Annons

L är beredda att rösta med M om gängen

DEBATT. Socialdemokraterna har under gängsamtalen visat att man är beredda att förflytta sig i Liberalernas riktning. Likväl kommer vi att forma andra majoriteter i riksdagen för att få igenom skärpta straff, skriver L:s gruppledare Johan Pehrson.

SKÄRPTA STRAFF. Det som verkligen behövs för att stoppa gängkriminaliteten är rejäla resurser till brottsbekämpande myndigheter och steg för steg en mer relevant lagstiftning, skriver Liberalernas gruppledare Johan Pehrson.
SKÄRPTA STRAFF. Det som verkligen behövs för att stoppa gängkriminaliteten är rejäla resurser till brottsbekämpande myndigheter och steg för steg en mer relevant lagstiftning, skriver Liberalernas gruppledare Johan Pehrson.Foto:Henrik Montgomery/TT

Det är statens kärnuppgift att skapa trygghet och frihet för sina medborgare. Men i dag ser vi att många fråntas den friheten på grund av brottslighet.

Många års försummelser kommer nu ikapp oss. Sveriges regeringar – oavsett partifärg – har inte gett rättsvårdande myndigheter resurser och befogenheter att på allvar stoppa våldet och kriminaliteten.

Mot denna bakgrund gick Liberalerna in med en konstruktiv och lösningsfokuserad inställning till de breda samtal som förts mellan regering och opposition mot gängvåldet. Samtalen kom fram till ett antal skarpa förslag som på riktigt kan göra skillnad.

De handlade om förebyggande insatser, högre straff och påföljder för en rad brott, mer verktyg för polisen att använda mot de kriminella och åtgärder för att fler ska våga vittna i domstol. Liberalerna kommer nu se till att dessa åtgärder går igenom riksdagen.

Att förhindra att unga människor hamnar i kriminalitet är den viktigaste åtgärden för att på lång sikt mota brottslighet. Därför drev Liberalerna igenom förslag om att socialtjänsten tidigare ska kunna gripa in för att hjälpa unga på glid.

Straffen för en rad brott ska också höjas: för den som rekryterar unga till kriminalitet, för den som överlåter narkotika till andra och för vapensmuggling och andra grova vapenbrott. Det ska bli både tidigare och tydligare reaktioner när icke-straffmyndiga, alltså de under 15 år, begår brott. Detta är viktiga insatser för att i tid se till att unga människor inte förstör både sin egen och andras framtid.

När M och KD lämnade samtalen försvann de facto förutsättningarna för en bred uppgörelse. Då var det också rimligt att samtalen i detta format upphörde. Samtidigt är det beklagligt att vi inte gemensamt kunde komma överens, eftersom det hade sänt en stark signal ifall politiken stått tydligt samlad mot brottsligheten.

Men trots att en formell överenskommelse inte uppnåddes finns nu goda förutsättningar att driva igenom effektiva åtgärder för ökad trygghet och mot gängbrottsligheten. Regeringen kan nu fördubbla utredningskapaciteten och öka tempot internt för att se till att de 34 punkterna förverkligas. Det finns en majoritet i riksdagen för de flesta av de punkter som tagits upp på listan från samtalen.

S har under förhandlingarna visat att de är beredda att förflytta sig i Liberalernas riktning. M har förbundit sig att rösta i riksdagen på dessa förslag. Det är bra. Vi vill se mindre politiskt spel. Nu finns det möjligheter till handlingskraft och skarpa förslag i riksdagen.

Det som verkligen behövs är dock rejäla resurser till de brottsbekämpande myndigheterna och steg för steg en mer relevant lagstiftning.

Vi kommer därför fortsätta att driva på, både inom ramen för januariavtalet och i riksdagen. I vårt samarbete med regeringen var Liberalerna den pådrivande kraften för stora resurstillskott till hela rättsväsendets myndigheter i höstens budget.

Vi kommer fortsatt att, inom ramen för januariavtalet, driva på för att för att stärka de brottsbekämpande myndigheterna, skapa resurser till förebyggande arbete och för att 10 000 nya polisanställda snarast kommer på plats.

Dessutom kommer vi i frågor där vi inte är överens med regeringen att forma andra majoriteter i riksdagen för att genomföra skarpa lagförslag med fokus på skärpta straff och förstärkta förebyggande insatser. Konkret innebär det att vi är beredda att rösta på väl beredda förslag som till exempel M lägger fram i riksdagen, och som går utöver de som regeringen presenterat. 

Vi politiker har ett ansvar att ge polis och andra rättsvårdande myndigheter verktyg att stoppa gängbrottsligheten.

Johan Pehrson, rättspolitisk talesperson och gruppledare (L)

Innehåll från TelenorAnnons

Företagens vanligaste misstag – när de satsar på IoT-teknik

Spräckta tidsplaner, överdrivet teknikfokus – och skenande kostnader.

Här är de vanligaste misstagen när företag ska satsa på uppkopplad teknik.

– Det viktigaste är att hitta ett tydligt kundvärde och en nytta alla förstår, säger Niklas Agerhem, affärsansvarig hos Telenor IoT.

Så tacklar ditt företag utmaningarna med IoT 

Svårt att få företagets IoT-satsning att lyfta? Ni är inte ensamma. En undersökning Telenor gjort bland 100 svenska traditionella industribolag som lanserar IoT-teknik visar att endast ett av tio företag når 20 procent eller mer av sina uppsatta mål inom tre år. Det går alltså betydligt långsammare än förväntat för de flesta.

– Vi har gått tillbaka till deras målsättningar och vilka volymer de planerat att koppla upp och jämfört de siffrorna med läget tre år senare. Ett trettiotal bolag djupintervjuade vi. Där insåg vi att endast tre bolag lyckats nå sina mål fullt ut, berättar Niklas Agerhem.

– Fasen där man bestämmer varför man ska koppla upp sina produkter är oerhört viktig. Att ställa sig frågan vilket kundvärde detta ger är steg ett, och svaret på den frågan måste sedan förankras hos företagsledningen. De måste ge någon mandatet att genomföra uppdraget. Det kanske överraskar vissa, men det handlar om att driva en affärstransformation, säger Agerhem och fortsätter:

– Istället är det rätt vanligt att man fastnar i teknikdiskussioner och att en för stor del av budgeten går åt till att bygga ”den perfekta teknikplattformen”. Risken är att man bygger tekniken isolerat från omgivningen och att man utvecklar något annat än vad att kunden behöver.  

Kostanden per produkt blev för hög

Utifrån undersökningen går det också att dra slutsatsen att de allra flesta underskattar hur lång tid IoT-satsningarna kommer att ta – att få till en fungerande teknisk lösning är bara ett av stegen för att bygga upp den uppkopplade verksamheten.

– I djupintervjuerna diskuterade vi mycket med bolagens affärschefer kring return on investment och problem man hade upplevt runt detta. Även när man kunde påvisa starkt kundvärde var det vanligt att man överskattat både storlek och snabbhet för nya intäktsströmmar. Det som också var gemensamt var att projekten kostade mer och tog längre tid än beräknat. I flera fall hade man byggt lösningar för att hantera hundratusentals produkter, men hade endast kopplat upp en bråkdel. Kostnaden utslagen per produkt blev då för hög. När tekniken dessutom senare krävde generationsskifte och nya investeringar så stod man inför jobbiga vägval kring hur man skulle gå vidare. 

Men hur vet man när man ska satsa eller bromsa i dessa satsningar?

– Ibland måste man bara bestämma sig för ett spår och köra på. Viktigast är att ha en tydlig kontakt med kunderna, löser satsningen deras problem skapar du kundlojalitet och en bättre upplevelse. 

Agerhem konstaterar att många bolag fastnar på vägen när IoT-satsningarna inte riktigt går som planerat. Många gånger behöver man ny kompetens inom områden som ligger utanför bolagets kärnverksamhet. En enkel lösning kan då istället vara att ta hjälp utifrån – vilket gäller både rådgivning och tjänster:

– Vi har lång erfarenhet av att jobba med kunder som behöver göra precis det här. Vi kan se de vanliga problemen som dyker upp och hantera dessa. Man får tillgång till teknik och uppkoppling utan att behöva göra något själv. Det gör också att man snabbt får en lösning i handen, tiden innan något går ut till kund blir rejält kortare.

Han målar upp ett exempel med ett ventilationsföretag som såg fördelarna i uppkopplad teknik, men inte riktigt visste hur man skulle ta sig an IoT-satsningen:

– De valde att jobba med vår färdiga tjänst. De slapp lägga tid på utveckling och göra egna misstag när man bygger själv. Istället berättade de för oss vilken typ av information de behöver få ut av sin uppkopplade utrustning och vi löste det. De kunde snabbt presentera lösningen framför kund och få feedback. Förutom mindre investeringar så kan de lägga mer krut på att driva förändringsresan med sina kunder. 

Så tacklar ditt företag utmaningarna med IoT 

 

 

Mer från Telenor

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Telenor och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera