1515
Annons

Liberalerna efterfrågar ännu fler sänkta skatter

DEBATT. De skattesänkningar Liberalerna strävar efter har prövats i tre decennier utan några positiva effekter. Det skriver Vänsterpartiets Ulla Andersson, ekonomisk politisk talesperson och Tony Haddou, skattepolitisk talesperson i en replik på Liberalernas debattinlägg 12/1 om sänkta skatter.

Foto:Amir Nabizadeh/TT

De skattesänkningar Liberalerna strävar efter har prövats i tre decennier. Det har lett till en välfärd på svältkost, kronisk underbemanning inom sjukvården och omsorgen med ökade klyftor som följd. Allt detta redan innan coronapandemin ens var här. Denna utvecklig hade naturligtvis Liberalerna kunnat göra något åt, men de vill fortsätta sänka skatter för dem som redan har mest i plånboken.  

Liberalerna efterfrågar nytt vaccin för svensk ekonomi, men föreslår nästan uteslutande sänkta skatter på område efter område. Om det nu vore så att skattesänkningar för de rikaste skapar jobb – vilket vi har prövat under lång tid - varför översvämmas vi inte av fler arbetstillfällen? 

Vänsterpartiet ser istället behov av stora offentliga investeringar, vilket också är det mest effektiva sättet att skapa jobb. Med omfattande samhälleliga investeringar möter vi upp och kommer i kapp de stora samhällsbehov som finns överallt omkring oss.

Sanningen är att vi helt enkelt inte har råd med miljardärerna och miljonärernas låga beskattning på bland annat kapital, när vi ska återstarta ekonomin. 

Även svenska företag har stått i kö för att kräva bidrag av staten under coronakrisen. De har också fått omfattande ekonomiskt stöd. För att staten ska kunna betala ut till företag och människor i behov under den pågående krisen, måste staten också ha in skatt. Var tror Liberalerna att de ekonomiska stöden kommer ifrån? Har de en egen skattkista? 

Coronapandemin har med smärtsam tydlighet visat hur farligt det är med ekonomisk ojämlikhet, men den visar också att när vi gör saker tillsammans står vi starkare. Allt fler inser att idén att marknaden löser alla problem är passé. 

Det är viktigt att notera och ta till sig att även IMF och OECD motsätter sig den ekonomiska politik som Liberalerna driver. Deras politik försvagar tillväxten. 

Jämlika samhällen är på alla sätt bättre: folkhälsan, skolresultaten, tillväxten. När skattekvoten var högre var arbetslösheten lägre. Liberalerna verkar inte vilja förstå, utan fortsätter driva på för fler och mer skattesänkningar.  

Det är dags att investera i människor. Ge vår gemensamma välfärd de resurser den behöver. Det är så vi bygger ett långsiktigt hållbart samhälle.

Ulla Andersson, ekonomisk politisk talesperson

Tony Haddou, skattepolitisk talesperson

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Debatt: En väl avvägd klimatpolitik krävs för att undvika företagsflytt från Sverige

Det finns en risk för att svenska företag flyttar utomlands när det blir dyrare att göra utsläpp i Sverige, skriver tre forskare och professorer i samband med att en ny SNS-rapport presenteras i dag (27 september 2022).

I en ny SNS-rapport som presenteras i dag visar vi att miljökraven i Sverige hittills inte medfört att den svenska industrin i någon större utsträckning har flyttat produktion och utsläpp utomlands. Ett skäl till detta är företagens låga kostnader för koldioxidutsläpp samt tillgång till billig och ren el. Situationen skulle kunna förändras när priser nu stiger, vilket ställer krav på den framtida klimat- och industripolitiken.

Sverige är ett av de renaste industriländerna, till exempel sett till växthusgasutsläpp per invånare. Samtidigt gör globaliseringen det lättare för företag att undgå utsläpps- och miljöregler i västvärlden genom att förlägga produktionen i länder med svaga miljöregler. 

När strikta miljökrav i ett land leder till att produktion och utsläpp flyttar till ett annat land kallas det läckage. Läckage av växthusgaser är mycket allvarligt eftersom den globala uppvärmningen är oberoende av var växthusgaserna släpps ut. Om utsläppen flyttar när ett land beskattar dem riskerar enskilda länders klimatpolitik att bli verkningslös. Ett möjligt tecken på att läckage sker från de rika länderna är att koldioxidutsläppen som exporten ger upphov till är mycket lägre än motsvarande utsläpp från dessa länders import. De rika länderna har alltså en hög nettoimport av koldioxid. 

I SNS-rapporten Koldioxidläckage eller konkurrensfördel? Om balansgången mellan industri- och klimatpolitik går vi igenom kunskapsläget när det gäller Sveriges koldioxidläckage. Vår slutsats är att koldioxidläckage från industrin hittills inte har varit ett problem för svensk del. Men så har också företagens kostnader för koldioxidutsläpp fram till ganska nyligen varit låga. Det kan därför inte uteslutas att läckage blir ett problem i framtiden. Utformningen av klimatpolitiken kan spela en avgörande roll. 

Sverige har visserligen en positiv nettoimport av koldioxid, liksom nästan alla OECD-länder. Men storleken på nettoimporten har legat kring 25–30 miljoner ton ända sedan 1990, samtidigt som handeln (importen) som andel av BNP ökat med nästan 60 procent under samma tid (se figurerna). På mer översiktlig nivå finns därför inga tecken på att globaliseringen driver utvecklingen av nettoimporten av koldioxid i Sverige. 

Statistiken som figurerna visar gör det förstås inte uteslutet att läckage sker i vissa branscher eller industrier. Men det finns också ett antal vetenskapliga studier som söker efter tecken på läckage med hjälp av detaljerade företagsdata och inte heller dessa finner några statistiskt säkerställda läckageeffekter av betydelse för svensk del. 

En faktor som bidrar till Sveriges låga nettoutsläpp av koldioxid är användningen av förnybara bränslen som trädbränslen och torv. Sverige har även en omfattande import av trädbränsle. Import av biobränsle är emellertid problematisk eftersom det tenderar att leda till läckage. Strikta svenska miljöregler (som hög koldioxidskatt) gör det lönsamt att importera biobränslen till Sverige, men det exporterande landet måste då i stället använda något mindre miljövänligt bränsle, vilket ökar utsläppen där. 

Det finns också frågetecken kring begreppet förnybarhet. Vid förbränning av biobränslen avges koldioxid, men dessa utsläpp räknas inte när Sverige redovisar de totala koldioxidutsläppen. Skälet är att koldioxiden så småningom tas upp från atmosfären när till exempel nya träd växer upp. En viktig fråga är då hur snabbt koldioxiden fångas upp. Det tar omkring hundra år innan ett träd vuxit upp. Ännu längre tid tar det för torv, som växer med omkring en millimeter om året. När en meter torv skördas ur en torvmosse handlar det alltså om i storleksordningen tusen år innan torven återbildats. Detta är en mycket lång tid givet omställningstakten som behövs för att bekämpa klimatförändringar. Det framstår därför som orimligt att koldioxidutsläppen från förbränningen av dessa bränslen inte ska räknas in i de totala koldioxidutsläppen – eller beskattas.

En annan viktig faktor bakom Sveriges relativt låga koldioxidutsläpp är tillgången på koldioxidfri el från vind, vatten och kärnkraft. Denna el skulle i princip ha kunnat exporteras direkt via högspänningskablar till Centraleuropa för att ersätta kolproducerad el, vilket ur ett miljöperspektiv skulle kunna vara lika bra som att använda den i Sverige. Men ur ett nationellt perspektiv är det en fördel att använda den i Sverige – förutsatt att elen används till sådant som, bildligt talat, ger ringar på vattnet i ekonomin. Det kan till exempel handla om produktion som ger teknik- och kunskapsöverföring mellan företag eller individer. Såtillvida liknar exempelvis serverhallar och så kallade bitcoingruvor mer en direkt export av elen. Eftersom mycket lite arbetskraft används i dessa verksamheter blir potentialen för kunskaps- och teknologiöverföring till annan industri mycket liten. Ur ett nationellt perspektiv bör dessa verksamheter vara ett mindre intressant sätt att använda den rena elen. Skatterabatten på el som de får idag är därför svår att motivera.

EU spelar en allt viktigare roll för klimatpolitiken genom systemet för handel med utsläppsrätter, EU ETS. Sverige har en av världens högsta koldioxidskatter, men allt fler företag och branscher har över tid anslutits till EU ETS. Sedan 2012 omfattas också flyget. För dessa företag har koldioxidskatten avskaffats. Läckage blir ett något mindre problem med EU ETS jämfört med en nationell koldioxidskatt. EU ETS definierar utsläppsnivåerna inom EU, för de företag som omfattas, och de totala utsläppen är alltså oberoende av var i EU dessa företag väljer att lägga produktionen. Medan företagen kan undgå vår nationella skatt genom att flytta ur Sverige, skulle de behöva flytta ur EU för att undgå kostnaderna associerade med EU ETS. 

Även om vi i rapporten konstaterar att läckage hittills inte varit något större problem för svensk del, utesluter det inte att läckage kan bli ett problem framöver. Företagens kostnader för utsläpp kommer att öka, bland annat på grund av kraftigt stigande pris på utsläppsrätter inom EU ETS-systemet. Sådant läckage kan emellertid motverkas genom subventioner. Till exempel leder subventioner av utveckling av ren teknologi till att mer sådan forskning lokaliseras till Sverige. En framtida svensk klimatpolitik bör därför innehålla en väl avvägd blandning av avgifter och subventioner.

Shon Ferguson, lektor vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, och forskare vid Institutet för näringslivsforskning, IFN

Rikard Forslid, professor vid Stockholms universitet

Mark Sanctuary, forskare vid IVL Svenska miljöinstitutet

Rapportens författare svarar för analys, slutsatser och förslag. SNS som organisation tar inte ställning till dessa.

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera