1515
Annons

Låt fastighetsbranschen ta större ansvar i klimatomställningen

DEBATT. Fastighetsbranschen vill ta en central roll i arbetet med att minska utsläppen av växthusgaser, men föråldrade regelverk sätter käppar i hjulet. 

Vi föreslår åtgärder som kan skapa marknader för fossilfria material, bidra till elektrifieringen och samtidigt skapa fler och attraktivare bostäder, skriver Svante Axelsson, nationell samordnare Fossilfritt Sverige, och företrädare för fastighetsbranschen.

EFFEKTIVARE ANVÄNDNING. I snitt används kontorsarbetsplatser bara cirka 10 procent av årets timmar. Vi vill se åtgärder för att underlätta för en mer flexibel användning av befintliga fastigheter, skriver Svante Axelsson och företrädare för fastighetsbranschen.
EFFEKTIVARE ANVÄNDNING. I snitt används kontorsarbetsplatser bara cirka 10 procent av årets timmar. Vi vill se åtgärder för att underlätta för en mer flexibel användning av befintliga fastigheter, skriver Svante Axelsson och företrädare för fastighetsbranschen.Foto:Hasse Holmberg / TT

Med inflytande över allt från val av byggmaterial och energianvändning till hur vi kan resa hållbart kan fastighetsbranschen bidra till mycket stora utsläppsminskningar. Men föråldrade regelverk sätter käppar i hjulet för att potentialen ska kunna realiseras.

Klimatpolitiska rådet visar i sin årliga rapport att dagens politik är otillräcklig för att nå klimatmålen. Mer behöver göras, och det måste gå snabbt.

Inom ramen för Fossilfritt Sverige har 22 branscher tagit fram färdplaner för fossilfri konkurrenskraft som stakar ut vägen mot minskade utsläpp. Branscher som producerar cement och stål, uppvärmningssektorn och de olika transportrelaterade branscherna står i dag för stora delar av de svenska utsläppen. 

Deras möjligheter att minska sitt klimatavtryck hänger dock på hur aktörer längs hela de värdekedjor de ingår i agerar. Här spelar fastighetsbolagen en nyckelroll.

Växthusgasutsläppen från bygg- och fastighetssektorn uppgår till cirka 12 miljoner ton per år vilket utgör över 20 procent av de svenska territoriella utsläppen och genom importvaror ytterligare sex miljoner ton utomlands. Ungefär hälften kommer från byggverksamheten och framför allt är det produktionen av cement och stål som är utsläppsintensiv. 

Byggbranschens färdplan visar hur de byggrelaterade utsläppen kan halveras till 2030 redan med befintlig teknik. För att det ska vara möjligt krävs dock en efterfrågan från fastighetsbolagen för att byggbolagen ska kunna göra de investeringar som krävs.

Det allra mest resurs- och klimatsmarta är förstås att utnyttja det bestånd som redan finns. Befintliga fastigheter kan användas effektivare och längre. 

Det är viktigt att anamma cirkulära principer och minimera avfall och nytt material vid renoveringar, samtidigt som satsningar på energieffektivisering fortsätter. 

Växthusgasutsläppen från uppvärmningssektorn har minskat med 90 procent sedan 1970 och elproduktionen i Sverige är i dag praktiskt taget fossilfri. Men när både transportsektorn och stora delar av industrin nu elektrifieras behöver elförbrukningen minska i andra delar av samhället. 

Genom hållbara renoveringar och uppgraderingar av befintliga byggnader kan fastighetsförvaltarna minska energianvändning och möjliggöra produktion, lagring och smart användning av el. 

Fastighetsbolagen påverkar också hur vi transporterar oss. Det handlar om tillgång till laddplatser, möjlighet att använda bilpooler, cyklar och närhet till kollektivtrafik. 

Med alla dessa möjligheter att påverka finns det i branschen en frustration över att föråldrade regelverk fortfarande bromsar utvecklingen samtidigt som andra krav skulle kunna få den att accelerera. 

Vi ser fem beslut som nödvändiga:

1. Underlätta för flexibel användning av befintliga fastigheter. Redan innan pandemin bröt ut var användningen av kontorslokaler i förändring. I snitt användes kontorsarbetsplatser bara cirka 10 procent av årets timmar. 

För att frigöra potentialen i befintlig bebyggelse bör myndigheter, kommuner och regioner gå före och visa att storskalig lokaldelning är möjlig. Regeringen behöver förändra momsreglerna så att de inte förhindrar att kontorslokaler kan nyttjas även för andra ändamål. 

Samtidigt måste hyreslagen anpassas för att bättre hantera delade lokaler och det behövs enklare byggregler vid omvandling av lokalbyggnader till exempelvis bostäder.

2. Ställ utsläppskrav för nybyggda hus. I januari 2022 börjar kravet på klimatdeklarationer för nybyggda hus gälla. Det innebär att en byggnads utsläpp av växthusgaser ur ett livscykelperspektiv måste redovisas och gör det möjligt att ställa skarpa klimatkrav. 

Det gynnar de aktörer som driver ett ambitiöst hållbarhetsarbete i hela värdekedjan. Boverket föreslår att skarpa utsläppskrav ska införas först 2027. Sverige hamnar på efterkälken om fem år ägnas åt deklarationer utan syfte att uppfylla kravnivå. Vi vill att detta arbete prioriteras och införs senast 2025.

3. Förändra reglerna kring lokala nät för att främja energigemenskaper och delning av energi.  Det är möjligheten att använda den egenproducerade elen själv som i dag gör installation av solceller lönsam. Om det produceras för mycket el eller om den används i annan byggnad måste man betala energiskatt och nätavgift. 

Det förstör den ekonomiska kalkylen och kan försvåra möjligheten att effektivisera elanvändningen eller använda den egenproducerade elen till elbilsladdning eller lagring. 

Precis som föreslås i utredningen ”Moderna tillståndsprocesser för elnät” anser vi att de snåriga tillståndsprocesserna för att bygga egna elnät mellan fastigheter ska förenklas så att fler kan dela egenproducerad el, förutsatt att det egna nätet enbart är ett komplement till det allmänna elnätet.

4. Slopa parkeringsnormen och inför mobilitetsnorm. Parkeringsnormen innebär att kommunen ställer krav på hur många parkeringsplatser som byggs. Ofta görs detta utan hänsyn till hur många parkeringsplatser och möjligheter att resa kollektivt som redan finns i området. 

Studier visar hur detta driver upp de totala byggkostnaderna med upp till 15 procent. Utredningen ”Stärkt planering för en hållbar utveckling” lämnades till regeringen i slutet av mars och föreslår en förändring i plan- och bygglagen som sätter individens möjligheter till mobilitet snarare än antalet parkeringsplatser i fokus. 

Det skulle underlätta för kommunerna att ersätta parkeringsnormen med en mobilitetsnorm. Antalet parkeringar som krävs minskar då om fastighetsbolaget kan möjliggöra resor utan egen bil. Det sänker byggkostnaderna och ger fler bostäder.

5. Prissättning av fjärrvärme måste utvecklas för att främja energieffektivisering. Fjärrvärme säljs alltmer med prismodeller som gör att kostnaden för kunden inte längre följer hur mycket energi som används. Det gör att lönsamheten för energieffektiviseringsåtgärder minskar. 

Energimyndigheten bör få i uppdrag att utreda hur incitament kan utvecklas så att fjärrvärmetaxor styr mot nationella miljö- och energimål.

Detta är de lågt hängande frukterna som i flera fall också lyfts fram av olika utredningar. Om dessa förslag genomförs kan fastighetsbranschen skapa marknader för fossilfria material och bidra till elektrifieringen av både industrin och transporterna samtidigt som det blir möjligt att skapa fler och attraktivare bostäder.

Svante Axelsson, nationell samordnare, Fossilfritt Sverige

Pernilla Bonde, vd, HSB Riksförbund

Johanna Frelin, vd, Riksbyggen

Anders Holmestig, vd, Fastighetsägarna Sverige

Anders Nordstrand, vd, Sveriges Allmännytta

Ulf Rohlén, vd, Örebrobostäder AB

Rikard Roth, vd, Roth Fastigheter

Henrik Saxborn, vd, Castellum

Johanna Skogestig, vd, Vasakronan

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Replik: Skamlöst låta hyresgästerna stå för notan

Hyreshöjningar i Stockholm om 9,5 procent som Fastighetsägarna kräver i förhandlingarna är orimliga, skriver företrädare för Hyresgästföreningen. 

Foto:Hasse Holmberg / TT

Fastighetsägarna i Stockholm gick ut i DI debatt med beskedet att de vill chockhöja hyrorna i Stockholm med 9,5 procent. Inför de stundande årliga hyresförhandlingarna gick Fastighetsägarna Stockholm ut på DI debatt med beskedet att de vill chockhöja hyrorna i Stockholm med 9,5 procent. 

Vi på Hyresgästföreningen vill vara tydliga – utspelet från Fastighetsägarna kommer inte från en bransch som kämpar för sin överlevnad. Fastighetsbranschen är en av de mest lönsamma och har länge varit gynnad av lågräntemiljö och låga energipriser. Över tid har dessutom hyresökningarna varit betydligt högre än inflationstakten. Här borde finnas tillräckligt stora marginaler att ta av. Vilken annan bransch menar att de ska kunna gå ur en omfattande samhällskris med orubbade vinstmarginaler?  

Hyresgästföreningen kommer aldrig gå med på att låta Sveriges hyresgäster stå för hela notan när hyresvärdarnas kostnader ökar i samhällskrisen. En chockhöjning av hyrorna med 9,5 procent som dessutom är permanent. Om det nu handlar om att täcka upp för tillfälliga kostnadsökningar, varför kommer då inga förslag och löften om att sänka hyrorna när inflationen minskar?

Hyresgäster lägger redan en orimligt stor andel av sin disponibla inkomst på sitt boende. Enligt SCB lägger kvinnor över 65 år som bor i hyresrätt närmare 40 procent av sin inkomst på boendet. För ensamstående med barn är siffran 34 procent. Med så kraftiga höjningar som Fastighetsägarna yrkar på kommer konsumtionsutrymmet minska ytterligare. Det vore oansvarigt då det riskerar att spä på den ekonomiska krisen ännu mer.  

Fastighetsägarna påstår att Hyresgästkollektivet till skillnad från dem som äger sitt boende är bättre skyddade mot kostnadsökningar. Det stämmer inte. Till att börja med är det en grupp som redan har lägre inkomster, dessutom lägger de redan en större andel av sin disponibla inkomst på sitt boende jämfört med de som äger sin villa eller lägenhet. Hyresgästerna har heller inte heller gynnats av skattesubventioner som de med ägt boende har. Lägg till det skenande mat- och elpriser och vi ser en väldigt oroande utveckling för våra medlemmar. 

Hyresgästföreningen får redan mängder av samtal varje dag från oroliga hyresgäster med ansträngd ekonomi och vi ser att allt fler kommer få det svårt att få ihop det i slutet av månaden om Fastighetsägarna får igenom sina hyreskrav. Det riskerar en situation där allt fler vräks från sina bostäder, när de inte har råd att betala hyran. Med en hyreshöjning på 9,5 procent börjar det bli kämpigt även för yrkesgrupper som poliser och undersköterskor att bo i Stockholm, där hyrorna är landets högsta och med högst antal ensamhushåll, nära 40 procent. 

Vi har ett väl fungerande förhandlingssystem i Sverige, som gett både hyresvärdar och hyresgäster trygghet och stabilitet över tid. Hyresgästerna får en rimlig, hållbar och förutsägbar hyresutveckling. Ett stabilt system gynnar också hyresvärdarna och fastighetsägarna eftersom det ökar deras möjlighet att upprätthålla god kvalitet i förvaltningen och bra underhåll av sina fastigheter. Ska det gå till så som Fastighetsägarna föreslår, med kraftiga hyreshöjningar vid varje samhällsförändring får vi det omvända: ett svajigt system med stora hyressvängningar - helt fel riktning att gå när världen är i gungning.

Fastighetsägarna säger att de avser hedra den överenskommelse som träffats mellan hyresmarknadens parter. Det är positivt. Men nu är det upp till bevis. Vi behöver ansvarsfulla parter som skapar stabilitet istället för oro. 

 

Susanne Sjöblom, ordförande Hyresgästföreningen region Stockholm

Sofia Kloo, förhandlingschef på Hyresgästföreningen region Stockholm

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera