Annons

Liberalernas toppnamn: S har fel om svenskt välstånd

DEBATT. Sverige behöver en liberal och borgerlig ekonomisk politik som uppmuntrar företagande, arbete och sparande. Den stenhårda globala konkurrensen gör att Sverige måste ha bättre ekonomiska villkor än vår omvärld, skriver Mats Persson, ny ekonomisk-politisk talesperson för Liberalerna.

Den globala ekonomin bromsar in. Det upptrappade handelskriget mellan USA och Kina, osäkerheten kring brexit och geopolitiska risker i såväl Mellanöstern som Kina försämrar tillväxtutsikterna på ett globalt plan. Det påverkar en liten, öppen ekonomi som den svenska där vi redan ser tecken på minskad exportorderingång.

Nedåtriskerna i den globala ekonomin innebär att vi måste förbereda oss för en påtaglig konjunkturavmattning. Den markerar i sin tur vikten av frågan hur vi bygger Sverige långsiktigt starkt på 2020-talet. Det kräver en liberal och borgerlig ekonomisk politik som vilar på tre viktiga ben:

1. Företagare och hårt arbete bygger välstånd.

Socialdemokraterna odlar fram en berättelse om hur arbetarpartiet och LO gjorde Sverige till ett välståndsland under efterkrigstiden. Men i själva verket är det företagare och entreprenörer som byggde upp de konkurrenskraftiga företag som har gjort Sveriges resa från ett fattigt till ett rikt land möjlig. Jag är själv uppvuxen i småländska Markaryd, där värmepumpstillverkaren Nibe, grundat på 1950-talet, i dag har verksamhet och försäljning på fem kontinenter. I Lund, min hemstad sedan 20 år, stoltserar både gamla och nya företag med att utveckla den mest moderna tekniken som finns på denna planet. Denna företagaranda kompletterades med hög arbetsmoral där svenska arbetare och tjänstemän levde efter devisen ”gör din plikt – kräv din rätt”.

Arbetsmarknadens parter och politiken har haft en viktig roll i sammanhanget. Många svenska företag har kunnat växa genom ett gott samarbete med de fackförbund som har bejakat internationell konkurrens och strukturomvandling. Men det var företagare och människors arbetsmoral, inte Socialdemokraterna, som gjorde Sverige till ett rikt land.

Denna ideologiska klyfta gör sig påmind än i dag. Det illustreras inte minst när Socialdemokraterna i sin nya valfilm beklagar sig över att det finns för många miljardärer i Sverige. Men problemet är inte att det finns för många rika, det är att alltför många saknar ett jobb att gå till och att det finns barn som växer upp i miljöer där kriminella gäng styr. Reformer för ökad jämlikhet handlar inte om att straffbeskatta företagande och förmögenhet, utan om att skolan ska ge alla barn lika livschanser och att lyfta människor från bidragsberoende till arbete. Företagare och hårt arbete byggde en gång i tiden Sverige starkt och kommer göra det också i framtiden.

2. Sverige måste ha bättre ekonomiska villkor än vår omvärld.

Den politiska debatten i Sverige präglas av en påtaglig nöjdhet. Att Sverige klarade finanskrisen bättre än andra länder betyder inte att vi kan luta oss tillbaka. Våra konkurrentländer heter inte Grekland eller Portugal, utan Tyskland, USA och Indien. 

Den globala konkurrensen är stenhård. Står vi still, springer andra förbi. På samma sätt som svenska företag fokuserar på att vara bättre än sina konkurrenter i omvärlden måste ”Sverige AB” stärka konkurrenskraften. Vårt land, som en liten öppen ekonomi i Europas utkanter med stort exportberoende, måste ha bättre villkor än våra konkurrentländer. 

Det finns tydliga tecken i fel riktning i svensk ekonomi. Produktivitetstillväxten minskar trendmässigt mer i Sverige än i konkurrentländerna. Företagens FoU-investeringar i Sverige har fallit med över 20 procent mellan 2003 och 2014 – motsvarande i dag över 20 saknade miljarder i uteblivna investeringar i Sverige.

Detta visar att det nu finns ett uppdämt behov av reformer för att långsiktigt stärka Sveriges konkurrenskraft. En viktig del i detta är att det behövs fler högkvalificerade jobb; företag ska vilja förlägga både produktion och huvudkontor här. Det krävs nu reformer som lockar välutbildad arbetskraft till Sverige, inte minst i ett läge när många företag anger att bristen på kompetent arbetskraft står i vägen för möjligheten att expandera verksamheten.

3. Uppmuntra sparande.

Alltför många i Sverige saknar en buffert för oförutsedda utgifter. Enligt en undersökning från Statistiska centralbyrån är det nästan vart femte hushåll som inte klarar en oförutsedd utgift på 11.000 kronor utan att ta ett lån eller ta hjälp av släkt och vänner. 

Under alltför lång tid har skattesystemet uppmuntrat skuldsättning framför sparande. Vi behöver i stället uppmuntra fler att spara och bygga upp en egen buffert, ett fuck-off-kapital. När den liberala finansministern Anne Wibble på 1990-talet uttryckte att ”alla svenskar borde ha en årslön på banken” blev hon hårt kritiserad av Socialdemokraterna. Men Anne Wibble hade rätt. Ett sparkapital på banken gör att man sover bättre på nätterna.

De senaste åren har Socialdemokraterna höjt skatten på sparande. Det är helt fel väg att gå. Liberalerna vill i stället att alla svenskar ska kunna spara upp till 100.000 kronor utan att betala någon skatt på avkastningen. En sådan reform skulle sända en tydlig signal att sparande uppmuntras.

Sverige behöver en liberal och borgerlig ekonomisk politik som uppmuntrar företagare, arbete och sparande. Den stenhårda globala konkurrensen gör att Sverige måste ha bättre ekonomiska villkor än vår omvärld.

Mats Persson, riksdagsledamot (L), ekonomisk-politisk talesperson

 


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från RegSmart Life ScienceAnnons

Stort behov av regulatorisk kunskap inom läkemedelsindustrin

Marie Gårdmark, Farm Dr, vd och grundare och Agneta Larhed, Farm Dr, senior konsult och grundare, RegSmart Life Science.
Marie Gårdmark, Farm Dr, vd och grundare och Agneta Larhed, Farm Dr, senior konsult och grundare, RegSmart Life Science.

En möjliggörare med gedigen regulatorisk grund från både myndighet och industri. Så beskriver RegSmart Life Science grundare, Marie Gårdmark och Agneta Larhed, bolaget som hjälper både företag och forskare med allt från produktutveckling till regulatoriska frågor. 

Det var redan på apotekarutbildningen vid Uppsala universitet som Marie Gårdmark och Agneta Larhed lärde känna varandra. I dag har Marie en bred bakgrund inom läkemedelsutveckling och regulatoriska frågeställningar och Agneta har stor erfarenhet inom formuleringsutveckling av läkemedel – en riktigt bra kombination enligt de själva: 

– Vi kommer båda från tjänster på Läkemedelsverket. Jag var chef för tillståndsverksamheten rörande läkemedel och Agneta var vetenskapligt ansvarig inom området farmaci och bioteknologi. Under våra år på myndigheten såg vi att det fanns ett stort behov av regulatorisk kunskap inom industrin, framförallt bland småföretagare och forskare. Det sådde fröet till RegSmart. När erbjudandet kom att starta ett bolag tillsammans med Center for Translational Research så kändes det som ett enkelt beslut, säger Marie Gårdmark, Farm Dr, vd och grundare. 

– Det som gör oss unika på marknaden är vår bredd. Vi balanserar regulatoriska, vetenskapliga och kommersiella behov och förutsättningar vilket är värdefullt i arbetet med så väl tidig utveckling som inför marknadsgodkännande. Jag och Marie kompletterar varandra och vi har ett bra helhetsperspektiv med fokus på företagens mål, tillägger Agneta Larhed, Farm Dr, senior konsult och grundare. 

Använda riktlinjer på rätt sätt

Just helhetsperspektivet är extra viktigt poängterar Marie Gårdmark. Det gäller att utgå från vilka produkter som bolaget faktiskt vill ha ut på marknaden i slutändan – något som mindre företag inte alltid tänker på: 

– De blir lätt uppslukade av den fas som de befinner sig i just nu och inför de problem de möter dagligdags. Genom att istället ha ett klart affärsmål med sin produkt från start, blir det lättare att förstå vad man behöver göra för att nå dit. Här är det viktigt att veta hur man kan ta hjälp av riktlinjer och regler under resans gång för att uppnå sina kommersiella intressen, säger Marie Gårdmark. 

Men, det handlar inte bara om att läsa riktlinjer – det  gäller också att förstå sammanhanget, säger Agneta Larhed. RegSmarts roll är att vara lösningsfokuserade och deras arbete går snarare ut på att förstå syftet med riktlinjerna, och hjälpa kunden att förstå vart lagstiftningen är på väg. 

– Då får man bättre koll på vad man behöver eller inte behöver göra, och kan se både närliggande risker och möjligheter i utvecklingsarbetet. Vi har tre ledord som vi utgår från: vetenskaplighet, regulatorisk relevans och fit for purpose. Fit for purpose innebär att man utgår ifrån det man vill uppnå och därefter bestämmer vilka studier eller tester man ska göra istället för att bara hålla sig fast vid en riktlinje och göra som man alltid har gjort, säger Marie Gårdmark. 

Stort engagemang och framåtanda 

I augusti firar bolaget ett år och utvecklingen har varit över de båda grundarnas förväntan. De har nyligen rekryterat tre nya spetskompetenser som ska täcka upp inom dels det medicintekniska området, dels inom läkemedelstillverkning. 

– Det är väldigt roligt att få ta del av så många spännande idéer från företag och forskare som jobbar med alla dessa fantastiska utvecklingsprojekt inom läkemedel och medicinteknik. Det finns ett sådant engagemang och en stark framåtanda, vilket är härligt att kunna vara en del av! säger Agneta Larhed.

– För oss är det viktigt att bidra till utvecklingen av life science-sektorn i Sverige och det är något som vi gör på olika sätt. Det kan till exempel handla om att hjälpa små forskande företag med regulatorisk kunskap så tidigt som möjligt i utvecklingsprocessen. Det regulatoriska behöver inte förhindra eller försvåra – det gäller bara att fokusera på sin produkt och se möjligheterna, avslutar Marie Gårdmark.

Fakta RegSmart Life Science
RegSmart Life Science AB bildades i augusti 2019. Företaget är en del av koncernen Center for Translational Research tillsammans med Clinical Trial Consultants, Lablytica och ClinSmart. I dagsläget har företaget fem anställda och kontor i Uppsala. RegSmart täcker regulatoriska frågeställningar för både läkemedel och medicintekniska produkter och har en global inriktning med fokus på den europiska och amerikanska marknaden.
EXTERN LÄNK: Läs mer här 

Mer från RegSmart Life Science

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med RegSmart Life Science och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?