1515
Annons

Kronans problem är kroniska

DEBATT. Trots låg inflation fortsätter kronan att sjunka i värde. Sedan 2003 har den svenska valutan tappat 20 procent mot euron i reala termer – en häpnadsväckande utveckling och en tydlig signal om att prisstabilitet inte råder i Sverige, skriver Jan Sand, teknologie doktor.

Jan Sand.
Jan Sand.

Enligt riksbankslagen är målet för penningpolitiken att upprätthålla ett fast penningvärde. Det som ska ha fast penningvärde är förstås den svenska kronan, Riksbankens enda produkt.

Mot bakgrund av kronans exceptionellt svaga utveckling visavi andra valutor kan man med fog hävda att målet inte uppnås.

Riksbanken har själv valt att definiera fast penningvärde som en inflation enligt KPI på 2 procent per år.

Eftersom denna variabel har underskjutit sitt mål anser Riksbanken att penningvärdet varit under sådan uppåtpress att man har varit tvungen till extrema åtgärder som negativ ränta de senaste fyra åren och att köpa upp 30 procent av den svenska statsskulden.

Varför har ensidigt fokus på KPI lett så fel?

Sedan inflationsmålet infördes har världsekonomin drabbats av en positiv utbudschock, vars storlek och varaktighet har överraskat de flesta. Detta utbud har hållit ned inflationstakten på globala varor och tjänster.

Även rent tekniskt har KPI egenskaper som håller ned inflationstakten. Korgeffekten innebär att när konsumenten byter dyrare varor mot billigare så hålls den av KPI registrerade prisutvecklingen nere. Den svaga kronkursen återspeglas därmed inte fullt ut i KPI.

Exempel på korgeffekter är att dyrare vin byts mot billigare och resmål i hög grad väljs av valutaskäl i stället för vad som lockar på destinationen. KPI justeras även för kvalitetsförbättringar – och här kommer den globala utbudschocken delvis in i beräkningarna.

Om en vara blir både bättre och dyrare anses priset inte ha stigit lika mycket som prislappen gör gällande. Summan av dessa effekter brukar skattas till en minskad inflationstakt om en halv procent per år.

Valutamarknaden tycks emellertid dra en helt annan slutsats om penningvärdet. Trots låg KPI-utveckling sjunker kronan som en sten. En dansk krona kostar cirka 1,40 kronor, en euro kostar runt 10,60 och en schweizerfranc omkring 9,30. Det är häpnadsväckande siffror.

Kronans fall mot så gott som alla hårdvalutor, i ett läge då Sverige inte har drabbats av någon så kallad asymmetrisk chock, är i sig ett vittnesmål om att prisstabilitet inte råder.

Utan att för den skull förespråka fast växelkurs kan man med fog argumentera för att kronans utveckling mot en korg av hårdvalutor ger ett tillförlitligt mått på penningvärdet. Det är nämligen svårt att hävda att penningvärdet är fast, när kronan faller mot alla hårdvalutor.

Om man ändå godtar KPI som relevant mått på penningvärdet kan man kombinera det med växelkurser för att erhålla kronans reala växelkurs.

Trots att kronans reala växelkurs trendat svagare sedan 1974 diskuterades den mycket sällan. Bara sedan 2003, då vi röstade om medlemskap i EMU, har den reala kronan tappat knappt 20 procent mot valutaunionen.

Kronan faller således mot alla andra hårdvalutor utan att svensk inflation är förklaringen. Detta är en häpnadsväckande utveckling som beror på faktorer som ingen ännu lyckats identifiera.

Sammantaget kan man konstatera att valutamarknaderna ger ett entydigt besked om att kronans penningvärde inte är fast, att KPI underskattar penningvärdesförsämringen, och att kronans fallande reala växelkurs är en elefant i rummet.

Jan Sand, teknologie doktor och tidigare hedgefondsförvaltare

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Innehåll från RekomoAnnons

Tänker andra hand i första hand

Fler och fler företag och organisationer inser fördelarna med att tänka begagnat i stället för nytt när de gör om sina kontor. Rekomo hjälper företag att inreda med återbrukade och prisvärda möbler.

– Vi köper, säljer och hyr ut begagnade kontorsmöbler över hela Sverige, förklarar Jonas Åström, VD Rekomo. Vi erbjuder allt från hela arbetsplatser med bord, stolar, skärmväggar, förvaring men även möbler till övriga utrymmen som lounger, fikarum och konferensrum.

Helhetslösning

Jonas Åström menar att det inte är svårare att köpa in begagnad kontorsinredning än att köpa helt nytt.

– Vi är som vilket annat inredningsföretag som helst. Vi har ett stort utbud av återbrukade kvalitetsmöbler och köper in stora kvantiteter så vill man ha en enhetlig möblering löser vi det.

Rekomo hjälper till med allt från att komma med inredningsförslag till leverans och montering.  Dessutom kan de köpa och hämta de gamla möblerna för återanvändning hos andra företag. 

– Många kontorsmöbler och annan inredning är av väldigt bra kvalitet och håller länge. Sådana möbler köper vi gärna in. Även om fler och fler tänker andra hand i första hand slängs det tyvärr fortfarande alldeles för mycket möbler. Är en stolsdyna sliten så kan vi klä om stolen i ett nytt fräscht tyg i den färg kunden vill ha, säger Jonas Åström.

Nytt kontor till halva priset

Ofta går det knappt att se att möblerna är begagnade och många hade nog blivit förvånade om de visste att all inredning i det splitternya kontoret faktiskt är återbrukat. Prislappen för en kontorsrenovering med begagnad inredning brukar hamna på ungefär hälften av vad det hade kostat att köpa in helt nytt. Men även om ekonomin är viktig så är miljöbesparingen den största vinsten.

Attraherar arbetskraft

Många företag har idag hållbarhet som ledstjärna och då ska det naturligtvis även inbegripa kontorsrenoveringen. Och den ökade miljömedvetenheten märks, intygar Jonas Åström.

– Förr köpte man begagnat för att det var billigare, idag har det svängt och nu köper många begagnat främst för att det är bättre för miljön. För många företag är det också ett medvetet val för att locka yngre miljömedvetna medarbetare som vill arbeta på ett företag som tar miljön och hållbarhetsfrågan på allvar. 

På senare tid har även flera offentliga verksamheter genom ramavtal fått förutsättningar att inreda sina lokaler med begagnade möbler. Det är ett stort steg framåt.

Flerårsgaranti och leasingmöjligheter

Marknaden för begagnade kontorsmöbler har utvecklats mycket de senaste åren och Rekomo erbjuder alltid minst två års garanti även på begagnade kontorsmöbler. Det finns också möjlighet att hyra eller leasa möbler.

– Kunden kan välja om man vill hyra en månad eller över en längre period. Företagen får en ökad flexibilitet och kan anpassa sitt kontor efter olika behov, säger Jonas Åström.

Om Rekomo
Rekomo säljer, köper och hyr ut begagnade kontorsmöbler till kontor i hela landet och har erbjudit återvunna och prisvärda kontorsmöbler sedan 1992. Grunden i affärsidén är hög kundnöjdhet och låg miljöpåverkan – det är lika viktigt att kunden ska bli nöjd med sitt kontor som att rädda miljön. 

Läs mer på rekomo.se

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Rekomo och ej en artikel av Dagens industri

Valutaproffs: Ingves måste ”dra på rejält” för att stärka kronan

I spåren av en urstark dollar och energikrisen i Europa har både den svenska kronan och euron i början av veckan nått de lägsta nivåerna mot den amerikanska valutan på 20 år.

Riksbanken skulle behöva ”dra på rejält” för att stärka kronan om inte ECB agerar starkare än förväntat, enligt valutaexperter som Di pratat med.

Carl Hammer, analyschef på SEB, och Lars Henriksson, valutastrateg på Handelsbanken.
Carl Hammer, analyschef på SEB, och Lars Henriksson, valutastrateg på Handelsbanken.Foto:Press; Magnus Fond/Press

Läs Di Digitalt i 3 månader för endast 197 kr

ord. pris 429kr/mån

spara
1090 kr

Få tillgång till allt digitalt innehåll i 3 månader för 197 kr. Därefter tillsvidare med 25% rabatt, endast 322 kr/mån i 12 månader. Alla priser är inklusive moms.

Visa allt som ingår

Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

Tillgång till över 1 100 aktiekurser i realtid

Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev


Betala som

Betalsätt

Genom att klicka på ”Godkänn köp” godkänner jag Dagens industri AB:s prenumerationsvillkor och bekräftar att jag tagit del av Dagens industris AB:s personuppgiftspolicy.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera