

Vi behöver helt enkelt ett offentligt samtal om klädkoden i arbets- och affärsliv post-Covid.

Många borde känna sig manade att ha en åsikt. Mode- och övrig livsstilsindustri har självklart idéer. Vi som har till yrke att ge råd om hur affärsledare ska kommunicera och bygga varumärken har ett egenintresse att idéerna väcks. Dagens industri och annan media kan också ta ett ansvar. Även arbetsgivare kan stimulera en diskussion om hur arbetstagare vill klä sig, och hur det ska kunna anpassas till kunder och samarbetspartners önskemål och andra verksamhetsmål.

Själv känner jag mig på samma gång hoppfull och tröstlös.

Hoppfull för att det uppenbart är ett momentum för förändring. Covid har kastat många kontorssanningar över ända.

Tröstlös för att min garderob plötsligt känns tom och inte ändamålsenlig. Slipsar i alla tänkbara färger, material och mönster, dubbelknäppta kostymer, kompletta serier av skjortor med dubbla manschetter – plötsligt känns de irrelevanta.

Redan före pandemin köpte jag en luftig japansk plissékostym. Och under pandemin hakade jag på så kallade home suits – en slags modern rökrock, i princip bekväma men påkostade pyjamasdresser som skulle funka även i till exempel Teamskonferenser. Men det känns ännu inte självklart att jag kan dyka upp på ett kundmöte i dessa.

Jag skulle vilja bära sneakers och turkiska tofflor istället för trånga läderskor. Vida byxor med bra fickor istället för tajta kostymbyxor. Kanske ibland kavaj, men inte för att konventionen påbjuder det utan i så fall för att det värmer och man kan gömma iphone och andra användbarheter i fickorna. Aldrig mer slips, alltid halsduk så länge det inte blir för varmt. Dessutom ska kläderna förstås vara hållbara – ha tillverkats under sjysta arbetsförhållanden i smarta materialval som gör att de kan användas länge och kanske till och med återanvändas.

Affärsklädseln post-Covid ska i första hand vara praktisk, men den ska också bidra till att underlätta samspelet mellan människor. I andra hand ska klädseln vara inspirerande, men det får inte dras för långt så att det provocerar vissa.

Men det är ju min åsikt. Även om våra kläder är en viktig del av vår individuella identitet, kan det inte vara helt upp till mig själv att välja hur jag ska få klä mig i till exempel ett kundmöte. Klädkoder är alltså ett socialt samspel. De finns till för att underlätta i umgänget. Det är just därför vi vid detta samhälleliga vägskäl behöver en diskussion om dessa frågor.

 

Erik Zsiga

Kommunikationsrådgivare i Kekst CNC

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera