Annons

Legala spelbolag tappar marknad till de illegala

DEBATT. Nya data visar att olicensierade spelbolag når allt fler kunder på bekostnad av de licensierade. Det är i hög grad problemspelarna, som är i störst behov av licenssystemets konsumentskydd, som har lämnat det svenska systemet.

Foto:Janerik Henriksson

Socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S) gick i veckan ut med ytterligare restriktioner och åtstramningar för svensklicensierat spel om pengar med hänvisning till covid-19. Bland annat sattes en insatsgräns för spelkonton om femtusen kronor per vecka. Åtgärderna är dock i till stor del verkningslösa, eftersom många av bolagen svenskarna spelar i inte är licenserade och knappast hörsammar uppmaningen.

Sverige införde den 1 januari förra året en ny spelreglering med syftet att stärka konsumentskyddet. Staten delade ut spellicenser till de bolag som uppfyllde kraven. Det statliga monopolbolaget skulle inte särbehandlas utan alla behandlas lika, och den som inte hade licens skulle inte kunna verka i Sverige. 

Det är för tidigt att veta hur våra spelvanor påverkas av covid-19-krisen och uppmaningar till social distansering. Det råder dock inget tvivel om att människor med spelproblem är särskilt beroende av att staten verkligen samlar allt spel som sker i Sverige i ett licenssystem. Licenserade bolag är anslutna till Spelinspektionens centrala självavstängningssystem Spelpaus. Det räcker att vända sig dit en gång för att därefter vara avstängd från samtliga licensierade spelbolag.

Därtill är licensierade spelbolag skyldiga att följa ett omfattande regelverk som syftar till att upprätthålla ett starkt konsumentskydd i Sverige. Det gäller alltifrån strikta marknadsföringsregler och förbud mot VIP-bonusar till att spelkunden obligatoriskt måste sätta ett budgettak för sitt spelande, för att nämna några av de krav som ställs.

Tyvärr hotas systemet av olicensierade spelbolag som trots att de saknar tillstånd välkomnar svenska spelkunder. Dessa bolag följer inte reglerna om konsumentskydd, de betalar ingen svensk skatt och de kontrollerar inte om spelare är avstängda i Spelpaus.

Eftersom de inte betalar skatt på sin verksamhet kan de ofta erbjuda mycket konkurrenskraftiga priser. Därtill kan de locka med bonusar som licensierade bolag är förhindrade till. Och problemspelare som har stängt av sig från Spelpaus kan med en enkel sökning på internet få tips om vilka olicensierade bolag som ända tar emot deras spel.

Regeringen satte inför omregleringen ett mål om att minst 90 procent av allt spel ska ske inom det svenska licenssystemet för att regleringen ska anses vara långsiktigt hållbar. Det är ett mål som socialförsäkringsminister Shekarabi verkar ha glömt bort.

Vi har låtit den oberoende analysfirman Copenhagen Economics studera i vilken utsträckning svenska spelkonsumenter lägger sina spel i det svenska licenssystemet respektive på den olicensierade spelmarknaden. Andelen spel i det legala systemet kallas ”kanalisering”.

Spelinspektionen menar att kanaliseringen till de licensierade bolagen i början av den nya spelregleringen, för ett år sedan, var 91 procent och därmed över gränsen för en långsiktigt hållbar reglering. Men redan ett halvår senare, under hösten 2019, skrev Spelinspektionen ned kanaliseringen till 8587 procent.

Enligt Copenhagen Economics ligger kanaliseringen nu på 8185 procent, alltså fortsatt fallande. Det finns alltid en risk när olika mätningar jämförs att vi jämför äpplen med päron. Därför är det värt att påpeka att Spelinspektionens egna två mätningar är utförda av samma organisation efter samma premisser, och att kanaliseringen även där är fallande.

Där Spelinspektionens uppskattning av kanaliseringsgraden stannar går Copenhagen Economics ett steg vidare. De delar upp de olika spelformerna och uppskattar graden av kanalisering enskilt för varje spelform. Det har ingen aktör tidigare gjort i Sverige. Vi kan nu presentera helt unik data som delar upp kanaliseringsgraden mellan sportspel, lotterier, spel på hästar och onlinekasino.

Resultatet är att kanaliseringen för lotterier och spel på hästar är hög, och omvänt att den är alarmerande låg inom andra spelsegment. Inom sportvadslagning är den 8085 procent och alltjämt fallande. Uppemot var femte satsad spelkrona söker sig alltså bort från den reglerade spelmarknaden inom sportspel.

Inom segmentet onlinekasino är kanaliseringen som allra lägst, 72–78 procent, och fortsatt fallande. Den låga anslutningen till licensierade verksamheter är starkt oroande eftersom vi vet att de första att lämna licensspelandet är högvolymspelare på jakt efter höga bonusar och hög vinståterbetalning. Bland dem finner vi ofta problemspelarna. 

Med ett läckage ur licenssystemet på omkring en fjärdedel av allt kasinospel tvingas vi konstatera att problemspelarna, som är i störst behov av licenssystemets konsumentskydd, i hög grad redan har lämnat det svenska licenssystemet till förmån för den svarta spelmarknaden. 

Att sätta upp ett licenssystem som attraherar konsumenterna och som samtidigt erbjuder ett starkt konsumentskydd är ingen enkel sak. Det måste förena kontrahenter som förbud och restriktioner med attraktiva spelerbjudanden. Regeringen har hittills misslyckats med denna balansakt. Restriktionerna som riktats mot de licensierande bolagen har varit alltför hårda samtidigt som åtgärderna mot det olicensierade spelet haft ringa eller obefintlig verkan.

Ändå går det knappt en dag utan att den ansvariga ministern kommer med nya påbud riktade mot de svensklicensierade spelbolagen. Utspelet i veckan var bara ett i raden av snarlika påhopp mot den laglydiga spelmarknaden. 

Effekten riskerar bli att de illegala olicensierade spelbolagen inte bara vinner ytterligare marknadsandelar. De kan komma att ta över hela marknaden, en marknad med ett obefintligt konsumentskydd.

Gustaf Hoffstedt, generalsekreterare, Branschföreningen för Onlinespel


Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?