ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

Låt inte staten handplocka PPM-systemets sparfonder

  • UTREDNING. Finansmarknadsminister Per Bolund (MP) och premiepensionsutredningens ordförande Patric Thomsson 2016. Riksdagens pensionsgrupp bör noga studera utredningens förslag när de presenteras, och fundera över dess konsekvenser, skriver Fredrik Nordström. Foto: Anders Wiklund/TT

DEBATT. Staten utreder möjligheten att begränsa PPM-systemets fondutbud och i stället byta till en ”upphandlingsmodell”. En sådan reform skulle överföra makt från spararna till ett fåtal gigantiska och i praktiken statligt kontrollerade fonder, skriver Fredrik Nordström, vd på Fondbolagens förening.

Det pågår för närvarande en livlig debatt om de minskande kompensationsnivåerna i det svenska pensionssystemet. Många pensionärer vittnar om att de, trots ett långt arbetsliv, har svårt att klara sig på de pensioner de har, och än värre sägs det bli för kommande generationer. Politikerna svarar upp genom att sänka ”pensionärsskatten” och lova reformer.

När det gäller premiepensionen har konsumentskyddet från början varit för svagt vilket har öppnat upp för oseriösa aktörer. Detta har nu åtgärdats. Premiepensionen är en del av pensionssystemet som har bidragit till högre pensioner – nu riskerar den att dras med i politikernas reformiver.

I 20 år har premiepensionen, inte minst på grund av sin överavkastning, blivit en allt viktigare del av våra pensioner. I januari i år hade svenskarna sparat 1 100 miljarder kronor i premiepensionsfonder; prognoserna pekar mot att det handlar om över 3 000 miljarder kronor om 20 år.

I och med premiepensionen har alla löntagare fått tillgång till värdetillväxten i näringslivet, samtidigt som man själv har möjlighet att bestämma inriktningen på sitt sparande genom att välja bland fonder på ett rabatterat fondtorg. 

Den genomsnittliga avkastningen inom premiepensionen har varit mer än dubbelt så hög som inkomstpensionen (7 procent per år jämfört med 3 procent per år). Denna del av pensionssystemet har alltså bidragit till väsentligt högre pensioner.

Tyvärr ställdes det från början inte tillräckligt höga krav på de fonder som fick ansluta sig till Pensionsmyndighetens fondtorg, vilket några oseriösa aktörer utnyttjat.

Dessa aktörer har inte heller, förrän nyligen, fångats i den löpande tillsynen. Det säger sig själv att det inte går att tumma på konsumentskyddet när det gäller våra pensioner, och detta har krävt åtgärder.

Även om det handlar om ett ytterst litet antal oseriösa aktörer som misstänks ha brutit mot reglerna så har dessa ställt till stor skada för alltför många sparare. Därför har kraven på fonderna skärpts i flera steg, och myndigheternas verktyg för tillsyn har slipats.

Förra året beslutades om ett trettiotal nya förändringar: bland annat förbjöds telefonmarknadsföring, nya krav ställdes på fondernas historik, minimikapital och redovisning av intressekonflikter, och omfattande begränsningar av marknadsföring och försäljningsprovisioner infördes.

Det råder ingen tvekan om att de skärpta kraven och det förstärkta konsumentskyddet inom premiepensionen redan har fått effekt. Våra undersökningar bland både sparare och fondbolag visar att telefonmarknadsföringen har försvunnit. De fonder som vill vara valbara i premiepensionen behöver nu visa att de uppfyller samtliga nya krav och göra en ny ansökan.

För närvarande pågår Pensionsmyndighetens granskning av ansökningarna. Det är en omfattande dokumentation som lämnats in av fondbolagen och det är en noggrann prövning som sker.

Det är alltså radikala förändringar som genomförs, resultaten syns i vissa fall redan, och vår bedömning är att de tillsammans med en effektiv tillsyn från Finansinspektionen kommer att leda till ett gott konsumentskydd för alla sparare.

Dessvärre verkar politikerna ha bråttom, och i stället för att utvärdera de förändringar som nu genomförts vill de fortsätta med reformer. En statlig utredning tittar för närvarande på möjligheterna att avskaffa det nuvarande fondtorgets utbud, och genom upphandling ge spararna ett mycket mer begränsat antal fonder att välja på som ska väljas ut av staten.

Med en sådan modell skulle spararnas valfrihet och makt över det egna pensionssparandet minska dramatiskt. Vi riskerar att få en maktkoncentration med ett fåtal gigantiska fonder, i praktiken statligt kontrollerade.

Vad ligger då bakom denna brådska? Vi tror att syftet är gott, och att politiken vill göra allt i sin makt för att säkerställa konsumentskyddet. Det finns de som hävdar att upphandling som metod skulle ge ett starkare konsumentskydd än den nuvarande anslutningsmetoden.

Vi har därför gått igenom fyra tjänstepensionslösningar: för privatanställda tjänstemän (ITP 1), privatanställda arbetare (SAF-LO Avtalspension), statligt anställda (PA 16) samt kommunalt anställda (KAP-KL/AKAP-KL). Den första (ITP 1) baseras på upphandling medan de andra tre är anslutningslösningar.

Vår slutsats är att det inte går att identifiera några skillnader i konsumentskydd. I själva verket handlar skyddet bara om hur strikta krav man ställer i en upphandling respektive en anslutning.

I en upphandling lämnar konkurrerande leverantörer in anbud baserade på fördefinierade villkor och antalet alternativ som ska väljas ut bestäms på förhand. I en anslutning fastställs kriterier för att kunna vara valbar - antalet fonder blir en konsekvens av hur många som uppfyller kriterierna. 

Den främsta fördelen med en upphandling är att den – som i ITP-fallet – tycks kunna pressa ned avgifterna. Det gäller framför allt när det inte finns en etablerad prisnivå på marknaden, vilket det dock gör på fondmarknaden i dag.

Samtidigt finns det en lång rad nackdelar med upphandlade lösningar. De minskar konkurrensen och riskerar att leda till tvångsförflyttning av spararnas kapital när nya upphandlingar förändrar urvalet av fonder.

Men framför allt begränsar upphandling spararnas valfrihet och tar ifrån dem makten över sitt pensionskapital, utan att det ger motsvarande fördelar. Spararnas gjorda val överprövas, med valtrötthet som direkt följd.

Vi vädjar till riksdagens pensionsgrupp att ta initiativ till en noggrann analys av effekterna av de redan genomförda förändringarna, innan man kastar sig in i eventuella nya reformer av premiepensionen.

Pensionsgruppen bör noga studera utredningens förslag när de presenteras, och fundera över dess konsekvenser. Få frågor är mer långsiktiga än pensionssystem och få frågor lämpar sig därför sämre för tvära kast som riskerar människors ekonomiska trygghet när de blir äldre.

Fredrik Nordström, vd Fondbolagens förening

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies