1515
Annons

Låt företagen avgöra behovet av arbetskraftsinvandring

DEBATT. Den senaste tidens utspel om arbetskraftsinvandring från både politiker och fackligt håll visar på brister i insikt om såväl företagens kompetensbehov som den svenska arbetsmarknadens matchningsproblem. Det är dags att ta ansvar för företagens kompetensförsörjning, skriver Günther Mårder och Daniel Wiberg.

Foto:Henrik Montgomery

Fyra av fem nya jobb skapas i små- och medelstora företag och de kan med rätta sägas vara motorn i svensk ekonomi. Om svenska företag ska kunna stå sig i en global konkurrens är tillgång till kompetent arbetskraft avgörande. För att hitta rätt kompetens, men även för att klara starkt säsongsbetonade verksamheter är många svenska företag beroende av arbetskraftsinvandring. Företagarna har i många år lyft vikten av ett fungerande system för arbetskraftsinvandring som baseras på företagens behov av arbetskraft samtidigt som missbruk måste motverkas kraftfullt.

Företag som missbrukar utländsk arbetskraft ska straffas och inte tillåtas ansöka om arbetskraftsinvandring. Men de oseriösa företagen är en liten minoritet. För den absoluta majoriteten av företag i Sverige är möjligheten till arbetskraftsinvandring ofta av stor vikt. Oavsett om det är en systemutvecklare från Indien eller en plantsättare från Thailand som kommer till Sverige möjliggör de svenska företags utveckling och bidrar årligen med mångmiljonbelopp till statskassan. Att företag i Sverige har tillgång till kompetens får även en allt större betydelse för företagens förmåga att växa och utvecklas samtidigt som det har stor inverkan på svensk ekonomi.

Företagarna välkomnar därför en del av de förslag som nyligen presenterats av regeringen och delar av oppositionen. Att stoppa kompetensutvisningarna är oerhört viktigt, likaså att stävja det missbruk och utnyttjande av systemet som kan uppstå i dag. Samtidigt riskerar delar av den senaste tidens parlamentariska käbbel att slå hårt mot landets företagare. Att företag i förväg ska betala sociala avgifter är ett exempel på feltänk – företagen kan aldrig vara garant eller agera bank för att stävja missbruk. Här krävs istället att det regelverk som finns på plats efterlevs.

Det är med stor oro vi ser att retoriken och attityden kring migration hårdnat och allt fler faller för de populistiska strömningar som präglar debatten. Från både politiker och fackligt håll blandar man återkommande bort korten – lösningen på en icke-fungerande integration tycks allt för ofta vara att göra det svårare för svenska företag att attrahera och anställa kompetenta medarbetare, även utanför Sveriges gränser.

För att gynna tillväxt och stärka Sveriges konkurrenskraft, vill vi därför påminna om att företagens behov av att anställa alltid måste vara utgångspunkten. Därför är Företagarnas mest prioriterade förslag för att nå en fungerande arbetskraftsinvandring följande:

Ändra utlänningslagen. En rad ändringar i Utlänningslagen behöver göras för att få ett flexiblare och mer transparent system för prövning. Det handlar bland annat om att ändra återkallelseregeln så att grunden för att återkalla ett tillstånd ”får” göras, i dag är regeln tvingande genom ordet ”ska”. Lagen om självrättelse bör tas bort, och regeln om att arbetstagaren är bunden till arbetsgivaren de två första åren bör ändras.

Inrätta ett servicecenter. För att Sverige även fortsatt ska vara ett land som attraherar kompetenta medarbetare och möjliggör företagens rekrytering av nyckelkompetens även från utlandet föreslår vi att ett servicecenter inrättas. Vid ett servicecenter ska det finnas både information och rådgivning till arbetsgivare och arbetstagare. Uppdraget ska vara stödjande - servicecentret ska hjälpa, stödja och underlätta för arbetsgivare och arbetstagare. Oavsett hur måste även Migrationsverkets långa handläggningstider kortas betydligt.

