1515

Kvalificerade personaloptioner måste omfatta alla eller ingen

De föreslagna skattelättnaderna för personaloptioner i mindre företag kommer att dränera Sverige på duktiga ingenjörer och straffa större bolag. Beskattningen bör vara densamma för alla företag, skriver Torbjörn Kronander.

OROAD. Den internationella konkurrensen mellan högteknologiföretag är knivskarp. Om vi inte kan rekrytera de bästa ingenjörerna i Sverige måste de stora på sikt säljas, alternativt satsa på utveckling utomlands i stället för i Sverige, skriver Torbjörn Kronander, Sectra.
OROAD. Den internationella konkurrensen mellan högteknologiföretag är knivskarp. Om vi inte kan rekrytera de bästa ingenjörerna i Sverige måste de stora på sikt säljas, alternativt satsa på utveckling utomlands i stället för i Sverige, skriver Torbjörn Kronander, Sectra.Foto:Jesper Frisk

Regeringen har i dagarna gått ut med ett modifierat förslag på så kallade kvalificerade personaloptioner för mindre företag. Dessa innebär att vissa företag kan ge ut skattefria personaloptioner vilka kan konverteras till aktier efter en viss tid. Till skillnad mot ”vanliga” personaloptioner så är det endast den skatteeffekt som uppstår när en framtida konverterad aktie säljs, som drabbar den anställde. Och då som kapitalvinst.

Problemet är att möjligheten att ställa ut kvalificerade personaloptioner enbart gäller mindre företag. I övriga företag beskattas personaloptioner som inkomst av tjänst, inklusive arbetsgivaravgift. 

 

För närvarande gäller detta bara företag som omsätter mindre än 80 Mkr och har färre än 50 anställda (samt några ytterligare villkor). Nu har regeringen lagt ett förslag att höja gränserna till maximalt 150 anställda och maximalt 280 miljoner i omsättning. 

Med de enorma skillnaderna i beskattning av inkomst av tjänst och kapital i Sverige blir effekten dramatisk för den enskilde medarbetaren. De företag som kan ställa ut kvalificerade personaloptioner får därmed en stor fördel på arbetsmarknaden. Eftersom dessa start-up företag oftast bekostas av relativt kortsiktigt riskkapital så gör systemet att man dessutom ofta mer subventionerar riskkapitalister än grundaren.

Men vilka företag är det egentligen som betalar mest skatt och genererar flest arbetstillfällen (speciellt för icke- ingenjörer) i landet? Jo, det är så gott som undantagslöst större företag. 

Ett högteknologiskt företag är lika beroende av att kunna attrahera de duktigaste ingenjörerna oavsett om det är stort eller litet. Antalet riktigt duktiga ingenjörerna är ändligt - det finns bara ett visst antal som lämnar de tekniska högskolorna per år.  Lägg till att dyrt utbildade svenska elitingenjörer, en grupp som en gång byggde de stora industrierna, redan till en oroande hög andel arbetar i Kalifornien, Schweiz eller Tyskland vilket begränsar tillgången ytterligare. 

Samtidigt så gäller för en deprimerande majoritet av svenska innovationsföretag att de säljs utomlands långt innan de börjar betala skatt eller generera arbetstillfällen i Sverige på allvar, och därmed ge återbetalning på den investering landet gjort i dels dyr utbildning, dels i innovationsstöd. 

Det som systemet med kvalificerade personaloptioner resulterar i är att det blir mycket mer fördelaktigt för en enskild ingenjör att ta anställning i ett startupföretag än i Ericsson, SAAB, Sandvik, Elekta eller andra större företag. 

De nya reglerna gör ingen skillnad i sak. Om trösklarna sätts vid 50 eller 150 medarbetare hjälper inte annat än att det blir fler mindre företag som kan rekrytera. De stora företagen kan det fortfarande inte. Det är nära nog omöjligt att konkurrera med högre lön när beskattningen är så totalt olika.  

Den internationella konkurrensen mellan högteknologiföretag är knivskarp. Om vi inte kan rekrytera de bästa ingenjörerna i Sverige måste de stora på sikt säljas, alternativt satsa på utveckling utomlands istället för i Sverige. Då blir konsekvensen att våra stora företag får en försämrad konkurrensförmåga och minskad tillväxt. Det drabbar direkt Sveriges framtida välfärd. 

Sveriges politiker verkar leva med skygglappar. Hela idén med en stark innovationsmiljö bör rimligen vara att de nya företagen ska stanna kvar och växa i landet. Men om politiker hela tiden bygger in trösklar som minskar viljan att växa, så slutar företag att växa eller säljs.  Lämnar de duktigaste ingenjörerna företagen när dessa blir stora och börjar på ett nytt litet start-up, så kan företagen heller aldrig utvecklas och bli stora. 

Skatter skapar incitament, incitament skapar beteende. Politikerna måste tänka genom vad konsekvenserna blir av de incitament man skapar innan man inför skatteregler som arbetar rakt mot det man säger sig vilja uppnå. 

Trösklar som naivt och kortsiktigt verkar bra för att de hjälper små och medelstora företag, men inte större är kontraproduktiva. Man kan hävda att trösklarna för maximal nytta i samhället borde vara omvända så att fördelar inträder bara för företag som når en viss storlek, för att skapa starka incitament för tillväxt i landet istället för som nu tvärtom. 

Det nuvarande ogenomtänkta systemet är som om man införde en regel att Sveriges duktigaste fotbollsspelare bara kunde spela i division 3 och neråt.  Det vinner inget svenskt lag Champions League på. 

Tyvärr får man konstatera att den svenska staten återigen skjutit sig med ett magnifikt skott mitt i foten. Det system vi har nu är sämre för finansieringen av framtida svensk välfärd än inga kvalificerade personaloptioner alls.  

Det vi behöver göra nu är att antingen kraftigt minska skillnaderna mellan inkomstbeskattning och kapitalbeskattning (då försvinner anledningen att ställa ut personaloptioner). Eller så måste alla företag kunna ställa ut kvalificerade personaloptioner. Man kan införa begränsningar så detta inte resulterar i att personal bara avlönas på det sättet, eller att allt för stor del företagen släpps ut som optioner även om det i och för sig är en bra sak att de anställda får ägarandelar i sina företag.

Det här systemet är kontraproduktivt om vi vill se fler stora företag i framtiden.

Torbjörn Kronander, vd Sectra


Innehåll från SalesforceAnnons

Så når de framgång i den nya digitala världen

Handelsbanken, Volvo Cars och andra framgångsrika storföretag avslöjade sina framgångsrecept under ett livestreamat event. ”90 tempofyllda minuter.” 

I dag arbetar vi var som helst, vi leder på distans, utvecklar tillsammans och samarbetar över gränser och tidszoner. Vad krävs egentligen för att lyckas i en digital värld? Svaren fick vi på ett livestreamat event den 6 maj, där Sveriges främsta experter tillsammans med programledare Peter Settman diskuterade hur vi skapar förutsättningar för nya former av tillväxt och framgång.  

Eventet Salesforce Live arrangerades av kundrelationsjätten Salesforce, vars Sverigechef Dan Bjurman säger:  

– Under 90 tempofyllda minuter inspirerades vi av nya sätt att tänka, och tog del av konkreta framgångsfaktorer för att agera i den nya digitala världen. Tillsammans med bland andra Handelsbanken, Volvo Cars, Sandvik, MatHem, Trustly och Stadsmissionen fick vi skarpa exempel från olika branscher, och spaningar om framtiden från professor Micael Dahlen och futurologen Ashkan Fardost.  

Från Handelsbanken deltog Catharina Belfrage Sahlstrand, Group Head of Sustainability och Stephan Erne, Chief Digital Officer i en breakout-session. De berättade om bankens resa inom digitalisering och hållbarhet, var man står idag samt hur de ser på framtiden.  

Ta del av Salesforce live  

Liksom i andra branscher har pandemin satt ytterligare fart på digitaliseringen inom banksektorn och medfört nya prioriteringar. Salesforce undersöker varje år vilka frågor som är viktigast bland beslutsfattare inom finansbranschen globalt. Den senaste rapporten ”State of Finance 2020” med 

2 800 respondenter pekar på stora skillnader före och efter pandemins utbrott.

Ladda ned State of Finance 2020 här  

– Finansiella aktörer i Norden har helt stuvat om bland sina prioriteringar. Ökad personalisering av banktjänster ses nu som den enskilt viktigaste frågan, följt av ökad automatisering av processer, säger Rob Klomps, CTO Financial Services EMEA på Salesforce, och tillägger:

– Vi ser också en brytpunkt i att en majoritet av kunderna nu föredrar digital rådgivning framför fysisk. Handskakningar och personliga samtal anses inte längre som avgörande för att bygga förtroende. Men en bank som sällan eller aldrig träffar sina kunder måste jobba mer datadrivet för att förutse deras behov och möta dessa. 

Algoritmdrivna finansiella tjänster 

För att lyckas med detta måste bankerna skaffa sig en 360-gradersvy av sina kunder. 

– De måste bli bättre på att samla in, förstå och agera på kunddata på ett intelligent och konsekvent sätt. Och de behöver känna till kundens ekonomiska milstolpar och mål.

Digital rådgivning och andra automatiserade och AI-stödda banktjänster blir allt smartare. Rob Klomps lyfter fram algoritmdrivna finansiella tjänster som fattar beslut eller genomför uppdrag för kundens räkning, som ett framtidsområde. 

Varför har bankerna inte kommit längre inom digitala tjänster?   

– Därför att de sitter fast i föråldrade IT-strukturer och system som inte är så lätta att koppla ihop och därför att deras organisation speglar produkterna och inte kunderna. Deras digitalisering har utgått från produkter som utlåning, betalningar, sparande. Men kunderna tänker inte ”vilken produkt kan lösa mina problem”, de ser sin finansiella ställning och sina behov. Produktapproachen måste bort och ersättas av kundfokus.

Bankens medarbetare var tidigare kundernas primära kontaktyta, men nu är digitala kanaler minst lika viktiga och upplevelsen av dessa behöver förbättras. De som lyckas bäst med det blir vinnarna på den nya digitala bankmarknaden, menar Rob Klomps. 

Ta del av Salesforce live här

Mer från Salesforce

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Salesforce och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?