Annons

Låt oss tala klartext om det svenska misslyckandet

DEBATT. Vi vill så gärna tro att Sverige är landet som vet och kan bäst och som alltid gör rätt, men Coronakrisens hantering i Sverige ifrågasätts nu mer och mer även av oss själva. Det är hög tid att börja dra lärdom av brister i vår krishantering, skriver Olof Stenhammar.

MISERABELT. Är det för vår skull som vi äldre ombeds stanna hemma? Nej, det är för att vi inte ska belasta vården. Att döda människor inte belastar vården är en klen tröst för anhöriga och vänner, skriver Olof Stenhammar.
MISERABELT. Är det för vår skull som vi äldre ombeds stanna hemma? Nej, det är för att vi inte ska belasta vården. Att döda människor inte belastar vården är en klen tröst för anhöriga och vänner, skriver Olof Stenhammar.Foto:Stina Stjernkvist

Jag har själv trott och hoppats på att den svenska, lite mer öppna linjen ska vara framgångsrik. Ett långt liv i en oviss entreprenörstillvaro har lärt mig att när osäkerheten är som störst är det viktigt att i analysen av framtiden enbart utgå från de fakta som är kända. Fortfarande domineras den information vi får av mer eller mindre väl underbyggda antaganden, förhoppningar och gissningar, som ska ge stöd åt den svenska linjen. Kalla fakta är att med över 5.000 döda har vi tätkänning i ligan med flest döda per miljon invånare i världen. Jämfört med övriga Norden har vi sex till åtta gånger så många avlidna! Några debattörer har uttryckt ilska och verkat i det närmaste kränkta över våra nordiska grannars restriktioner för svenska besök.

Låt oss för en gång skull tala i klartext. Det är inte 40 eller 50 procent mer än i dessa länder. Det hade man kanske kunnat argumentera bort. Åtta gånger mer går inte att argumentera bort. Vi pratar om döda människor.

Jag har full respekt för de okända och svårbedömda egenskaperna hos covid-19. Vi känner alla till att huvudmålet är att ”platta till kurvan”. Men märk väl, det är inte för att visa omsorg om oss äldre, som vi ombeds stanna hemma. Det är för att vi inte ska belasta vården. Vår tid kommer! Vill man vara drastisk så har Sverige lyckats med att, på ett som jag tar för givet inte önskat sätt, minska belastningen av vården. Döda människor belastar nämligen inte vården. Det är ett rått sätt att se det på och en klen tröst för anhöriga och vänner.

Jämfört med övriga Norden kunde vi kanske ha accepterat att Sverige haft, säg, 1.000 döda. Har vi offrat över 4.000 människor i onödan på vår svenska linje? Jag lämnar frågan obesvarad. Tids nog får vi svaret om den öppna linjen varit framgångsrik.

Däremot vet vi nu att det offentliga bär ett stort ansvar för onödiga missar. Det är miserabelt att bevittna oförmågan att delegera operativt ansvar och kapacitet. Ansvaret för logistiken kring kommunernas försörjning med skyddsutrustning bollades i någon månad runt mellan Socialstyrelsen, MSB och länsstyrelserna. Sedan kom haveriet med spårningsappen. Men värst är ändå bristen på snabba skyddsåtgärder kring äldreomsorgen. Regeringen skyller på brister hos regioner och kommuner. Ytterst är det förstås regeringens ansvar. Där saknas ett fast ledarskap.

Ta frågan om tester och dess betydelse. För de länder som lyckats begränsa effekterna av pandemin är det uppenbart att ett massivt testande varit en framgångsfaktor. Av någon anledning tonar våra myndigheter ned betydelsen av detta, och det är lätt att få intrycket att de envist håller emot trots att det politiska trycket i frågan varit högt. Redan i april pratade regeringen om målet 100.000 tester i veckan. Två månader senare ligger nivån kanske på en tredjedel

Låt oss anta att regeringen och ansvariga myndigheter vänt sig till ett antal privata företag och bett dem organisera 100.000 tester i veckan. Jag är säker på att det varit i gång med rätt kvalitet redan i mitten av maj. Det är så vinstdrivande företag fungerar. Genom att leverera det som krävts av den som upphandlar och det man utlovat så tjänar man sina pengar. Och svenska liv hade kunnat sparas.

Vissa debattörer försöker i stället att framställa företag som bovarna bakom dödstalen. Särskilt för äldreboende. SVT visade dock nyligen (2 juni) i ett reportage att överdödligheten var större i kommunal äldreomsorg. Anklagelserna om att det är de privata inslagen i välfärden som är problemet, visade sig helt grundlösa.

Vi har inte råd med en negativ syn på privata företag, inklusive dess vinster och utdelningar. Förmågan att decentralisera och utkräva ansvar är livsviktig för allt mänskligt samarbete och där visar sig gång på gång marknadsekonomins överlägsenhet.  

Olof Stenhammar, entreprenör, grundare av OMX


Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från ScriveAnnons

Svenska tillväxtbolaget slår hål på myter om e-signering

Elektroniska underskrifter ge bättre lönsamhet.
Elektroniska underskrifter ge bättre lönsamhet.

Trenden är tydlig – att signera avtal med ett klick lockar både stora och små företag.

Samtidigt finns det fortfarande många myter och missuppfattningar kring e-signering.

Kom igång säkert med Nordens ledare inom e-signering – läs mer om Scrive här 

När Scrive drog igång sin verksamhet 2010 hade digitaliseringen inte fått sitt ordentliga genombrott i Sverige. För det svenskägda bolaget krävdes det enträget arbete för att övertyga kunderna om att e-signaturen faktiskt hade kommit för att stanna.

– Marknaden började mogna på allvar 2016 och i dag är det inte längre en frågeställning om en elektronisk underskrift är juridiskt bindande eller inte, säger Scrives vd Viktor Wrede.

Samtidigt tvekar vissa kunder fortfarande kring säkerhetsaspekten. Farhågan är att e-signeringsverktyget som gör det möjligt att signera avtal och många andra typer av dokument med hjälp av några tangentklick helt enkelt inte är tillförlitligt.

– Men det är bättre och säkrare att använda Scrive och e-signering än att underteckna avtal och kontrakt på ett fysiskt utskrivet papper. Det har alltid varit juridiskt möjligt att signera dokument elektroniskt men det är först nu marknaden vågar, säger Viktor Wrede.

Lämpar sig väl även för småföretag

En vanlig missuppfattning är att e-signeringstjänster enbart passar bolag med stora volymer av avtal och dokument. På sin kundlista har visserligen Scrive flertalet globala bolag med verksamheter i många länder.

– Men vi finns till för alla, stora som små. Tjänsten gör att även småföretagarnas arbetstillvaro underlättas, att de sparar tid och att de därmed kan göra fler affärer. Behoven finns i alla sorters bolag. Varje år ska exempelvis något styrelseprotokoll, en årsredovisning och ett stämmoprotokoll undertecknas, säger Viktor Wrede.

En annan myt, konstaterar han, är att elektroniskt underskrivna dokument i högre grad riskerar att hamna i fel händer. I verkligheten är det snarare tvärtom.

– Genom vår lösning kan företagen digitalisera alla kontrakt och sedan lagra dem virtuellt. På så sätt kan både chefer och anställda komma åt alla sina kontrakt från butikerna och kontoren med en enkel knapptryckning men åtkomst för utomstående är förstås skyddad, säger Viktor Wrede.

Minskad risk att slarva bort dokument

Följdeffekten blir snabbare kundservice, bättre skydd mot bedrägerier och ett betydligt bättre system för säker förvaring av kontrakt.

– Och risken för att du som företagare ska tappa bort dokument är obefintlig. Du får helt enkelt bättre koll. Du slipper att gå runt i arkivrum och leta reda på rätt avtal, dokument och offerter. Den här typen av minskad administrationstid gör att företagen kan effektivisera sina verksamheter – och därmed göra fler affärer.

Dessutom, påpekar Viktor Wrede, kan ett ökat fokus på elektroniska underskriften ge bättre lönsamhet.

– När en av våra kunder inom bilindustrin gick över till en helt digitaliserad process sparade de in åtta heltidsanställningar. Det här handlade om personer som tidigare bara satt och hanterade fel i kontrakt, och som nu fick andra och mer relevanta arbetsuppgifter.

Ett av de vanliga missförstånden är att man tror att tjänsten ska vara dyr – när det egentligen finns pengar att spara i förlorade affärer för att administrationstiden slukar tid.

– Nettoeffekten av att gå över till e-signering är i princip alltid positiv för våra kunder, säger Viktor Wrede.

Här kan du testa Scrive gratis 

Mer från Scrive

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Scrive och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?