ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

Lär av Österrike och Tyskland

  • BASKRAV. För att svenska basindustrier ska kunna växa krävs dock både tydliga och ambitiösa näringspolitiska målsättningar och gynnsamma förutsättningar, som man gjort i Finland, Tyskland och Österrike, skriver Nima Sanandaji. Foto: Wolfgang Kumm

DEBATT. I dag hämmas tillväxten i industrin av dyra tillståndsprocesser, svårigheter att rekrytera rätt kompetens, samt höga arbetskraftskostnader. Slutsatsen är att basindustrin kan växa i Sverige genom att dra lärdomar från Finland, Tyskland och Österrike, skriver forskaren Nima Sanandaji. 

Svensk basindustri har framtiden för sig, bara den ges rätt förutsättningar. I dag hämmas tillväxten av dyra och tidskrävande tillståndsprocesser, svårigheter att rekrytera rätt kompetens, samt höga arbetskraftskostnader i jämförelse med våra konkurrentländer. En ny rapport för Industriarbetsgivarna lyfter fram olika scenarier för basindustrins utveckling. Slutsatsen är att basindustrin kan växa i Sverige genom att dra lärdomar från Finland, Tyskland och Österrike, skriver forskaren Nima Sanandaji. 

Den svenska basindustrin lade den historiska grunden för vår långsiktiga välståndsutveckling och är alltjämt en central del av näringslivet. Den skapar exportintäkter och jobb i hela landet, inte minst i glesbygden där behovet av arbetstillfällen är som störst. 

Svensk basindustri är effektiv och ligger i global framkant när det gäller ekologisk hållbarhet. Exempelvis har närmast hela massa- och pappersproduktionen i landet arbetat med certifierade miljöledningssystem sedan början av 2000-talet och i gruv- och stålindustrin sker en omfattande satsning på fossilfritt stål med målsättningen att ersätta kol med vätgas i produktionsprocessen. Betongindustrin utvecklar tekniker för koldioxidavskiljning och koldioxidlagring. Flera basindustrins företag har engagerat sig i regeringens initiativ Fossilfritt Sverige, med målet är att Sverige ska bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer. 

Tyvärr hämmas basindustrierna i sin ambition att växa. Mellan åren 2005 och 2017 minskade basindustrins produktionsvärde i fasta priser med 7 procent i Sverige. 

I länder som är jämförbara med Sverige, såsom Finland, Tyskland och Österrike, så har man lyckats uppnå en positiv tillväxt inom basindustrin under samma period. I Finland steg produktionsvärdet med 5 procent, i Tyskland med 7 procent och i Österrike med 13 procent under perioden. 

I rapporten ”Från stagnation till renässans för basindustrier – vilken väg väljer Sverige”, som presenteras i dag, redogör jag för olika scenarion för basindustrins framtida utveckling i Sverige fram till 2030. Jämförelser görs med ett scenario där värdeskapandet i basindustrin följer samma utvecklingstrend som har rått mellan 2005 och 2017. 

Kunde svensk basindustri växla upp från dagens stagnation och öka produktionsvärdet likt Finland skulle ett ytterligare ackumulerat produktionsvärde på nästan 500 miljarder kronor skapas mellan åren 2018 och 2030. Når utvecklingstakten upp till Österrikes nivå skulle ett ökat produktionsvärde på drygt 810 miljarder kronor skapas under samma period. Detta är självklart approximationer, men ändå inga orealistiska scenarier.

För att svenska basindustrier ska kunna växa krävs dock både tydliga och ambitiösa näringspolitiska målsättningar och gynnsamma förutsättningar: 

För det första måste basindustrins betydelse tydligare beaktas både i politiskt beslutsfattande och i myndighetsprocesser. Tillståndsprocesserna i Sverige visar ofta på stor ineffektivitet och leder både till stora merkostnader och förlorade jobb. Processerna kring miljötillstånd och byggtillstånd gör att det både är dyrt och tidskrävande att starta nya produktionsanläggningar. Flera företag inom svensk basindustri tillhör globala koncerner och en hel del av de investeringar som har gjorts utomlands de senaste åren hade med rätt förutsättningar kunnat ske i Sverige i stället. 

För det andra måste det finnas fler vägar in till jobben i basindustrin – att rekrytera kvalificerade personer med rätt teknisk kompetens är den största utmaningen för den samlade svenska industrin. Kompetensbristen bromsar tillväxten och därför måste arbetet med att locka talanger drivas på bred front. Vi måste få fler unga att välja de yrkesinriktade programmen i gymnasieskolan. Industrirelevanta utbildningar inom yrkesvux och yrkeshögskolan måste stärkas. Fler vägar till lärlingsutbildningar och karriärbyten måste till.

För det tredje behövs kostnadskontroll. Arbetskraftskostnaderna i Sverige är bland de högsta i världen. En tydlig nedväxling av löneökningstakten och ökad produktivitet krävs för att svensk basindustri ska återfå internationell konkurrenskraft. 

Basindustrin är en viktig del av svensk ekonomi och det finns goda skäl att skapa tillväxtfrämjande villkor för sektorn. Exportorienterade näringar med högt värdeskapande per anställd bidrar till att stimulera arbetsmarknaden: för varje jobb som skapas i basindustrin så skapas två nya jobb i andra sektorer och därför bör en central målsättning för näringspolitiken vara att vända basindustrins stagnation till tillväxt. Precis som man gjort i Finland, Tyskland och Österrike. För utan skatteintäkter från en växande industrisektor blir det allt svårare att finansiera ökade kostnader för vår gemensamma välfärd. 

Nima Sanandaji, vd för tankesmedjan European Centre for Entrepreneurship and Policy Reform (ECEPR)

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies