1515

Låt krisen bli början på en ny realistisk politisk kultur

DEBATT. Regeringskrisen visar att det ändå finns en grundläggande känsla för realism och demokrati i Sverige, trots de senaste årens ökande exkludering av ytterkantspartierna. 

Att avgörandet sker på frågan om hyrorna är symboliskt, för ingenting är mer förljuget och paradoxalt än hyresregleringen, skriver Jan Jörnmark.

REGERINGSKRIS. Ironiskt nog var det till sist myten om hyresregleringen som hade kraften att fälla en av den mest teflonklädda och väljarföraktande regeringar som vårt land någonsin har haft, skriver Jan Jörnmark, ekonomihistoriker och författare.
REGERINGSKRIS. Ironiskt nog var det till sist myten om hyresregleringen som hade kraften att fälla en av den mest teflonklädda och väljarföraktande regeringar som vårt land någonsin har haft, skriver Jan Jörnmark, ekonomihistoriker och författare.Foto:Claudio Bresciani/TT

Samtidigt som slaget om Stalingrad startade infördes en svensk kristidslagstiftning som sjuttionio år senare muterat till den totala motsatsen av vad den avsågs vara. 

Men ironiskt nog var det till sist myten om hyresregleringen som hade kraften att fälla en av den mest teflonklädda och väljarföraktande regeringar som vårt land någonsin haft.

Ända sedan Fredrik Reinfeldt skapade sin andra regering 2010 har den svenska makten utgått från principen att väljarnas utslag inte ska respekteras. 

Den gången för elva år sedan var det 6 procent av rösterna som inte skulle räknas, vilket ledde till att vi fick en handlingsförlamad minoritetsministär i fyra år. 

När sedan Stefan Löfven tillträdde 2014 var det en åttondel av väljarunderlaget som skulle räknas bort, vilket gjorde att den regeringen aldrig kunde komma i närheten av fungerande majoriteter. 

Man fick ägna månader åt att förhandla fram icke-lösningen decemberöverenskommelsen, och när den bröt samman fick regeringen istället halta fram med hjälp av Vänsterpartiet. 

Det gjorde också att Sverige mötte den stora flyktingkrisen hösten 2015 med total handlingsförlamning, vilket årtionden framöver kommer att försätta oss i ett tillstånd av stabilt ökad segregation och barnfattigdom.

Förlamningen var garantin för att valet 2018 skulle bli ännu mer polariserande. Mycket riktigt ökade därför de redan från början bannlysta rösterna från 13 till 18 procent. Logiskt nog tog det därför ännu längre tid att krysta fram nästa ohållbara överenskommelse som fick namnet januariavtalet. 

En viktig del av avtalet var att det nu inte skulle räcka med att bara ett parti förklarades oberörbart. I villkoren ingick därför att även Vänsterpartiet skulle förklaras som persona non grata. 

Därmed utgjorde den oberörbara delen av väljarunderlaget 26 procent. Sett i perspektiv från valet 2010 var tendensen tydlig: andelen som skulle räknas bort fördubblades mellan varje val: 6 procent hade blivit 13 som nu blivit en fjärdedel av väljarkåren. 

Det är en no brainer att dra den kurvan vidare till 2022.

Lyckligtvis har det nu visat sig att det ändå finns en grundläggande känsla för realism och demokrati även i Sverige. 

Att själva detta avgörande kommer på frågan om hyrorna är symboliskt, för ingenting är mer förljuget och paradoxalt än hyresregleringen. Det blir tydligt i ljuset av att en av de parter som nu slåss för sin makt i det söndervittrande systemet i ett halvsekel hävdat att hyrorna inte är reglerade utan ”förhandlade”.

För i verkligheten är regleringen som infördes när striderna stod som hårdast om traktorfabriken i Stalingrad nästintill bortvittrad. Resterna som finns kvar gynnar främst fastighetsbolag som fått en garanterad marknad med urusel konkurrens till skänks. 

Eftersom historien är full av sådana vinster och genvägar som svenskar helst inte vill tala om, är regleringens realiteter dolda i ett töcken som gör att icke-händelser som den ”fria hyresutredningen” häromveckan kan anta demonliknade proportioner och fälla regeringar som inte går att fälla.

Men i grund och botten är historien välkänd för de flesta svenskar, av det enkla skälet att de fullständigt anpassat sina liv till den: bortvittringen började med att småhusmarknaden släpptes fri 1969, vilket ledde till att medelklassen flyttade ut till subventionerade villor på åkrarna kring storstäderna där de i praktiken fick ”betalt för att bo”. 

I början av 1990-talet hade sedan subventionerna tömt statskassan, vilket gjorde att politikerna i stor enighet överlät finansieringen av byggandet till marknaden. 

Därmed började det byggas där efterfrågan var starkast. Den unga medelklassen anpassade sig än en gång och flyttade vidare till den snabbväxande bostadsrättmarknaden inne i de större städerna.

Den reglerade hyresmarknaden förvandlades under tiden till en bortglömd lillebror. Liberaliseringen av villapriserna eliminerade en stor del av marknaden och finansieringsreformen 1993 ledde till att det blev svårt att finansiera nya hyreslägenheter. 

Hyressättningssystemets stora svårigheter i det marknadsbaserade systemet visade sig på allvar när de styrande i Stockholm sänkte hyrorna i allmännyttans nyproduktion av renodlat politiska skäl. Effekten blev att produktionen av hyreslägenheter under många år var mycket liten.

Lösningen blev förstås ännu en improvisation. 2006 infördes presumtionshyrorna, där det blev möjligt att prissätta lägenheter utanför bruksvärdet under tioårsperioder, vilket sedan typiskt nog justerades till 15 år när tidsgiljotinen var på väg att falla ned. 

Men hyrorna har stigit generellt: ser man till nyproduktionen har de fördubblats efter avsubventioneringen, vilket slår den allmänna inflationen med synnerligen bred marginal trots att räntorna under tiden gått mot noll.

Uppenbart är att det inte gått någon nöd på de reglerade hyresrättsbolagen. I stället har deras marknad det senaste decenniet räddats och skyddats av Riksbanken och Finansinspektionen som efterhand hårdreglerat den egenägda marknaden, alltså den enda verkliga konkurrenten. 

Samtidigt som egenägandet av villor och bostadsrätter har försvårats har dessutom prisskillnaden mellan de nya dyra lägenheterna och äldre bruksvärdesreglerade ökat. Den självklara följden har blivit att flyttviljan minskat, vilket fått köerna att växa okontrollerat. 

Effekten har varit enkel: unga hushåll tvingas nu hyra dyra nybyggda lägenheter, där de sedan sparar pengar i hopp om att villkoren för att låna inte ska bli ännu mer strypta innan de hinner köpa en villa tre mil utanför stan.

I detta moras av förvridna marknader presenterade en utredning till sist ytterligare en hybridlösning häromveckan. Att förslaget i slutänden skulle göra någonting särskilt mycket bättre eller sämre finns det ingen anledning att tro.

Till sist koncentrerades i stället allt det missnöje som skapats av elva års systematisk politisk exkludering mot det mest rökridåtyngda lagsystem som Sverige har. 

Kraften i myten om hyresregleringen var så stark att den klarade av att hålla ihop alla de krafter som exkluderingen var menad att dra isär. 

Det man allra mest kan hoppas är att det i så fall är början på en ny realistisk och pragmatisk politisk kultur i Sverige.

Jan Jörnmark, ekonomhistoriker och författare


Innehåll från PayerAnnons

Returpack väljer Payer för en ny digital utbetalningslösning för pantpengar

Returpack har valt betalningsbolaget Payers plattform för att ta in pantsystemet i en ny och digital era. 

Den nya digitala utbetalningslösningen börjar nu rullas ut på Returpacks egna storpantarautomater, Pantamera Express, i hela landet.

Sedan 1980-talet har svenskarna vallfärdat till landets pantmaskiner för att lämna in sina burkar och flaskor. Returpack är företaget som införde pantsystemet och bolaget hanterar nu över 2 miljarder burkar och flaskor varje år.

Returpack valde 2019 Payer som partner att digitalisera pantsystemets utbetalningslösning av pantpengar och bolaget har nu utvecklat den tekniska plattformen som gör det möjligt att starta tester och utrullning över hela landet.

Utbetalning till bankkontot

88% av alla flaskor och burkar som säljs i Sverige i dag pantas och materialåtervinns genom Returpacks pantsystem.

Returpack jobbar med att ständigt utveckla systemet för att förenkla och öka tillgängligheten för pantaren. Att kunna betala ut pant på fler sätt än via det traditionella pantkvittot är ett av förnyelseområdena. Den digitala överföringen direkt till det egna bankkontot ger en smidig lösning och följer digitaliseringsutvecklingen i samhället. 

Returpack har implementerat denna lösning i de egenägda storpantarautomaterna,  Pantamera Express. Ett test ihop med dagligvaruhandeln planeras och därefter tas beslut om vidare implementeringar.

– Pantamera Express-automaterna är en viktig del i vårt utvecklingsarbete kring framtidens pantsystem. Här har vi haft möjlighet att testa en ny digitaliserad utbetalningslösning i stor skala och kan nu erbjuda en säker, enkel och smidig tjänst för överföring av pantpengar direkt in på bankkontot, säger Carita Classon, produktchef på Returpack/Pantamera.

Internet-of-things – kommunikation mellan pantmaskin och mobilapp

Payer valdes för att utveckla motorn, en digital betalningslösning direkt till konsumentens bankkonto. Lösningen fungerar i en kombination mellan pantmaskinen, molnet och en mobilapp. Den nya Pantamera-appen är tillgänglig för både iOS och Android. Redan efter två månader har appen laddats ned 20 000 gånger.

Innan appen kan användas första gången kopplas bankkontot genom Mobilt Bank-ID av användaren. Det är en process som tar mindre än 1 minut att genomföra. Efter att pantaren hällt i sina burkar och PET-flaskor i Pantamera Express, skannar pantaren en QR-kod med mobilappen för att slutföra transaktionen.

I den första fasen av utrullningen ingick Returpacks 57 egenägda storpantarautomater, Pantamera Express. Dessa står utplacerade på större återvinningscentraler över hela landet. Under 2020 pantades 90 miljoner förpackningar via Pantamera Express.

Under pilotfasen har över 25% av användarna valt den digitala lösningen. Det är något som Returpack tror kommer öka snabbt ju fler svenskar som känner till appen. Den digitala lösningen är ett komplement till papperskvittot som kommer finnas kvar.

– Payer har varit mycket lyhörda för våra önskemål och vi har hela tiden känt oss trygga med att dom levererat en stabil och säker lösning för vårt digitala genombrott, säger Henric Oscarsson, Utvecklingsansvarig på Returpack/Pantamera.

– Vi på Payer är otroligt stolta över att vi fick förtroendet att utveckla nästa generations utbetalningslösning i det svenska pantsystemet. Ett system som alla svenskar har en relation till och bidrar till. Förutom att det är smidigt för konsumenten att få pengarna direkt på kontot, när man pantar, säger Peder Berge, vd och grundare av Payer.

Klicka här för att läsa mer om samarbetet mellan Returpack och Payer 

Mer från Payer

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Payer och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?