ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

Skog

Låt skogsägarna bidra till att klimatmålen nås

  • HUGG I. Skogsstyrelsen, Naturvårdsverket och Länsstyrelserna bör få ett tydligt uppdrag att verka för ökad tillväxt i den svenska skogen – och ökad mångfald i de avsatta områdena, skriver Carina Håkansson. Foto: Anders Wiklund / TT, Anders Wiklund

DEBATT. Skogen och skogsprodukter har potential att neutralisera de 100 miljoner ton utsläpp som svensk konsumtion orsakar i Sverige och andra länder varje år. Genom att bland annat stimulera användningen av förädlade plantor och gödsling och tillåta lägre slutavverkningsåldrar kan vi få en skog som både växer och brukas mer, skriver Skogsindustriernas vd Carina Håkansson.

Klimatfrågan står högt upp på agendan hos både politiker, industrier och allmänhet. Det är bra, och nödvändigt. Det finns också konsensus kring vad som krävs: om vi ska lyckas minska den globala uppvärmningen måste vi drastiskt minska de fossila utsläppen, samtidigt som vi i betydligt högre utsträckning behöver öka både upptaget och lagringen av den koldioxid som vi redan har släppt ut och som finns i atmosfären. 

Den svenska skogsnäringen har en unik möjlighet att agera i båda dessa delar. Vi kan i stor skala ersätta fossila råvaror med förnybara, samtidigt som vi genom växande skogar och hållbara produkter kan öka inlagringen av kol. 

Enligt en rapport som Skogsindustrierna presenterade i somras minskar skogen och skogsprodukterna klimatbelastningen med 93 miljoner ton koldioxid per år. Det motsvarar betydligt mer än Sveriges territoriella utsläpp, de som görs inom landets gränser. Och det nästintill neutraliserar de 100 miljoner ton utsläpp som svensk konsumtion orsakar i Sverige och andra länder. Men vårt budskap är inte att vi kan luta oss tillbaka och vara nöjda. Tvärtom. 

Vår rapport tydliggör den stora betydelse skogen och skogsprodukter har för att minska de fossila utsläppen. Och att det krävs att fler länder än Sverige ser dessa möjligheter. Men också att näringen måste ges bättre förutsättningar för att fullt ut kunna nyttja skogens potential – inte minst genom ett aktivt agerande av politiker. 

Den svenska skogsnäringen är både biobaserad och cirkulär. Genom en växande skog kan vi tillverka produkter som är bra för klimatet, bidrar till en hållbar konsumtion och återvinns tills de slutligen blir biobränsle. När delar i det kretsloppet stöter på olika typer av hinder bryts cirkeln. Det blir ineffektivt – och det riskerar också att bli kontraproduktivt för klimatet. 

Ett tydligt sådant exempel ser vi nu med den skatt på avfallsförbränning som regeringen tänker införa nästa år. Syftet är gott: att bidra till ökad materialåtervinning, men effekten riskerar att bli den rakt motsatta för ett redan omfattande och fungerande cirkulärt kretslopp av mjölkförpackningar och andra vätskekartonger. 

Skatten riskerar dessutom att slå ut framgångsrika Fiskeby utanför Norrköping, som har utvecklat en teknik för att återvinna fibern i vätskekartong och tillverka ny kartong av 100 procent återvunnen fiber. 

Tekniken innebär att man avskiljer det tunna skikt plast som håller förpackningen tät från fibern. Och eftersom det i dag inte finns någon process för att återvinna plasten förbränns den och används som energi i tillverkningsprocessen. 

Med en skatt på denna förbränning riskerar Fiskebys returpapper att bli för dyrt för att få köpare på dagens hårt konkurrensutsatta världsmarknad. Ett troligt scenario för Sverige är att insamlad returkartong i stället kommer att säljas till utlandet – där både plasten och papperet förbränns. 

Det skulle vara ett stort steg bakåt för Sveriges miljöpolitik. Därför förväntar vi oss att återvinning av vätskekartong undantas från den nya skatten, precis som cementindustrin har fått undantag för att återvinna fossila byggmaterial.

En annan förutsättning för att skogen och skogsnäringen ska kunna öka sin positiva klimateffekt är att råvaran finns tillgänglig för industrin. Vi behöver använda mer skog. Det kommer att kräva såväl insatser för att öka tillväxten som att inte mer skog undantas från brukande. 

Med ökad rådgivning och enklare regler för skogsägare kan vi få en skog som både växer och brukas i större utsträckning. Det handlar om alltifrån att stimulera användningen av förädlade plantor och gödsling av den växande skogen till att tillåta lägre slutavverkningsåldrar.

Men mer måste till. Drygt en fjärdedel av den svenska skogen är i dag på olika sätt undantagen från skogsbruk, enligt färsk statistik från Skogsstyrelsen, Naturvårdsverket, Sveriges lantbruksuniversitet och SCB. Vi har nått arealmålen för hur mycket skog som ska avsättas, och borde nu i stället fokusera på kvalitet i naturvården. 

För att det arbetet ska fungera på bästa sätt bör Skogsstyrelsen, tillsammans med Naturvårdsverket och Länsstyrelserna, få ett tydligt uppdrag att verka för ökad tillväxt i den svenska skogen – och ökad mångfald i de avsatta områdena. Men politiken måste också se över och bredda miljömålen så att de blir begripliga för varje enskilt företag att styra mot och inte enbart tar hänsyn till biologisk mångfald utan också omfamnar klimatet och andra aspekter av hållbar utveckling. 

Sverige är i dag världens näst största skogsindustrination, sett till exportandel. Varje dag exporteras massa, papper och sågade trävaror från vårt land och ut i världen. Vi ligger långt framme i arbetet med att hitta produkter som kan ersätta det som har högre belastning på det globala klimatet. Våra trävaror kan ersätta betong och stål i byggnader och möbler. Pappersförpackningar kan byta ut fossilbaserad plast. Biobaserad energi är det klimatsmarta alternativet till olja och kol. 

För att nå längre, och öka skogens och skogsprodukters positiva klimateffekt, måste det hållbara nyttjande av skogen som vi kan uppvisa i Sverige och Norden bli globalt. Sverige, med regeringen i spetsen, bör ta initiativet till en världsomspännande insats, där en ökad tillväxt i världens skogar minskar risken för klimatkatastrofer samtidigt som det bidrar till en biobaserad välfärdsutveckling. 

Det här ska vara en profilfråga för svensk utrikespolitik där vi kan ta på oss en ledartröja och i ännu större utsträckning än i dag exportera vårt kunnande – vid sidan av våra produkter.  

Den svenska skogsnäringen är en av de viktigaste aktörerna för att vi ska kunna ställa om till en hållbar utveckling och nå klimatmålen. Med kloka politiska beslut, en växande och hållbart brukad skog och ett globalt ansvarstagande är vi övertygade om att skogsnäringens positiva klimateffekt kan bli långt större.

Carina Håkansson, vd för Skogsindustrierna

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer