1515

Lägsta småhusbyggandet på 100 år

Det debatteras friskt vem som ställer till det mest på bostadsmarknaden. Är det Riksbanken som med sin lågräntepolitik driver på priserna? Är det Finansinspektionen med sina bolånetak och amorteringskrav som stänger ute stora grupper från marknaden? Svaret är kanske kommunerna.

Kombinationen på småhusmarknaden av kraftiga prisökningar och rekordlågt byggande tyder på akut reformbehov, skriver Gustaf Edgren
Bostadspolitisk Expert, Trä- och möbelföretagen.
Kombinationen på småhusmarknaden av kraftiga prisökningar och rekordlågt byggande tyder på akut reformbehov, skriver Gustaf Edgren Bostadspolitisk Expert, Trä- och möbelföretagen.Foto:Fredrik Sandberg/TT

SCB presenterad nyligen statistik som visade att småhusbyggandet de senaste åren är det lägsta på 100 år! För närvarande byggs bara ca 10 000 småhus per år, vilket motsvarar ca 20 procent av alla nya bostäder. Det är en mycket låg nivå även i internationell jämförelse. Detta är en allvarlig signal om att något har havererat i den svenska bostadsplaneringen. Ett ökat småhusbyggande skulle ha stora fördelar för samhället. Inte bara för att många fler än i dag vill bo i småhus med trädgård. Ca 70 procent uppger att de helst vill bo så. Trädgårdsstaden är också klimatsmartare, ca 40 procent lägre på individnivå än den bebyggelse som i huvudsak produceras i dag, ofta trång och dyr höghusbebyggelse – tvärt emot möjligen vad många tror. Småhusområden är dessutom också bättre för de viktiga ekosystemtjänsterna och socialt hållbarare.

Det låga utbudet av småhus har gjort att priserna stiger kraftigt. En genomsnittlig villa i Sverige kostar nu nära 4 mkr och prisökningstakten är för närvarande mycket hög, kring 15 procent per år. Det innebär att det marknadsmässigt är lönsamt att bygga småhus i nästan hela landet och definitivt i alla regioner med befolkningstillväxt.

Så varför har Sveriges småhusbyggande havererat? Inte bara nivån är mycket låg, förra året sjönk nyproduktionen av småhus otroligt nog med 7 procent, samtidigt som priserna och efterfrågan skenade.

Då det är tydligt att marknaden vill ha många flera småhus blir det uppenbart att det är det svenska planeringssystemet och kommunernas agerande som är dysfunktionellt. De förmår inte bedriva en bostadsplanering som maximerar välfärden, det samhällsekonomiska utfallet och medborgarnas önskemål. Flera forskare har uppmärksammat detta den senaste tiden. Är det dags för en diskussion om kommunernas lämplighet och roll i dagens planmonopol för bostadsbyggandet? Finns det övergripande samhällsvärden som suboptimerande kommuner inte förmår att bejaka? Behövs ökad statlig styrning? Eller ökat inflytande för marknaden och hushållens värderingar?

Kombinationen på småhusmarknaden av kraftiga prisökningar och rekordlågt byggande tyder på akut reformbehov.

Gustaf Edgren

Bostadspolitisk Expert, Trä- och möbelföretagen.


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?