1515
Annons

Kristersson: Djupt respektlöst att stänga ute SD

DEBATT. Regeringen har bjudit in alla riksdagspartier utom SD till diskussioner om gängvåldet. Att i det mest akuta läget vårt land befunnit sig i på många år inte ens lyssna på vad alla medborgare, genom sina riksdagsledamöter, har att säga är djupt respektlöst, skriver Ulf Kristersson, partiledare för Moderaterna.

I söndags höll jag mitt sensommartal i Strängnäs. Fokus var naturligtvis på gängbrottsligheten och den grova kriminalitet som griper tag om vårt land, med förödande konsekvenser för såväl enskilda människor som för hela samhället.

Sverige befinner sig i en ohållbar situation. Stöldligor bryter sig in i människors hem och riktar sig ofta mot försvarslösa äldre. Ungdomar rånas på väg hem från skolan eller på väg till fotbollsträningen. Våldtäkter gör det otryggt för många kvinnor att ta sig hem på kvällen.

Och sedan har vi den allra grövsta våldsbrottsligheten. Sprängdåden har ökat kraftigt det senaste året. Skjutningarna ligger kvar på tidigare års rekordnivåer. Dödsskjutningarna som bara fortsätter. Förra veckans två brutala mord på unga kvinnor i Malmö och Stockholm går bortom allt vi tidigare sett.

Mot den bakgrunden kontaktade jag i helgen statsminister Stefan Löfven med budskapet att om regeringen är beredd att gå från ord till handling i kampen mot den grova kriminaliteten, så är vi moderater beredda att lägga annat åt sidan för att hjälpa till.

Det måste dock bygga på den fundamentala insikten att rundabordsdiskussioner, manifestationer och allmänt prat om samling inte längre duger. Nu måste det tvärtom handla om en mycket konkret, operativ och bred politisk mobilisering mot det grova våldet, med fokus på skarpa budget- och lagförslag som kan bli verklighet de kommande sex till 12 månaderna.

Konkret är Moderaterna beredda att i riksdagen stödja snabba omprioriteringar av resurser till polis, tull, åklagare, kriminalvård och domstolar. Vi är beredda att samarbeta med regeringen - och med alla partier som här och nu vill agera mot den grova brottsligheten.

I samband med sommartalet presenterade jag tio punkter som Moderaterna nu vill se genomförda. Andra får gärna addera ytterligare åtgärder och reformer.

- Sätt in fler poliser mot gängkriminaliteten. Polisiära resurser måste frigöras här och nu genom att återanställa pensionerade poliser och andra som har lämnat yrket. Men också genom att civil, administrativ stödpersonal anställs, liksom att fler ordningsvakter används som avlastar polisen från enklare uppgifter. 

Ska Sverige ha någon chans att nå målet om 10 000 fler polisanställda senast 2024 krävs också betald polisutbildning och riktade satsningar för att polislönerna ska kunna höjas.

- Fördubbla straffen för kriminella som begått gängrelaterad brottslighet, eftersom deras våldskapital är så stort. Och skärp straffen för brott som ofta går att koppla till gängkriminalitet, bland annat överlåtelse av narkotika och grova vapen- och sprängmedelsbrott.

- Inför ett system med visitationszoner där polisen ges utökade befogenheter att visitera personer och genomsöka bilar för att leta efter exempelvis vapen, narkotika eller handgranater.

- Inför ett system med vistelseförbud. Den som dömts för ett gängrelaterat brott ska kunna förbjudas att återvända till sitt gamla område och gamla nätverk efter avtjänat straff.

- Sänk gränsen för obligatorisk häktning så att det omfattar alla brott med minimistraff om fängelse ett år. Det skulle bland annat träffa brott som grov misshandel, rån och grov utpressning.

- Förbättra utredningsmöjligheterna genom att öka polisens rätt till hemlig teleavlyssning, kameraövervakning och buggning. Inför möjlighet till hemlig dataavläsning, bland annat för att öka polisens rätt att ta del av meddelanden som skickas mellan mobiltelefoner. 

- Finansiera och sätt upp betydligt fler övervakningskameror, inte minst i utsatta områden där gängbrottsligheten brett ut sig.

- Inför ett system med kronvittnen, skärp straffet för dem som hotar vittnen (övergrepp i rättssak) och stärk personsäkerheten för dem som väljer att vittna.

- Genomför ett tidsbegränsat försök med anonyma vittnen, för att bryta den farliga utvecklingen mot parallella rättssystem där vittnen inte längre vågar vittna.

- Slopa straffrabatten för dem mellan 18-21 år och slopa dagens form av mängdrabatt för dem som har begått flera brott.

Jag är övertygad om att det finns en bred majoritet i Sveriges riksdag som vill agera kraftfullt för att få stopp på våldet – och det finns definitivt en majoritet hos svenska folket. Det är dags att ta den majoriteten på allvar.

Men i söndagskvällens SVT Agenda meddelade inrikesminister Mikael Damberg att regeringen nu kommer bjuda in alla riksdagens partier – utom Sverigedemokraterna – till gemensamma diskussioner. Detta är obegripligt.

Stefan Löfven talade så sent som i helgen om att det nu krävs ”en samling av hela vårt samhälle”. Om det är en seriös avsikt börjar man inte med att utestänga företrädare för 17 procent av väljarna från politiska diskussioner. Väljare som är precis lika utsatta för och lika oroade över den grova brottsligheten som alla andra i Sverige.

I det mest akuta läget som vårt land har befunnit sig i på många år, så väljer regeringen att inte ens lyssna på vad alla medborgare, genom sina valda riksdagsledamöter, har att säga. Det är djupt respektlöst. Det är politiskt spel när läget kräver politisk handling. Och det ökar misstron mot politikens förmåga att samla vårt land och ta itu med verkliga problem.

Det är också helt orimligt om man ser till hur riksdagsarbetet fungerar. Sverigedemokraterna sitter med i utredningar och beredningar om både försvaret och migrationen. Att just de inte ska få delta i diskussioner om hur vi kan bekämpa brottsligheten saknar all rim och reson.

Jag är själv varken socialdemokrat eller sverigedemokrat, men jag har respekt för alla som tar Sveriges problem på allvar och för de valda ledamöter som arbetar inom den svenska demokratin.

Om Stefan Löfven menar allvar med att samla hela samhället mot den grova brottsligheten, så korrigerar han nu sin inrikesminister. Bjud in samtliga riksdagspartier till diskussioner och se till att samling också blir handling. 

Sverige har inte tid med politiskt spel när problemen är akuta och medborgarna förväntar sig politiskt ledarskap.

Ulf Kristersson, partiledare för Moderaterna


Debatt: Demokratierna runt Östersjön måste samarbeta

Det har aldrig varit viktigare för de fullvärdiga demokratierna runt Östersjön att flätas samman i långsiktiga samarbeten, skriver Peter Egardt, Anders Ljunggren och Pär Nuder

ordföranden i Samarbetsfonden Sverige-Estland.

Rysslands brutala invasionskrig i Ukraina har ritat om Europas säkerhetspolitiska karta. Men även dess ekonomiska. 

I takt med att sanktionerna mot Putin-regimen får effekt kommer handelsflödena till och från Ryssland med rätta att strypas. Samtidigt står världen redo för att bistå i återuppbyggnaden av Ukraina.

Om detta råder stor enighet. Men vi vill höja ett varningens finger för att Rysslands krig i ekonomiska termer riskerar att smitta av sig på andra länder, som för tre decennier sedan var underkastade rysksovjetisk ockupation. Det finns tecken som tyder på att utländska investeringar i Baltikum har bromsat upp. 

Estland, Lettland och Litauen har genomgått en remarkabel ekonomisk och politisk utveckling sedan 1991, då de baltiska staterna blev självständiga. Många företag, inte minst svenska, bidrog med omfattande investeringar som gjorde att det moderna Baltikums välstånd och välfärd kunde byggas upp.

I början fanns ett stort mått av solidaritet i ansträngningarna att stödja de pånyttfödda fria och självständiga republikerna. Men snart upptäckte utländska företag att Estland, Lettland och Litauen även var intressanta kommersiella marknader med en nyfiken och välutbildad arbetskraft. Efter femtio år i planekonomiska bojor kunde entreprenörskap och företagsamhet äntligen frigöras. 

Facit ser vi i dag, trettio år senare. Ekonomierna har växt och utländska investeringar och företag är en självklarhet i Estland, Lettland och Litauen. Samtidigt är de baltiska staterna respekterade medlemmar i EU, Euro-området och Nato, vilket bidrar till att göra dem till intressanta marknader för utländskt kapital långt utanför Östersjöregionen. 

Men sedan den 24 februari, då Ryssland invaderade Ukraina, har man i de baltiska staterna kunnat notera en ökad försiktighet bland utländska investerare: ”Vi vill avvakta och se vart geopolitiken tar vägen. De baltiska staterna var liksom Ukraina en del av Sovjetunionen”, är dessvärre en förekommande attityd.

Vi menar att denna tvehågsenhet bygger på okunskap och fördomar. Det var länge sedan som Estland, Lettland och Litauen var ”gamla Sovjet-republiker”. I själva verket är det lättare att bilda företag och göra affärer där än i många andra europeiska länder. Det har inte förändrats sedan Ryssland invaderade Ukraina. 

Vi är ordförande i de tre samarbetsfonder, som den svenska regeringen 2018 beslutade att inrätta i samband med att Estland, Lettland och Litauen firade 100 år. Fonderna, som är självständiga stiftelser, har till uppgift att främja utbytet mellan Sverige och de baltiska staterna. Särskild tonvikt ska läggas på nätverksbyggande mellan unga på ömse sidor om Östersjön. I fondernas ändamålsparagraf lyfts fram att entreprenörskap ska understödjas. 

Mot den här bakgrunden är vi mycket glada över att SEB och Swedbank – två stora svenska aktörer i Baltikum – har beslutat att under tre år stödja våra fonders ledarskapsprogram. De svenska bankernas långsiktiga engagemang i Estland, Lettland och Litauen är av avgörande betydelse för ländernas ekonomiska utveckling.

Ledarskapsprogrammet kommer att knyta samman unga ledare inom näringsliv, politik, kultur, akademin, frivilligorganisationer och offentlig sektor. Under tre års tid kommer över 150 av morgondagens ledare i våra länder att mötas och knyta band till nytta för hela Östersjöregionen. Vi behöver mer av detta. Kunskapen om varandra är för låg på ömse sidor om Östersjön. 

De finska och svenska ansökningarna om medlemskap i Nato kommer förstås att stärka relationerna mellan försvarsmakterna i regionen. Men Nato-gemenskapen kommer att smitta av sig på fler områden än de rent militära. Nya samverkansformer och affärsmöjligheter öppnar upp sig. 

Vi uppmanar fler svenska företag att följa i SEB:s och Swedbanks spår! Vi välkomnar fler företag att stödja de tre samarbetsfonderna. 

Nu är inte läge att dra ned på vare sig kontakter eller svenska investeringar i Estland, Lettland och Litauen. Tvärtom. Nu mer än någonsin måste de fullvärdiga demokratierna runt Östersjön flätas samman.

 

Peter Egardt

Ordförande i Samarbetsfonden Sverige-Litauen

Anders Ljunggren

Ordförande i Samarbetsfonden Sverige-Lettland

Pär Nuder

Ordförande i Samarbetsfonden Sverige-Estland

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?