1515

Kristersson: Utan nytt kärnkraftsmål lämnar vi energiöverenskommelsen

DEBATT. Målet i energiöverenskommelsen mellan regeringen, M, C, och KD måste vara ett 100 procent fossilfritt elsystem – inte att, som nu, fasa ut kärnkraften. Om Moderaterna ska fortsätta stå bakom uppgörelsen måste frågan tas upp redan denna månad, skriver Ulf Kristersson med flera.

MÅLKONFLIKT. Energiöverenskommelsen från 2016 har som mål att svensk elproduktion ska vara 100 procent förnybar till 2040. Problemet är att det krockar med det andra målet att inte stipulera ett stoppdatum för kärnkraften, skriver Ulf Kristersson, Carl-Oskar Bohlin och Jessica Rosencrantz.
MÅLKONFLIKT. Energiöverenskommelsen från 2016 har som mål att svensk elproduktion ska vara 100 procent förnybar till 2040. Problemet är att det krockar med det andra målet att inte stipulera ett stoppdatum för kärnkraften, skriver Ulf Kristersson, Carl-Oskar Bohlin och Jessica Rosencrantz.Foto:Claudio Bresciani/TT

Sveriges konkurrenskraft och välfärd förutsätter god elförsörjning. Vår vardag är helt beroende av el och samhällskritiska system får allvarliga problem vid längre avbrott. Dessutom är en omfattande elektrifiering av industri och transporter helt avgörande för klimatomställningen.

I dag står kärnkraften för 40 procent av den svenska elproduktionen. Tillsammans med vattenkraft innebär kärnkraften att vårt elsystem har betydligt lägre klimatpåverkan än fossildrivna länder. Kärnkraften spelar alltså en central roll för svensk fossilfri elförsörjning.

Nu pekar också FN:s klimatpanel ut kärnkraft som en viktig del av klimatproblemens lösning. I huvudscenarierna för att nå de globala klimatmålen måste kärnkraften i världen öka med mellan 90 och 200 procent. Det gäller även här: Om Sverige ska klara av att möta klimatutmaningarna behövs utbyggd kärnkraft.

En färsk Sweco-rapport slår fast att elbehovet kommer att öka med nära 30 procent fram till år 2045, om industrins färdplaner mot fossilfrihet ska förverkligas. Sverige måste nu ta en seriös diskussion om vilken roll kärnkraften ska spela i en klimatsmart industripolitik. Det är alldeles uppenbart att det behövs nya mål för elproduktionen fram till 2040.

Målet i energiöverenskommelsen mellan regeringen och flera borgerliga partier måste tydligt vara ett 100 procent fossilfritt elsystem – inte att fasa ut koldioxidfri baskraft. Kärnkraftens roll behöver alltså förtydligas. Därför kommer Moderaterna nu att bjuda in till överläggningar om en uppdatering av energiöverenskommelsen.

Frågan om svensk elförsörjning blir brännande när Ringhals 1 och 2 stängs ned i år och nästa år. Nedläggningen kommer enligt Svenska Kraftnät att leda till ett stort antal timmar med mycket höga elpriser och många timmar med svårigheter att över huvud taget få ihop effektbalansen. Det slår mot hushållen, mot svensk basindustri och mot långsiktig svensk konkurrenskraft.

Import av el är inte ett alternativ om Sverige ska fortsätta ta vårt klimatansvar. Majoriteten av länderna vi kan importera från har inte kommit lika långt i sin omställning: Svensk fossilfri elproduktion skulle då ersättas av kolkraft eller göra oss beroende av rysk gas. Det kommer Moderaterna inte att medverka till.

Energiöverenskommelsen från 2016 lade grunden för en långsiktig energipolitik. Den fasar ut fossila bränslen, samtidigt som Socialdemokraternas straffbeskattning av kärnkraft upphörde. Men det finns ett stort problem: Enligt överenskommelsen är målet att elproduktionen 2040 ska vara 100 procent förnybar. Det står i konflikt med det andra befintliga målet, att inte stipulera ett stoppdatum för kärnkraften.

Målet om 100 procent förnybart bör därför bytas mot ett mål om ett 100 procent fossilfritt elsystem. Både förnybar el och kärnkraft behövs för att nå klimatmålen. Det skulle därtill bli en viktig signal till marknaden att det finns politiskt stöd för kärnkraft långt efter 2040. Och att även energipolitiken tar klimatfrågan på allvar.

Om Moderaterna ska fortsätta stå bakom energiöverenskommelsen måste denna fråga tas upp när dess arbetsgrupp träffas i slutet av april. En tydligare roll för kärnkraften är en viktig del av en ny svensk klimat- och energipolitik. Men fler reformer behövs, däribland:

Ökade anslag för kärnkraftsforskning. En stark forskningskompetens inom kärnkraftsområdet är viktig både för att Sverige ska hantera befintliga reaktorer, ha möjligheten att bygga nya och förmågan att avveckla äldre reaktorer på ett ansvarsfullt sätt. Av de 1,5 miljarder kronor som Energimyndigheten varje år avsätter till forskning går i dag inget till kärnkraft. Här behövs offensiva satsningar.

Ökad harmonisering i EU. En harmonisering av krav och standarder är viktigt för att minska kostnaden för att etablera ny kärnkraft, men också för utbyte av komponenter för befintliga reaktorer. Sverige bör driva på en standardisering på EU-nivå.

Se över elmarknadens utformning. I dag betalar marknaden för energi, men det finns inga incitament att tillhandahålla kvalitet eller effekt, det vill säga tillräckligt med energi vid ett givet ögonblick. Ett elsystem där man betalar för dessa egenskaper skulle bli mer robust. Planerbara kraftslag som kärnkraft skulle då få ersättning för den viktiga funktion de har i elsystemet.

Med rätt förutsättningar kan svensk kärnkraft bidra till hållbarhet, svensk och internationell. Sverige behöver slå vakt om vår koldioxidfria energiproduktion. Målet bör vara att Sverige ska vara en exportör av koldioxidfri el – oavsett tid på dygnet eller året.

Moderaterna vill vara med och bygga till en långsiktig och konstruktiv energipolitik. Men vi tänker inte medverka till en politik som skadar både klimatet och svensk konkurrenskraft.

Ulf Kristersson, partiledare (M)

Carl-Oskar Bohlin, ordförande Näringsutskottet (M)

Jessica Rosencrantz, andre vice ordförande miljö- och jordbruksutskottet (M)


Innehåll från FacebookAnnons

Satsa globalt – här är experternas bästa råd för internationell expansion med e-handel

Business Sweden, Facebook och Smartly är tre aktörer som på olika sätt stöttar svensk export. Så hur gör man som svenskt företag för att lyckas internationellt?

En del av svaret är att utveckla sin e-handel och här är experternas bästa tips.

Så kan Facebook hjälpa dig att expandera verksamheten till nya marknader 

E-handeln har ökat dramatiskt det senaste året och för Sverige har det blivit en betydande exportinkomst. Fördelen med att satsa globalt är uppenbar: kundkretsen mångdubblas, men baksidor finns i form av bland annat ökad konkurrens, höga utvecklingskostnader och större risk för bakslag inom allt från lokala lagar till tull- och logistikproblem. 

Därför har vi ställt frågor till tre personer med över 60 års kombinerad erfarenhet av internationell handel med digital inriktning. Piet-Hein Kerkhof är Vice President på annonseringstjänsten Smartly och har drygt 20 års erfarenhet av internationell e-handel på några av världens största e-handlare. Linda Laszlo Ek hjälper svenska företag som vill ta sin e-handel ut i världen i sin roll som Senior Trade Adviser och expert på internationell e-handel på Business Sweden. Johnas Liljegren är Head of Retail på Facebook där han arbetar tätt ihop med många av Sveriges mest framgångsrika e-handelsexporter.

Om du hade ett råd till ett traditionellt företag inom B2C som vill börja med internationell e-handel, vad skulle det vara?

Linda Laszlo Ek:

– Klivet ut på andra marknader online kan innebära en mångdubblad kundkrets. För att stå sig i en allt tuffare globala konkurrens, där e-handlare slåss om kunderna, blir det allt viktigare att planera och lägga upp en exportstrategi för hur man ska positionera sig och sticka ut bland sina konkurrenter på varje marknad. Att därför förstå och lära känna varje marknad man ska in på och göra sig så relevant som möjligt mot sin målgrupp lokalt blir avgörande för ens framgång. Det handlar om alltifrån att synas i rätt kanaler, förstå kundernas beteendemönster och preferenser och inge ett förtroende som gör att lokala kunder känner sig trygga med att handla dina produkter.

Johnas Liljegren:

– I dag är det viktigt att vara upptäckbar, inte bara sökbar. Den fysiska butiken har historiskt stått för större delen av inspiration till köp, detta har nu flyttat till mobilen. Precis som vi vill få rekommenderat vad vi ska titta på eller lyssna på vill vi bli inspirerade till köp. Precis som underhållningsplattformar jobbar med personalisering genom data gör våra plattformar det också både för organiskt innehåll och för annonser. Att jobba med insikter, automation, kreativitet och produkterbjudande ger plattformar som Instagram eller Facebook möjlighet att inspirera fler att välja annonsörens produkter.

Piet-Hein Kerkhof:

– Gränsen mellan online och offline har suddats ut. Med allt som fladdrar runt i användarnas flöden och skärmar måste innehållet sticka ut och engagera. För att vara relevant måste man som företag anpassa sig. Du lyckas genom att sammanföra annonsköpare, kreatörer och dataanalytiker för att tillsammans skapa annonser som sticker ut, når fram och ger mätbara resultat. Börja med att digitalisera en sak först och gör det bra.

Vilken koll måste man ha på lagar och regler i de länder man säljer till?

Linda Laszlo Ek:

– Det beror på lite olika omständigheter och var i internationaliseringsprocessen du befinner dig samt hur mycket du ska satsa på en specifik marknad. Faktorer som vilka produkter du säljer, vilka marknader du ska in på samt vilka kanaler du ska använda spelar också roll. Men generellt sett kan man säga att ju mer riktad och lokalanpassad e-handel du kör mot en viss marknad, samt om du börjar komma upp i höga försäljningsvolymer, desto större ansvar har du att efterfölja lokala regelverk. Det kan handla om allt från lokala produktkrav, registreringskrav, momsredovisning, marknadsföringsregler till informationskrav på din webbshop för att nämna några exempel. 

– Allt regleras mer på e-handelsområdet än tidigare, så det gäller att se upp vilket ansvar man har på varje marknad. Inom EU pågår det ett stort arbete, där det kommer nya förordningar och direktiv hela tiden. Det är nog få som missat de nya momsreglerna med den nya e-tjänsten OSS, som träder i kraft den 1 juli och som kommer påverka EU:s e-handlare. Till nästa år kommer även nya regler för konsumenträtten inom EU.

Kan man jobba med internationell e-handel inom B2B? Vad är ett bra första steg för att komma igång? 

Johnas Liljegren:

– Minska friktion i alla led. Hur kan ni vara mer tillgängliga, enklare att handla av, bättre på att möta kunden? Ofta har man inom B2B en mindre kundgrupp och inom ett specialiserat område. Jobba smart med insikter och kunskap ni har inom ert produktområde och dela dessa med era kunder. Rollen mässor, event och fysiska möten haft tidigare flyttar allt mer online.

Linda Laszlo Ek:

– Det är klart att det finns en stor potential även för många B2B-företag att satsa på e-handel och digitala kanaler, något som vi ser blir allt vanligare och även nödvändigt för att skapa konkurrensfördelar. En bra fråga att ställa sig om man inte har börjat med e-handel ännu är: ”Kan jag förbättra kundresan genom att erbjuda mina företagskunder e-handel?” Sedan är det, liksom vid e-handel för B2C, viktigt att lägga upp en exportstrategi och göra sig relevant på varje enskild marknad genom att förstå e-handelsmognaden lokalt för branschen, samt preferenser och beteendemönster lokalt. Vad som funkar på en marknad kanske inte funkar på en annan.

Johnas Liljegren:

– Ja, rätt frågor är viktiga att ställa: Behöver du få fler företag att känna till din tjänst eller produkt för att vara valbar eller behöver du vara tillgänglig när kunden överväger olika leverantörer? Beroende på vilken kategori ni arbetar inom kommer e-handeln vara mer eller mindre planerad. Den stora skillnaden mot konsumenthandel är troligen att en större del av köpen är planerade.

Kan man etablera sig i många marknader trots att man inte sitter i dem fysiskt med hjälp av teknik i dag? 

Piet-Hein Kerkhof:

– Absolut. Annonsering i sociala medier är uppbyggd så att du kan skala upp den till nya marknader utan någon större ökning av din marknadsföringsbudget. Genom automatisering kan du enkelt hantera och växla mellan ett stort antal konton och kampanjer från ett och samma ställe. En annan fördel är att du kan hitta kunder som liknar dem som redan köper från dig, oavsett var i världen de befinner sig. Du kan även automatisera flerspråkiga kampanjer för att marknadsföra dina produkter på lokala språk.

Linda Laszlo Ek:

– Ja, det är ju det som är den stora fördelen med e-handel och digitala kanaler. Att man, tack vare teknik och digitala kanaler, i dag kan bli en globalt framgångsrik exportör utan att behöva etablera sig med fysisk verksamhet på varje marknad. Sedan finns det förstås en del fördelar med lokal etablering och registrering efterhand man börjar komma igång med försäljning på en specifik marknad och vill satsa mer ordentligt. Lokal etablering gör det möjligt att spela på lika villkor och till viss del erhålla samma förmåner som sina lokala konkurrenter. Det kan till exempel vara att skaffa ett lokalt varulager för att kunna konkurrera om snabba leveranser, att erbjuda lokala betallösningar eller rekrytera lokal kundtjänst.

Johnas Liljegren:

– Globala plattformar som Facebook och Instagram är bra exempel på hur digitalisering och globalisering suddar ut landsgränser. Man kan som varumärke ha en närvaro i alla länder där de globala plattformarna verkar. Att sälja sina produkter via e-handel har lägre kapitalkostnader än fysisk handel. Försäljare kan via e-handelsplattformar som till exempel Shopify skapa e-handel och betalningslösningar utan stora initiala kostnader och de kan jobba med personalisering och effektiv marknadsföring med verktyg som bland annat Facebook tillhandahåller. Vi ser i dag ofta hur nystartade så kallade ”digital native vertical brands” tänker globalt från start och kan styra det mesta centralt och med små team med hjälp av teknik.

Så kan Facebook hjälpa dig att expandera verksamheten till nya marknader 

 

 

 

Mer från Facebook

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Facebook och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?