Sluta särbehandla företag utan kollektivavtal negativt. Ändra tillämpningen av branschpraxis för att säkerställa att företag utan kollektivavtal kan rekrytera utomeuropeiska medarbetare. Den svenska modellen bygger på frivillig kollektivavtalsanslutning och 60 procent av företagen är i dag inte kollektivavtalsanslutna. Företagarna vill understryka vikten av likabehandling för det stora antal företag som saknar kollektivavtal och att Migrationsverket i högre grad baserar sina beslut på en helhetsbedömning av samtliga anställningsvillkor, i förhållande till övriga anställda hos arbetsgivaren och i branschen. De fackliga organisationernas rätt att yttra sig över erbjudna villkor måste slopas – i synnerhet för anställningar i företag som inte omfattas av kollektivavtal.

Slopa företagsekonomisk prövning. Nuvarande regler medför att Migrationsverket bedömer de svenska företagens möjligheter och ekonomiska förutsättningar. Migrationsverket saknar nödvändig kompetens att granska ett företags ekonomi vilket resulterar i att ansökningar avslås på felaktiga grunder. Migrationsverkets kärnkompetens ska vara grund för uppehållstillstånd och huruvida arbetstagaren har rätt att få arbetstillstånd i Sverige.

De politiska partier som har sin ideologiska grund i att migrationens möjligheter måste tillvaratas har ett särskilt ansvar för att driva på frågan om en tydligare, snabbare och bättre reglering av arbetskraftsinvandring. Det är hög tid att fokusera på den uppgiften.


Debatt: Se upp, företagare – affären finns i rymden

Leta inte efter guldet där andra letar. Börja vaska i en ny ådra, skriver entreprenören Mattias Hansson.

Visst finns det risker i grumlat vatten, men samtidigt är chanserna större att du hittar en verklig och ny affärs-fyndighet. Kanske i en annan galax, där ingen letat än. Nästa stopp på din affärsresa kan vara i rymden.

Det är inte raketforskning direkt, tyckte herrarna i vita rockar med bröstfickan fyllda av välanvända institutions-pennor, när allmänheten fick upp ögonen för deras dittills väl förborgade akademiska (och militära!) hemlighet - det vi ganska snart kom att kalla för, just det, internet.

Vanliga dödliga kunde i början av 1990-talet avfärda hyper-länkad datakommunikation som något för endast akademiska institutioner, något för ingenjörerna och nördarna. Internet skulle aldrig bli en allemansrätt. Tills företagare och nyfikna entreprenörer såg affärsmöjligheten, då blev det fart - alla ville hoppa på tåget. Och med facit i hand, får nog ändå erkännas, att vi som började tidigt med ”the internet” hade någon sorts ”rätt” i bemärkelsen att internet i dag är världens tvivelsutan mest använda kommunikationsmedel, politiska redskap och kommersiella handelsväg. The information super highway.

Kunskapsnationen Sverige har nu återigen blivit serverad en ny affärsmöjlighet som än är i sin linda, men som snarare än de flesta tror kommer slå ned som en meteorit när vi minst anar det. Och det i närtid. Morgan Stanley spår att rymdindustrin kommer vara värd mer än 1 trillion US dollar innan år 2040. Sverige kan vara med och dela på den kakan. Så här skulle det kunna gå till:

För det första: Miljön på den här vackra blå planeten står överst på allas agendor. Det är ett faktum. Alla vill dra sitt strå till stacken och precis alla lösningar måste användas. Eftersom det finns så mycket existerande högkvalitativ kunskap ämnad för rymden, som kan användas för att rädda miljön på jorden, lanserade vi initiativet Space for Agenda 2030 i den svenska paviljongen under världsutställningen Expo 2020 (den största svenska exportsatsning utomlands någonsin, genomförd av Regeringen, i samarbete med många av Sveriges företag och organisationer). Här bjuds miljömedvetna företag in för att utröna möjligheterna till att finna svar på miljö- och affärsutmaningar, genom att matchas med rätt och korrekt rymdkunskap. Det finns alltså redan i dag möjlighet att använda rymden för att lösa utmaningarna på jorden. Och du behöver inte ha vit rock med pennor i bröstfickan – alla kan vara med! Chansen att finna affärskritiska och lönsamma lösningar är stor där ingen annan letat (lika mycket) förut. Stephen Hawking såg det tidigt när han sa: ”Rymden representerar den långsiktiga framtiden för mänskligheten och kan fungera som ’livförsäkring’ för arten.” Och, ja, du kan fråga IT-miljardärerna Musk och Bezos om de håller med om det. 

För det andra: Innovationskraften och den stolta ingenjörstraditionen i Sverige gör att vi har både mäniskorna och kunskapen att kunna utvecklas som kunskapsnation i en växande rymdbransch, med förutsättningar att bidra aktivt till ännu fler av de enhörningsföretag som IT-boomen hittills skapat i vårt lilla land. En internationell superframgång har nu chans att späs på rejält.

Enligt den politiska ekonomen Joseph Schumpeter (1883–1950) är innovation en kreativ destruktion, där entreprenörer kombinerar befintliga element på nya sätt. Vi ser den (positiva) destruktionen idag, och vi vet att vi kan förvandla den till en ny, ljusare framtid. Alla element är här; det är en fråga om vad vi gör med dem. Företag och organisationer kan kombinera ny rymdkunskap med gamla sanningar, och med resultaten förändra livet – och affärerna! – på jorden.

För det tredje: Svenska företagare, innovatörer och entreprenörer kommer få det lättare i styrelserum och på ledningsgruppsmöten om den nya källan till lönsam kunskap – rymden – visar sig vara just det, lönsam. Därför kommer utvecklingen av den svenska rymdbranschen att ske främst på två sätt: 1) genom att befintlig kunskap från rymden plockas ned och används inne på företagen för ökad affärsnytta (downstream), och 2) genom att nya idéer och innovationer utvecklas på jorden för att ytterligare utforska mänsklighetens möjligheter i rymden (upstream). Skillnaden från ”förr” (old space) är att rymdbranschen nu är öppen för alla med en bra idé (newspace). Det vet alla som sett nya Netflix-dokumentären ”Return to Space”, vilket du lämpligen kan rusa hem och göra redan i dag. Det är att betrakta som ett obligatoriskt jobb-möte.

Så: sammanfattningsvis är det miljön, människorna och slantarna som kommer att driva på den accelererande rymdbranschen. Och du kan vara med! Fötterna på jorden, visst. Men se upp, företagare, din nästa storaffär kan, finnas i rymden, i en galax inte långt härifrån.

Fascinerande för oss alla är såklart tanken på att vi innevarande generation kanske får vara med om människor på mars. Kanske blir det så. Och redan vägen dit kommer att skapa mången möjlighet för oss som inte åker med dit upp. Vår kloke svenske astronaut Christer Fuglesang sa redan 2007 i sin bok ”Människan i rymden” (Max Ström) att: ”Rymden och Mars är inte bara äventyr och forskning. Det är också goda investeringar. De utmaningar och krav och den inspiration det innebär leder till utveckling av både teknik och samhälle.”

 Många känner redan till att armbandsuret Omega Speedmaster och Hasselbladkameran är utmärkta både i rymden och på jorden. Vissa vet också att världens kanske mest kända moderna material, Gore-Tex, ursprungligen togs fram för rymdfärder. Tempur likaså. Och dina Nike Air hade inte varit så sköna utan den rymdkunskap de bygger på. Just nu visas svenska ”Stålbrallan” på House of Sweden i Washington DC, en svensk innovation framtagen av bland annat Jernkontoret, modevarumärket Björn Borg och den välmeriterade svenska rymddesignern Cecilia Hertz. Och mer kommer det att bli. Mycket mer.  

 Under IT-boom-åren sades ofta den nu slitna klyschan ”Hoppa på tåget bums, innan det lämnar station”. Nu används istället en sägning från en av de som hoppade på just det där tåget i tid: Sheryl Sandberg, operativ chef på Facebook, som utan att darra på manschetten deklarerar:

”If you're offered a seat on a rocket ship, don't ask what seat! Just get on.” 

 Nu finns det en chans för svenska företagare att bli sin egen lyckas rymd-smed. Järnet är varmt, upp i sadeln, alla ombord!


Mattias Hansson

grundare och VD, International Space Asset Acceleration Company (I.S.A.A.C.)

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?