ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

Lämnar ni oss tar ryssarna över

DEBATT. De svenska bankernas dominans i Estland hämmar konkurrensen, men de är likväl avgörande kuggar i landets finansiella maskineri. Alternativet – att ryska banker kommer in och tar över efter de svenska – vore långt värre, skriver Meelis Mandel, chefredaktör för Dagens industris estniska systertidning Äripäev.

I Estland har vi ett ordspråk som lyder: ”På den gamla goda svenska tiden”. Ordspråket syftar på stormaktstiden, då Estland var en del av Sverige.

Under de åren grundades universitetet i Tartu (Estlands största), samtidigt som rättsväsendet moderniserades och livegna bönder fick det lättare.

Sedan bröt det Stora nordiska kriget ut och Estland blev en del av Ryssland. ”Den gamla goda svenska tiden” dröjde sig dock kvar i det kollektiva estniska minnet, även under Sovjetåren.

Under det senaste decenniet har nordiska och framför allt svenska banker i princip tagit över det estniska bankväsendet. Hansapank, Baltikums största bank, har blivit en del av Swedbank, medan Ühispank övertagits av SEB. Även Nordea och Danske Bank har varit viktiga och dominerande aktörer.

För Estland handlar det om inget mindre än en ny svensk epok. De gamla estniska bankcheferna, av tradition frispråkiga centralfigurer i samhället, har reducerats till lydiga mellanchefer. De estniska bankernas och pensionsfondernas verksamhet har i stället detaljstyrts från Stockholm.

Detta blev särskilt tydligt under finanskrisen 2009, då de globaliseringsfrälsta estländarna fick erfara att också kapital har en nationalitet, och att svenska banker i grund och botten är just svenska banker.

På det stora hela var dock finanskrisen i hög utsträckning en tillfällig chock. Svångremmen drogs åt, men ganska snart var det business as usual igen. Inte minst fortsatte nordiska banker hjälpa förmögna ryssar att flytta sina rikedomar via Baltikum till väst. I varje fall fram till 2014, då kriget på Krim bröt ut.

Den ryska annekteringen av Krimhalvön ledde till sanktioner, och att bistå rika ryssar med allehanda banktjänster blev snabbt olagligt. Den lukrativa verksamheten började knaka i fogarna. 2018 uppdagades penningtvättsskandalen i Danske Bank. Den har man delvis hanterat genom att skylla på lokala tjänstemän. Den estniska finansinspektionen har svarat genom att visa Danske Bank på porten.

Nu är det i stället Swedbank som står i fokus för misstankar om penningtvätt. Samtidigt har Nordea, efter flera års försök, till slut lyckats avyttra sin baltiska verksamhet till Blackstone (förutsatt att den amerikanska riskkapitaljätten inte drar sig ur affären, vilket inte är omöjligt om den baltiska bankmarknadens rykte försämras ytterligare).

Faktum är att svenska och andra nordiska banker i Baltikum har blivit märkbart passiva på senare år. De slåss inte längre om marknadsandelar eller kunder i samma utsträckning som tidigare. Utländska investerare betraktas med misstänksamhet och behandlas som potentiella penningtvättare. Låneräntorna är nu på samma nivåer som under finanskrisen och bolåneräntorna är flera gånger högre än på den svenska hemmamarknaden.

Sannolikt är detta en följd av marknadskoncentration. De svenska bankerna har betydande marknadsandelar. Nordeas utträde och beslut att överlåta sin låneportfölj till SEB och Swedbank på mycket generösa villkor, har ökat de två sistnämndas dominans ytterligare.

Detta innebär att SEB och Swedbank paradoxalt nog lär göra mycket stora vinster i år. Förra året ökade Swedbanks vinst i Estland med 20 procent jämfört med året innan, till över 200 miljoner euro. I år kan det bli tal om 400 miljoner euro.

Det är därför inte osannolikt att Swedbank försöker putsa sina siffror i syfte att blidka politiker och vanligt folk. Sådana vinstökningar i ljuset av den senaste månades avslöjanden ser helt enkelt inte bra ut.

Med detta sagt, vad skulle det innebära för Estland om Swedbank gjorde som Nordea och avvecklade sin verksamhet i landet?

Faktum är att banken i dag är en viktig och integrerad del av den lokala finansiella infrastrukturen, som skulle bli mycket svår att ersätta. Över hälften av Estlands banköverföringar görs genom Swedbank, som också har landets största låneportfölj.

Lokala banker är för små för att fylla det utrymmet och internationella banker tycks föga intresserade av att ta över Swedbanks omfattande verksamheter, åtminstone i dagsläget och till nuvarande pris.

Penningtvättsskandalerna har kort sagt lagt en våt filt över den baltiska bankmarknaden. Viktiga korrespondentbanker som erbjuder amerikanska dollar drar sig ur avtal. Framtiden är helt enkelt för oförutsebar.

Detta betyder att vi inte har något annat val än att värna Swedbank och hoppas att den ”svenska eran” på bankmarknaden fortsätter. Det mest realistiska alternativet – att ryska banker kommer in och tar över efter svenska – vore långt värre.

Meelis Mandel, chefredaktör Äripäev

Read the opinion article in English here: If Swedbank leaves, Russian banks will take its place

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies