ANNONS:
Till Di.se

Liberalerna: Nej till etableringsjobben

  • ALLA ARBETSGIVARE SKA RÄKNAS. Tre viktiga förändringar krävs för att vi ska gå med på förslaget om etableringsjobb, skriver Jan Björklund och Mats Persson (båda L). Foto: Noella Johansson

DEBATT. Etableringsjobben är en särlösning som saknar legitimitet och kommer att upplevas som en orättvisa. Det är märkligt att den som studerar på deltid kommer att ha samma disponibla inkomst som den som arbetar heltid. Och det är fel att bemanningsföretagen är uteslutna, anser Jan Björklund och Mats Persson.

Hur vi skapar en arbetsmarknad där alla behövs är en av vår tids viktigaste frågor. Tudelningen på arbetsmarknaden blir allt tydligare och mitt i högkonjunkturen växer arbetslösheten i gruppen utsatta – dominerad av invandrare och lågutbildade – till 300.000 personer. Detta är en mycket oroväckande utveckling. Sysslolöshet och långvarigt bidragsberoende är förödande för ett samhälle. När människor förlorar självkänsla och brist på sammanhang släcks hoppet om en bättre framtid. När bidragsberoendet blir varaktigt och börjar gå i arv skapas en ny permanent underklass.

En förklaring till denna tudelning är att Sverige är det land i EU med lägst andel enkla jobb – jobb som inte kräver förkunskaper. Det finns ingen motsättning mellan att vara en modern kunskapsekonomi och att samtidigt ha en arbetsmarknad med sådana jobb. Se på Tyskland. Hade Sverige haft samma andel enkla jobb som vårt grannland hade vi haft över 100.000 fler enkla jobb. Tyskland är också ett föredöme genom sitt lärlingssystem, som gör det möjligt för människor att lära sig ett yrke på en arbetsplats och sedan avancera i yrket.

Med inspiration från Tyskland föreslog Liberalerna i början av 2016 en ny anställningsform för nyanlända och unga som ska kunna ingås oavsett kollektivavtalsområde. Genom lägre ingångslön och slopad arbetsgivaravgift halveras kostnaden för arbetsgivaren jämfört med dagens kollektivavtalade lägstalöner. Vår utgångspunkt är mycket tydlig: det är bättre att arbeta till en lägre ingångslön än att vara sysslolös och bidragsberoende. Siffror från Riksdagens utredningstjänst visar också att sådana jobb med lägre ingångslön skulle höja inkomsten för sju av tio nyanlända i Sverige. Jobb är alltid bättre än bidrag.

När alliansen i augusti enades om en ny anställningsform, inträdesjobb, uttalades tydligt att om parterna inte kommer överens om en liknande modell är en alliansregering efter valet beredd att lagstifta om en ny anställningsform för fler enkla jobb. Som ett direkt resultat av detta uttalande har arbetsmarknadens parter nått en principöverenskommelse om så kallade etableringsanställningar för nyanlända och långtidsarbetslösa. Parternas modell bygger på en trepartsöverenskommelse med staten där arbetsgivaren betalar 8 000 kronor i lön och där staten skjuter till 8 000 i bidrag och där ersättningen är ”skattefri”. Det är en märklig tanke att arbetsmarknadens parter diskuterar en modell i ett rum och sedan skickar kostnaden till skattebetalarna.

Från Liberalernas sida har vi studerat parternas överenskommelse noggrant. Låt oss säga som det är. Vi tror inte på den. Det krävs tre avgörande förändringar i modellen. Annars kommer Liberalerna inte att stödja dessa förslag när de läggs fram för avgörande i riksdagen.

1. Alla arbetsgivare måste omfattas av anställningsformen. Därför är det mycket beklagligt att bemanningsföretagen inte tillåts ingå och att fackförbund som Byggnads och Transportarbetareförbundet ställer sig utanför överenskommelsen. Från Liberalernas sida är vi tydliga med att en reform också måste omfatta företag som inte har kollektivavtal. Enligt SCB är det sex av tio småföretag som väljer att inte ha kollektivavtal, vilket motsvarar 185.000 företag. Dessa företag är en oumbärlig del av den svenska ekonomin. En rapport från Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi visar att under perioden 1990–2009 var det var just i de små och medelstora företagen som de nya jobben växte fram. I ett läge där många av de enkla jobben är tänkta att skapas i de mindre företagen, inte minst i servicesektorn, är det särskilt angeläget att mindre företag omfattas.

2. Inga särlösningar i skattesystemet. Parterna förespråkar att den enskildes ersättning på 16.000 kronor ska vara helt skattefri. Att en svensk löntagare eller pensionär med en månadsinkomst på 16.000 kronor ska betala några tusenlappar i skatt, medan en nyanländ med samma inkomst ska betala noll i skatt kommer att upplevas som orättvist, skapa spänningar och sakna den legitimitet som krävs för att denna reform ska få ett erforderligt stöd.

3. Det ska löna sig att arbeta. Överenskommelsen säger att den som studerar på arbetstid under en etableringsanställning ska ha lön och bidrag från staten. Det betyder i realiteten att en person som arbetar deltid och samtidigt studerar i vissa fall kommer att ha samma disponibla inkomst som en person som arbetar heltid på samma arbetsplats. Det är en märklig tanke och bryter mot principen att det alltid ska löna sig att arbeta.

Det är inte första gången denna fråga är uppe på dagordningen. Erfarenheten från den tidigare trepartsöverenskommelsen om de så kallade YA-jobben är att en modell måste vara enkel, utan krångel. Utvecklingen av YA-jobben hämmas kraftigt av det nuvarande kravet på kollektivavtal och besvärliga bromsklossar. Två år efter införandet av YA-jobben, finns enligt Arbetsförmedlingen endast 823 sådana jobb. Det visar på ett tydligt sätt att en reform för fler jobb till nyanlända måste omfatta alla arbetsgivare och minska onödigt krångel.

Det växande bidragsberoendet bland utsatta på arbetsmarknaden är vårt gemensamma samhällsproblem. Det kräver omfattande reformer för fler enkla, riktiga jobb. Från Liberalernas sida ser vi inget egenvärde med lagstiftning. Men en partsöverenskommelse måste vara tillräckligt bred och omfattande för att kunna lösa det tilltagande bidragsberoendet.

Arbetsgivare ska inte tvingas in i den svenska partsmodellen för att kunna bidra till jobb för nyanlända. Ska vi klara denna jobbutmaning måste alla arbetsgivare omfattas.


Jan Björklund, partiledare (L)
Mats Persson, ekonomisk-politisk talesperson (L)


Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 2.500-6.000 tecken inklusive blanksteg.


Läs svar från arbetsgivarna här.

Läs svar från LO här.

Läs svar från IF Metall och Unionen här.

Läs Liberalernas senaste svar här.

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies