ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

Kristersson: Utan nytt kärnkraftsmål lämnar vi energiöverenskommelsen

  • MÅLKONFLIKT. Energiöverenskommelsen från 2016 har som mål att svensk elproduktion ska vara 100 procent förnybar till 2040. Problemet är att det krockar med det andra målet att inte stipulera ett stoppdatum för kärnkraften, skriver Ulf Kristersson, Carl-Oskar Bohlin och Jessica Rosencrantz. Foto: Claudio Bresciani/TT

DEBATT. Målet i energiöverenskommelsen mellan regeringen, M, C, och KD måste vara ett 100 procent fossilfritt elsystem – inte att, som nu, fasa ut kärnkraften. Om Moderaterna ska fortsätta stå bakom uppgörelsen måste frågan tas upp redan denna månad, skriver Ulf Kristersson med flera.

Sveriges konkurrenskraft och välfärd förutsätter god elförsörjning. Vår vardag är helt beroende av el och samhällskritiska system får allvarliga problem vid längre avbrott. Dessutom är en omfattande elektrifiering av industri och transporter helt avgörande för klimatomställningen.

I dag står kärnkraften för 40 procent av den svenska elproduktionen. Tillsammans med vattenkraft innebär kärnkraften att vårt elsystem har betydligt lägre klimatpåverkan än fossildrivna länder. Kärnkraften spelar alltså en central roll för svensk fossilfri elförsörjning.

Nu pekar också FN:s klimatpanel ut kärnkraft som en viktig del av klimatproblemens lösning. I huvudscenarierna för att nå de globala klimatmålen måste kärnkraften i världen öka med mellan 90 och 200 procent. Det gäller även här: Om Sverige ska klara av att möta klimatutmaningarna behövs utbyggd kärnkraft.

En färsk Sweco-rapport slår fast att elbehovet kommer att öka med nära 30 procent fram till år 2045, om industrins färdplaner mot fossilfrihet ska förverkligas. Sverige måste nu ta en seriös diskussion om vilken roll kärnkraften ska spela i en klimatsmart industripolitik. Det är alldeles uppenbart att det behövs nya mål för elproduktionen fram till 2040.

Målet i energiöverenskommelsen mellan regeringen och flera borgerliga partier måste tydligt vara ett 100 procent fossilfritt elsystem – inte att fasa ut koldioxidfri baskraft. Kärnkraftens roll behöver alltså förtydligas. Därför kommer Moderaterna nu att bjuda in till överläggningar om en uppdatering av energiöverenskommelsen.

Frågan om svensk elförsörjning blir brännande när Ringhals 1 och 2 stängs ned i år och nästa år. Nedläggningen kommer enligt Svenska Kraftnät att leda till ett stort antal timmar med mycket höga elpriser och många timmar med svårigheter att över huvud taget få ihop effektbalansen. Det slår mot hushållen, mot svensk basindustri och mot långsiktig svensk konkurrenskraft.

Import av el är inte ett alternativ om Sverige ska fortsätta ta vårt klimatansvar. Majoriteten av länderna vi kan importera från har inte kommit lika långt i sin omställning: Svensk fossilfri elproduktion skulle då ersättas av kolkraft eller göra oss beroende av rysk gas. Det kommer Moderaterna inte att medverka till.

Energiöverenskommelsen från 2016 lade grunden för en långsiktig energipolitik. Den fasar ut fossila bränslen, samtidigt som Socialdemokraternas straffbeskattning av kärnkraft upphörde. Men det finns ett stort problem: Enligt överenskommelsen är målet att elproduktionen 2040 ska vara 100 procent förnybar. Det står i konflikt med det andra befintliga målet, att inte stipulera ett stoppdatum för kärnkraften.

Målet om 100 procent förnybart bör därför bytas mot ett mål om ett 100 procent fossilfritt elsystem. Både förnybar el och kärnkraft behövs för att nå klimatmålen. Det skulle därtill bli en viktig signal till marknaden att det finns politiskt stöd för kärnkraft långt efter 2040. Och att även energipolitiken tar klimatfrågan på allvar.

Om Moderaterna ska fortsätta stå bakom energiöverenskommelsen måste denna fråga tas upp när dess arbetsgrupp träffas i slutet av april. En tydligare roll för kärnkraften är en viktig del av en ny svensk klimat- och energipolitik. Men fler reformer behövs, däribland:

Ökade anslag för kärnkraftsforskning. En stark forskningskompetens inom kärnkraftsområdet är viktig både för att Sverige ska hantera befintliga reaktorer, ha möjligheten att bygga nya och förmågan att avveckla äldre reaktorer på ett ansvarsfullt sätt. Av de 1,5 miljarder kronor som Energimyndigheten varje år avsätter till forskning går i dag inget till kärnkraft. Här behövs offensiva satsningar.

Ökad harmonisering i EU. En harmonisering av krav och standarder är viktigt för att minska kostnaden för att etablera ny kärnkraft, men också för utbyte av komponenter för befintliga reaktorer. Sverige bör driva på en standardisering på EU-nivå.

Se över elmarknadens utformning. I dag betalar marknaden för energi, men det finns inga incitament att tillhandahålla kvalitet eller effekt, det vill säga tillräckligt med energi vid ett givet ögonblick. Ett elsystem där man betalar för dessa egenskaper skulle bli mer robust. Planerbara kraftslag som kärnkraft skulle då få ersättning för den viktiga funktion de har i elsystemet.

Med rätt förutsättningar kan svensk kärnkraft bidra till hållbarhet, svensk och internationell. Sverige behöver slå vakt om vår koldioxidfria energiproduktion. Målet bör vara att Sverige ska vara en exportör av koldioxidfri el – oavsett tid på dygnet eller året.

Moderaterna vill vara med och bygga till en långsiktig och konstruktiv energipolitik. Men vi tänker inte medverka till en politik som skadar både klimatet och svensk konkurrenskraft.

Ulf Kristersson, partiledare (M)

Carl-Oskar Bohlin, ordförande Näringsutskottet (M)

Jessica Rosencrantz, andre vice ordförande miljö- och jordbruksutskottet (M)

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer