Annons

Liberalerna: Dubbla antalet värnpliktiga och köp fler Patriotrobotar

DEBATT. Två år efter försvarsbeslutet är det uppenbart att försvaret är allvarligt underfinansierat. Liberalerna vill avsätta 17 miljarder kronor mer än regeringen fram till 2020. Det finns fem viktiga användningsområden för dessa pengar, skriver Jan Björklund och Allan Widman.

ODUGLIGT. Det finns endast en krigsduglig armébrigad. På 1980-talet fanns det 29, konstaterar Jan Björklund och Allan Widman.
ODUGLIGT. Det finns endast en krigsduglig armébrigad. På 1980-talet fanns det 29, konstaterar Jan Björklund och Allan Widman.Bild:Christine Olsson

Det som saluförts som en stor satsning av den rödgröna regeringen och av övriga allianspartier som kom överens om försvarsbeslutet, visar sig vara ett demonstratorförsvar.

Bredden i förmågor finns där; ett par ubåtar, markförband, några enstaka kustrobotar, några tiotal artilleripjäser, ett kompani som har förlagts till Visby. Huvudproblemet är att antalet enheter är alldeles för få av varje sort, att det varken finns uthållighet eller någon större geografisk yttäckning.

När regeringen under hösten aviserade anskaffning av nytt medelräckviddigt luftvärn (Patriot) blev problematiken än tydligare. Jämför man med vad andra länder betalar för samma system förstår man snabbt att våra pengar inte räcker långt. FMV anger tre till fyra skjutande enheter, vilket är generande lite i Europas femte största land. Polen, som också köper Patriot, har aviserat en investering i detta system som ekonomiskt är mer än åtta gånger större än Sveriges.

Enligt riksdagens försvarsbeslut ska Sverige ha två krigsdugliga och övade armébrigader 2020. I verkligheten har besparingarna lett till att det finns en enda som till nöds kan sägas uppfylla kraven. Det kan jämföras med att Sverige på 1980-talet kunde mobilisera 29 armébrigader.

Den säkerhetspolitiska utvecklingen är långt sämre än vad den dagliga nyhetsrapporteringen ger vid handen. Globalt och i vårt närområde finns ett sönderfall i tillit och strukturer som gör att en bred majoritet av riksdagens partier inte längre utesluter ett väpnat angrepp mot Sverige. Liberalerna förespråkar ett svenskt Nato-medlemskap, men oavsett den frågan måste Sverige nu stärka den egna försvarsförmågan.

Liberalerna föreslår 17 miljarder kronor mer än regeringen i försvarsutgifter fram till 2020. Målet ska vara att mot slutet av nästa försvarsbeslutsperiod (2025/26) ska Sverige uppfylla Natos krav på 2 procent av BNP till försvarsändamål. Enligt vår uppfattning bör de ökade resurserna användas bland annat till följande.

För flygvapnet ska de 60 nya flygplanen av JAS-E tillföras flygvapnet samtidigt som de nuvarande 100 flygplanen av C/D-modell bibehålles, i stället för att skrotas ut som regeringen vill. Det innebär att flygvapnet kommer att bestå av 160 plan i stället för 60. De hundra nuvarande planen är mycket moderna, de sista rullade av fabriksbandet i Linköping för ett par år sedan. Fler flygplan innebär behov fler flygbaser. F 16 i Uppsala kan öppnas igen med flygförband, och antalet basbataljoner bör ökas från dagens två till sex för att kunna sprida planen till fler flygbaser för att kunna skyddas mot bekämpning.

Luftvärnet måste få en kraftigt ökad numerär. Vi behöver sätta upp betydligt fler luftvärnsförband med medellång räckvidd (Patriot), samtidigt som antalet korträckviddiga förband ökas.

Det svenska kustförsvaret avvecklades helt av dåvarande försvarsministern Björn von Sydow (S) 2000. Detta var ett misstag. Stora bergrumsanläggningar bara avvecklades. Ett nytt kustförsvar måste sättas upp, med såväl kustrobot som sjömålsartilleri.

Kustkorvetterna måste förses med större luftvärnskapacitet. Ytterligare ubåtar beställs.

Armén är den försvarsgren som är mest personalkrävande när antalet förband ska ökas. Den återinförda värnplikten måste nu användas för att öka antalet brigader från dagens två planerade brigader (bara en som fungerar), till fem. Antalet värnpliktiga som kallas in till grundutbildning bör år 2025 uppgå till 10.000. Ett system med reservofficerare och värnpliktiga officerare bör återinföras. När antalet insatsförband minskades ner kraftigt under början av 2000-talet kom alltfler yrkesofficerare att placeras i mer eller mindre byråkratiska funktioner. Många av dessa måste nu tas i anspråk i en ny och bredare grundutbildningsorganisation.

Försvarsminister Peter Hultqvist håller på att bygga upp ett slags demonstrator-försvar, där det finns få enheter av varje sort. Den stora uppgiften för en ny regering i höst blir att öka volymen av såväl personal som materiel och högkvalificerade system. Det är dags att gå från snack till verkstad.

Jan Björklund, partiledare Liberalerna
Allan Widman, ordförande (L), riksdagens försvarsutskott

Innehåll från BlikkAnnons

Framtidsföretag växer snabbt med hjälp av Blikk

Teknikkonsulterna på ic.energy arbetar bland annat med stöd till kärntekniska anläggningar som OKG i Oskarshamn.
Teknikkonsulterna på ic.energy arbetar bland annat med stöd till kärntekniska anläggningar som OKG i Oskarshamn.

Det växande företaget Ic.energy arbetar med stora projekt inom energi, bygg och stadsutveckling – som har betydelse för vår framtid. En viktig del i framgångarna har varit affärssystemet Blikk.

– Vi glada att vi har arbetat med Blikk från start, säger Mikaela Andersson, ekonomiansvarig.

Företaget Ic.energy har på fem år gått från att vara ett enmansföretag till att ha 30 anställda. Deras teknikkonsulter arbetar med allt från avvecklingen av kärnkraft till utbyggnaden av infrastruktur och innovativa energilösningar i två nya stadsdelar i Mölndal.

För ett företag som Ic.energy, som ständigt ligger i framkant och arbetar i olika branscher, ställs det höga krav på en stabil administration.

– Jag använder mig bara av Blikk när det kommer till administrationen. Det är ett effektivt program som har fungerat klockrent från start och spar oss väldigt mycket tid. Och det blir egentligen bara bättre och bättre eftersom vi, i och med att vi växer, har användning för allt fler funktioner i programmet, säger Mikaela Andersson, ekonomiansvarig på Ic.energy.

Tips för en lyckad riskhantering i dina projekt

Blikk erbjuder viktiga funktioner

Ic.energy använder funktioner som tidsrapportering, projekthantering och resursplanering i Blikk. De skapar även sina faktura- och löneunderlag i systemet som sedan skickas direkt till de integrerade ekonomi- och lönesystemen.

– Vi har även stor användning av Blikks analysverktyg och rapporter för att få en bra överblick av verksamheten. Där kan vi bland annat analysera fakturerbar tid och debiteringsgrad vilket hjälper oss att avgöra vilka projekt som exempelvis är lönsamma och inte. 

I Blikk har de även möjlighet att anpassa inställningar efter olika kunder och medarbetare. Det är en funktion som Mikaela beskriver som avgörande när de arbetar i så skilda branscher.

– Här kan man exempelvis lägga in en medarbetares tjänstebil och traktamente. Det känns som att det finns en funktion för allt vilket vi tycker är jättebra.

Företaget upptäcker ständigt nya användningsområden i Blikk. Exempelvis har de nyligen börjat använda e-signering och timbank där de fått bra tips från supporten.

Se alla funktioner och testa Blikk gratis 

Om Blikk

Genom att samla flera viktiga funktioner i ett system kan Blikk hjälpa företag att minska administrationen, spara tid och öka lönsamheten. Systemet håller koll på kunder, försäljning, avtal, projekt, tidrapporter, kvitton, faktura- och löneunderlag. Blikk är integrerat med marknadens vanligaste ekonomi- och lönesystem som Fortnox, Visma eEkonomi, Visma Administration och Björn Lundén.

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Blikk och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera