Annons

Debatt: Le Maire har fel om digitalskatt

DEBATT. För en vecka sedan skrev Frankrikes finansminister Bruno Le Maire på Di Debatt och uppmanade den svenska regeringen att byta åsikt i frågan om EU:s digitalskatt. Även om Le Maires analys har poänger är hans förslag feltänkt, skriver Bisnodes Magnus Silfverberg och Magnus Sjögren.

Frankrikes finansminister Bruno Le Maire.
Frankrikes finansminister Bruno Le Maire.Foto:Petros Giannakouris

Frankrikes ekonomi- och finansminister Bruno Le Maire vänder sig i en debattartikel (Di Debatt 24/10) till Sveriges blivande regering för att få stöd för sin och EU-kommissionens idé om en digital skatt. Förslaget går ut på att i en övergångsfas ta ut en 3-procentig omsättningsskatt på ”digitala företag”, och därefter en extra permanent vinstskatt.

Tanken är komma åt de stora amerikanska drakarna i sociala medier och digital försäljning, som Facebook, Amazon, Apple, Netflix och Google, Twitter och Linkedin. Om hörnet väntar också deras kinesiska motsvarigheter Alibaba, JD.com, WeChat med flera.

Men i rättssystem som det europeiska kan man inte införa skatter som tar sikte på vissa utpekade företag eller individer. Lagar ska vara lika för alla. Le Maire och kommissionen vill inför en digitalskatt i två faser. I den första fasen ska skatten gälla omkring 112 globala aktörer.

I en andra fas omfattas alla företag som har minst 100.000 användare av digitala tjänster i ett EU-medlemsland, och/eller har en omsättning i ett EU-medlemsland på över 7 miljoner euro, och/eller har fler än 3 .000 nya kundkontrakt om digitala tjänster per år. Förslaget riskerar att slå väldigt brett.

Enligt artikeln har Le Maire 20 av EU:s 28 medlemsländer bakom sig. Dock behöver han ha med sig alla om principen att det är medlemsländernas sak att besluta om skatter ska frångås. Den avgående svenska regeringen har ställt sig skeptisk. Och det med rätta.

Bruno Le Maire har rätt i två saker i sin analys.

För det första: De amerikanska jättarna har ett stort övertag över europeiska företag som vill göra affärer på nätet. Som om övertaget inte vore stort nog som det är gynnas de ytterligare av den nyligen införda integritetslagstiftningen GDPR. I synnerhet Facebook och Google har lättare än andra företag att få användarnas samtycke till att deras personuppgifter används på olika sätt. Lite förenklat; motprestationen för den som vill använda Facebooks och Googles tjänster är att upplåta sina personuppgifter.

För det andra: Personuppgifter blir alltmer värdefulla. Kunskap om oss som konsumenter, demografiska data, beteenden och aktiviteter online blir allt viktigare för att skräddarsy marknadsföring, försäljning och erbjudanden. Det ser vi på Bisnode, ett av Europas ledande företag inom datadriven marknadsföring och försäljning, dagligen exempel på.

I centrum för både GDPR och Le Maires digitalskatt står behandling av personuppgifter. Enligt GDPR ska alla EU-medborgare ha rätt att ställa höga krav på en laglig och etisk hantering av personuppgifter. Enligt digitalskatten ska vissa företag som behandlar personuppgifter, eller användardata som det heter i förslaget, beläggas med omsättningsskatt.

Att integritetsskyddande regelverk finns och fungerar är helt avgörande i en digital värld – annars eroderar konsumenternas förtroende för plattformar och digitala tjänster snabbt. GDPR är i allt väsentligt ett bra regelverk som har lagt en bra grund för att kunna tillvarata både integritet, etik och innovation. Men GDPR, andra regelverk och en eventuell digitalskatt får inte tillåtas snedvrida konkurrensen och missgynna europeiska företag.

Även om Le Maires analys har poänger är hans förslag feltänkt. Om digitalskatt blir verklighet får vi en skatt som i första hand slår mot de europeiska företag som utvecklar framtidens lösningar för individanpassad marknadsföring, försäljning och utformning av erbjudanden, som exempelvis Zalando, Spotify, och Bisnode. Entreprenörer och riskkapitalister kommer att akta sig för Europa, där deras företag beskattas baserat på omsättning och inte vinst. De långsiktiga konsekvenserna för europeisk innovations- och konkurrenskraft blir omfattande.

Det hela påminner om när den svenska regeringen för ett par år sedan ville införa en extra löneskatt på banker. Det var tydligt att siktet var inställt på de fyra storbankerna (Nordea, Svenska Handelsbanken, SEB SEB A +1,63% Dagens utveckling och Swedbank). Men förslaget kom att hota hela den spirande svenska Fintechsektorn, och som om det införts hade tvingat en av Sveriges framtidsbranscher att flytta utomlands. I det fallet segrade förnuftet och förlaget dog innan det nådde riksdagen.

Europeisk innovations- och konkurrenskraft vinner inte på att nya konstiga skatter införs. Sverige fattade rätt beslut då och bör fatta rätt beslut även nu.

Om EU vill stimulera framväxten av moderna och innovativa europeiska företag, som fullt ut kan nyttja fördelarna med datadriven marknadsföring, försäljning och erbjudandeutformning, har vi följande förslag:

* Verka för att GDPR inte får en alltför snäv tolkning, så att Facebook, Google, Alibaba med flera amerikanska och kinesiska företag indirekt och direkt gynnas än mer på de europeiska företagens bekostnad.

* Lagens uttolkare, i första hand datainspektioner och domstolar runt om i EU, bör ta hänsyn till att det finns andra legitima intressen för att använda personuppgifter i försäljning och marknadsföring än medgivande och användaravtal. Detta ger GDPR utrymme för.

* Om en alltför snäv praxis utvecklas, i värsta fall så att det i praktiken blir omöjligt eller rent av förbjudet för företag att använda personuppgifter för direktmarknadsföring, kommer europeiska företag att vara hänvisade till Facebook och Google.

Vad som behövs är god etik, ansvar och spelregler som är lika för alla – inte konstiga skatter som hotar att slå mot fel företag.

 

Magnus Silfverberg, koncernchef, Bisnode

Magnus Sjögren, chefsjurist, Bisnode

 

Läs Bruno Le Maires debattartikel här.

Innehåll från EKNAnnons

Så gör du en perfekt låneansökan – enligt banken

Fredrik Josefsson är Head of Entrepreneurs & High Growth på SEB.
Fredrik Josefsson är Head of Entrepreneurs & High Growth på SEB.

I tuffa tider behöver företag ofta extra finansiering – samtidigt kan det vara svårare att få lån. Men du kan förbättra dina chanser att få finansieringen som ditt företag behöver. Här ger Fredrik Josefsson från SEB sina fyra tips för hur du ska förbereda din låneansökan och ditt möte med banken.

Läs mer om hur du kan säkra finansiering för din exportaffär

Fredrik Josefsson är Head of Entrepreneurs & High Growth på SEB. Som initiativtagare till SEB:s tillväxthub Greenhouse har han sett 5 000 svenska företag växa och han vet därför vilken roll extern finansiering spelar i företagens utveckling. Men hur säkrar man som företagare den så viktiga finansieringen från banken? Fredrik Josefsson säger att den enskilt viktigaste faktorn för huruvida ett lån beviljas – oavsett marknadsklimat – är återbetalningsförmågan.

– Att vi ser att lånet kan betalas tillbaka är det som fäller avgörandet. Det gäller oavsett det allmänna marknadsläget, men i oroliga tider som dessa är det ännu viktigare.

För att visa på god återbetalningsförmåga gäller det att noga förbereda er låneansökan och mötet med banken. Här är Fredrik Josefssons fyra tips för hur du får banken att säga ja.

1. Räkna, resonera och prognosticera

Att visa på starka finanser är viktigt i mötet med banken. I det ingår att kunna resonera kring frågor som hur stabil er bransch eller verksamhet är i oroliga tider, hur trygg företagets kundbas är och hur kundernas köpbeteende kan påverkas av stigande priser. Visa detta i olika prognoser.

– Kassaflöden, balansräkning, orderingång, tillväxt – det finns en rad prognoser som banken vill se när vi tittar på en låneansökan. Vill du imponera på oss är mitt tips att ta höjd för olika händelseutvecklingar. Visa upp både en konservativ och en realistisk prognos, säger Fredrik Josefsson.

2. Visa på kostnadskontroll

Enligt Fredrik Josefsson är det viktigt att kommunicera att företaget förstår det nuvarande marknadsläget. Just nu är det synonymt med att visa på god kostnadskontroll.

– Vi vill gärna se att det finns flexibilitet och att ni har möjlighet att snabbt skala ned vid behov. Även här är det bra att presentera olika scenarier. Vad händer till exempel med era marginaler om en leverantör höjer sina priser och vilka alternativa lösningar har ni då? Kan ni till exempel outsourca vissa tjänster om det behövs och därmed sänka era fasta kostnader så är det bra att lyfta.

3. Minska finansieringsbehovet och bankens risk

Genom olika metoder kan företag minska både sina finansieringsbehov och den risk som banken tar på sig när den lånar ut pengar till företaget. Båda åtgärderna gör det lättare att få finansieringen i hamn.

För att minska ert finansieringsbehov kan ni exempelvis försöka sänka era kostnader eller öka användningen av förskottsbetalningar inom verksamheten. För att minska bankens risk kan ni ta in en aktör som Exportkreditnämnden, EKN, i en affär som har koppling till export.

– Eftersom EKN kan dela risk med oss på banken så gör deras medverkan det lättare för oss att säga ja. Dessutom är ett samarbete med EKN ännu ett tecken på att företaget verkligen tänker till och har kontroll på situationen, säger Fredrik Josefsson.

4. Låt företagsrådgivaren vara rådgivare

Inte alla företag ser bankens företagsrådgivare som en faktisk rådgivare, och det kan vara en miss i sig. Bankens rådgivning innebär en fördjupad kontakt som ger företaget värdefulla insikter om banken och vice versa.

– Vi uppmuntrar till dialog, särskilt nu. Dialogen är viktig för att vi ska förstå alla mjuka värden som finns i bolaget och det kan verkligen göra skillnad. I vår rådgivning kan vi också hantera saker som vi själva vet är viktiga för banken när det kommer till finansiering, säger Fredrik Josefsson.

Läs mer om hur EKN:s garantier kan hjälpa banken att finansiera nya exportsatsningar

Mer från EKN

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med EKN och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera