Krisledningen fungerar inte

Under coronapandemin har regeringen gömt sig bakom myndigheter och återkommande skyllt sina tillkortakommanden på kommuner och regioner. Om det är så det fungerar när en civil kris drabbar Sverige – vad händer då vid ett fientligt angrepp? Den nationella krisledningen måste byggas upp från grunden, skriver Ulf Kristersson (M) och Pål Jonson (M).

Om Moderaterna bildar regering efter valet kommer vi ta uppgiften att stärka Sveriges förmåga att möta kriser och bekämpa angrepp på mycket stort allvar, skriver Ulf Kristersson och Pål Jonson.
Om Moderaterna bildar regering efter valet kommer vi ta uppgiften att stärka Sveriges förmåga att möta kriser och bekämpa angrepp på mycket stort allvar, skriver Ulf Kristersson och Pål Jonson.

2020 blev ett prövande år. 9 433 människor har mist livet i covid-19 – nära en av tusen svenskar. Många av oss har förlorat någon som stod oss nära. 

Läget är fortfarande allvarligt, men vaccinet är ljuset som lyser i mörkret. Samtidigt är det uppenbart att regeringens krisledning inte har fungerat. Myndigheter har inte haft en tydlig ledning och samordning. Kommuner och regioner har inte fått tillräckligt gott stöd. Senfärdighet och passivitet präglar Stefan Löfvens regering. 

Det här är allvarligt. Om det blir så här när en oförutsägbar civil kris drabbar landet – vad händer då vid ett avsiktligt fientligt angrepp? 

Krisledningsförmåga måste vara varje regerings kärnkompetens. Men den nuvarande regeringen har tvärtom fjärmat sig från det ansvaret och aktivt agerat tvärtemot centrala slutsatser i utvärderingar av tidigare formativa kriser.

Att Sverige behöver en central krisledning direkt under statsministern, var en av slutsatserna i Johan Hirschfeldts välkända utredning efter tsunamikatastrofen 2004. Den inrättades också av alliansregeringen 2006, men Stefan Löfven ignorerade de erfarenheterna och flyttade 2014 avsiktligt ansvaret från statsrådsberedningen till ett fackdepartement. Det kan kortsiktigt vara praktiskt för en regering som vill ”skydda” statsministern från information och från det ansvar som följer av att veta. Vill man att statsministern ska ha det samlande nationella ledarskapet i en kris, så är det däremot mycket dåligt.

Sverige måste nu en gång för alla dra lärdom av dyrköpta erfarenheter från de senaste decenniernas kriser. Den här gången var det ett virus, nästa gång kan det vara ett fientligt angrepp. För vår tids hot är många och allvarliga. 

I onsdags såg vi förfärliga och närmast otänkbara bilder ifrån Capitol Hill i Washington DC. Och USA får en efterlängtad chans till nystart den 20 januari, när Joe Biden svärs in som USA:s 46:e president. Världen behöver mer än på länge ett respekterat amerikanskt politiskt ledarskap, som försvarar demokratins och rättsstatens integritet. Men det i sig kommer inte förändra Kinas och Rysslands växande maktambitioner. 

I gränslandet mellan krig och fred finns en gråzon, där länder som vill se en annan världsordning underminerar och destabiliserar. Dessa hybridhot tar sig olika uttryck: Öppna och dolda påtryckningar – politiska, psykologiska och ekonomiska. 

Säpo varnade i sin årsrapport 2019 för att det har ”skapats ett gap mellan hot och skydd som får konsekvenser för Sveriges säkerhet”. Och FRA varnar för en ökning av attacker mot svensk kritisk infrastruktur. 

Desinformationskampanjer är numera en del av den svenska och internationella vardagen. EU-kommissionen påpekar att både Ryssland och Kina genomför riktade angrepp i Europa för att sprida falsk information under coronakrisen. 

Men hoten är inte bara digitala. Under flera år köpte ryska intressen upp fastigheter i den finska skärgården, längs strategiska farleder. Husen utrustades med helikopterplattor och kajer för att ta emot större fartyg.

2018 ingrep Finland på bred front. Polisen, Försvarsmakten, Gränsbevakningen och Skattemyndigheten slog till mot de ryskägda fastigheterna. Det blev en tydlig markering mot Ryssland och en kraftfull demonstration av finsk försvarsvilja. 

Idag presenterar vi en omfattande handlingsplan med 24 konkreta åtgärder för att skydda Sverige mot hybridhot som cyberattacker och spioneri. Det allra viktigaste är tydliga regler för en nationell krisberedskap och nationell krisledningsförmåga. Här finns mycket att lära från till exempel Finland.

I Moderaternas handlingsplan föreslår vi:

•Att Sverige inrättar ett nationellt säkerhetsråd som har sitt säte hos statsministern i statsrådsberedningen. Det dagliga operativa arbetet ska ledas av en nationell säkerhetsrådgivare. Krisledningen måste bli entydig. 

•Att Sverige inrättar ett totalförsvarsdepartement med ansvar för både det militära och civila försvaret. Idag är ansvaret delat mellan Försvarsdepartementet och Justitiedepartementet.

•Att det nationella säkerhetsrådet ska kunna aktivera en operativ myndighetssamverkan. Försvarsmakten och FRA, Polisen och Säpo, men även andra myndigheter som Skatteverket, Lantmäteriet, Finansinspektionen och Migrationsverket måste samverka i tider av kris.

•Att de svenska underrättelsemyndigheterna ses över organisationsmässigt, liksom deras förmåga att samarbeta med andra myndigheter i syfte att förbättra möjligheten att fånga upp hot mot Sveriges säkerhet. Det handlar exempelvis om att relevant information om säkerhetshot delas mellan myndigheterna. 

•Att den nya myndigheten för psykologiskt försvar och det nya cybersäkerhetscentret får tydliga uppdrag att samarbeta för att identifiera valpåverkan och förekommande fall möta densamma. 

Det här är konkreta förändringar för att minska Sveriges sårbarhet och ökar vår förmåga att bekämpa kriser. Det kräver klarspråk om hotbilden och tydlighet om vem som bär ansvar. Ingen mer passivitet, naivitet eller aningslöshet. Ingen mer tafatthet, eller ”vi såg det inte komma”. 

För Sverige har ingen tid att förlora. Om Moderaterna bildar regering efter valet kommer vi ta uppgiften att stärka Sveriges förmåga att möta kriser och bekämpa angrepp på mycket stort allvar. Det behövs nu en totalrenovering av Sveriges nationella krisledningsförmåga. 

Ulf Kristersson, partiledare (M)

Pål Jonson, försvarspolitisk talesperson (M).


Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från Range RoverAnnons

Laddad för långresor

Laddhybriderna har tagit ett stabilt grepp om den svenska bilmarknaden.

Ett av de bilmärken som ligger långt framme är brittiska Land Rover.

2020 är året när laddbara bilar på allvar började breda ut sig på de svenska vägarna. Hittills i år har 77 000 laddbara bilar registrerats, vilket gör att andelen nyregistrerade laddhybrider ökat med hela 158 procent jämfört med 2019. 

Enbart under november månad motsvarade hybridmodellerna 38,7 procent av samtliga nyregistreringar av personbilar i Sverige. Det visar att försäljningen av laddbara bilar nu är större än både bensin- och dieselbilar.

Tweed och teknologi

Det brittiska bilmärket Land Rover står med bakhjulen fast förankrade i en tradition där bra komfort och trygg fyrhjulsdrift alltid har varit en framgångssaga.

Samtidigt snurrar framhjulen nyfiket mot den nya tidens smarta och säkra suv, klädd i lika delar elegant brittisk tweed och teknologi.

Den snabba och stora efterfrågan på laddhybrider gör nu att hela bilmärkets Range Rover-familj i dag även finns med förfinad elkraft.  En av modellerna är Range Rover Evoque, som med sina läckra linjer blivit en ständigt återkommande prisvinnare sedan den första gången introducerades för exakt tio år sedan.

Modellen som gillar både stad och landsbygd

Hybridversionen Range Rover Evoque PHEV lanserades tidigare under året. Med den här plug in-hybriden går det att rulla upp till 55 kilometer på ren eldrift. 30 minuter tar det sedan för att ladda batteriet upp till 80 procent med hjälp av en DC-snabbladdare. 

Allt om Range Rovers elkraft här 

Genom att kombinera den klassiska förbränningsmotorn med en modern elmotor skapas en dynamik ur det bästa av två olika tekniker. I standardkörläget kombineras bensin- och eldrift. I EV-läget rullar Range Rovern på ren eldrift. Övergången mellan motorerna sker i det närmaste sömlöst – och gör att Range Rover Evoque PHEV med sin fyrhjulsdrift glider fram på både snöfria stadsgator och över decimeterdjupa vita vintervidder. Alldeles oavsett om du väljer att köra mer eller mindre ljudlöst.

Land Rover erbjuder en mängd olika alternativ för laddning, antingen om du parkerar hemmavid eller är på väg runt riket. Med en mode 2-laddkabel görs den längre fulladdningen över natten, och med en installerad laddbox därhemma nås full laddning efter bara drygt två timmar.

Vanliga frågor och svar om hybridbilar 

Sofistikerat kraftfull

När det kommer till kombinationen kraftfullhet och nyskapande har Range Rover Sport blivit en ikonisk modell ända sedan lanseringen för 16 år sedan. 2018 rullade den första gången ännu tydligare mot framtiden som plug-in hybrid. 

Innanför ett sofistikerat yttre väntar 404 hästkrafter i ett sportigt paket – fördelade på bensinmotorns 300 hk i kombination med en elmotor på 85 kW. Elmotorn ger upp till 51 kilometer utsläppsfri bilkörning. 

I standardutrustningen på hybridmodellen av Range Rover Sport ingår bland annat ett Drive-paket som innehåller en rad funktioner för att göra vinterresan både tryggare och säkrare; som trötthetsvarnare, övervakning av döda vinkeln och avläsare av vägskyltar. 

Uppvärmd framruta och uppvärmd ratt är några andra detaljer som är med och skapar den ombonade känsla det är att ta plats och sjunka ner i förarsätet på väg mot ännu en resa.

Komponenter som kvalitet, komfort och köregenskaper genomsyrar både Range Rover Sport PHEV och Range Rover Evoque PHEV. Just nu erbjuds många specialpaketerade Signature-modeller för den svenska marknaden till attraktiva priser. 

Mer om kampanjen här för privatpersoner 

Mer om kampanjen här för företag 

Mer från Range Rover

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Range Rover och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?