1515

Konkurrenslagstiftning nyckeln till svenska entreprenörers framgång

DEBATT. Sveriges tillväxt efter 1990-talskrisen tillskrivs ofta makroekonomiska reformer, som införandet av en flytande valuta och inflationsmålet. Men mikroekonomiska reformer, såsom förbättrad konkurrenslagstiftning, var avgörande för att göra det svenska näringslivet mer entreprenöriellt än det amerikanska, skriver Fredrik Heyman, Pehr-Johan Norbäck och Lars Persson vid IFN.

Det finns en oro för att dynamiken i näringsliven i Europa och USA har försämrats under de senaste decennierna. Amerikansk forskning visar att andelen unga företag i det amerikanska näringslivet minskade från nästan 45 procent 1992 till cirka 35 procent 2011. Samtidigt minskade andelen sysselsatta i unga företag under perioden 1992 till 2011 från 16 procent till under 11 procent. Som en följd av denna utveckling har unga företags andel av jobbskapandet i USA minskat kraftigt.

När vi studerar dynamiken i det svenska näringslivet under perioden 1990–2013 ser vi ingen motsvarande tydlig nedgång. Vår analys, som baseras på detaljerad information om anställda och företag i det svenska näringslivet, visar i stället på att aktiviteten i nya företag ser ut att ökat i det svenska näringslivet under denna period. Jobbskapandet i unga svenska företag har främst skett i den växande tjänstesektorn, i motsats till USA där arbetstillfällen för unga företag har minskat i tjänstesektorn.

Oroväckande är dock att jobbförlusterna har ökat i unga företag under senare år. Särskilt har företag problem i sina andra och tredje verksamhetsår. Sedan mitten av 2000-talet har denna ökning av förlorade jobb i de allra yngsta företagen lett till en minskning av sysselsättningsandelen för unga företag som varit verksamma i mindre än fem år.

Vad kan då förklara att det svenska näringslivet var mer entreprenöriellt än det amerikanska under slutet av 1990- och i början av 2000-talet? I vår forskning framkommer att genomförandet av ett omfattande mikroekonomiskt reformpaket, som främjade dynamiskt företagande, efter den allvarlig ekonomiska krisen i början av 1990-talet, är en viktig förklaring.

I den svenska allmänna debatten påstås ofta att det var de makroekonomiska reformerna, såsom övergången från en fast till en flexibel växelkurs och införandet av ett inflationsmål med en oberoende centralbank, som gjorde det möjligt för Sverige att utvecklas väl ekonomiskt efter 1990-talskrisen.

Vår forskning påvisar vikten av de mikroekonomiskt baserade reformerna som genomfördes under 1990-talet för den förbättrade tillväxten. Viktiga reformer var införandet av en ny konkurrenslagstiftning, förbättrade möjligheter för utländska direktinvesteringar och en effektivitetsbaserad skattereform. Dessa reformer minskade hinder för företagsinträde och tillväxt för nya och unga företag.

Samtidigt som de flesta jobben har skapats i unga och små företag har de största produktivitetsökningarna skett i stora etablerade tillverkningsföretag samt i mellanstora unga tjänsteföretag. Dock skapar nya aktörer stora produktivitetsvinster på längre sikt. Mer än hälften av den totala ökningen av den genomsnittliga produktiviteten i det svenska näringslivet kommer från företag som startade under perioden, vilket återspeglar en urvalsprocess där bara de mest produktiva nytillkomna överlever.

Sammantaget tyder detta på att de strukturella reformerna effektiviserade arbetsfördelningen mellan de små och de stora företagen samt påskyndade strukturomvandlingen av näringslivet.

I Sverige, liksom i många andra länder, finns det en ökande oro för att ny teknik, smarta robotar och ökad globalisering kommer att leda till minskad anställningstrygghet, högre arbetslöshet och ökad inkomstjämlikhet. Det finns samtidigt en oro att vi liksom övriga Europa håller på att halka efter USA och Kina. Av nya framgångsrika företag som Amazon, Google, Facebook och Alibaba härstammar inga från Europa. Vi ser också i vår forskning att allt fler svenska företag har svårt att skala upp sin verksamhet.

Vår forskning visar att många svenska företag framgångsrikt har genomfört omfattande automatiseringsprocesser och står väl rustade i den globala konkurrensen. Framförallt har företag inom tillverkningsindustrin varit framgångsrika med att utnyttja digitaliseringens och automatiseringens möjligheter. Samtidigt finner vi att många företag ännu inte alls påbörjat denna process. Detta gäller framför allt företag verksamma i glesbygden.

Vår slutsats är att näringslivet står inför stora utmaningar, både i form av ökad global konkurrens, men också av den snabba tekniska utvecklingen. En viktig pusselbit för att Sverige ska klara den framtida omställningen är att vi har en mångfald av olika typer av företag, just denna mångfald av företagstyper visade sig viktig för den välfungerande jobb- och produktivitetsdynamiken efter 1990-talsreformerna. Unga och etablerade, små och stora samt tillverknings- och tjänsteföretag spelar alla en viktig roll.

Här krävs också ett entreprenöriellt ekosystem som klarar av att skapa jobbtillväxt från nya framgångsrika företag. Inte minst verkar det viktigt att förbättra möjligheterna för unga företag att snabbt och effektivt skala upp sin verksamhet.

Gynnsamma institutioner måste kunna kanalisera privat och offentligt sparande till nystart av företag och företagsutveckling. En väl fungerande börs är en del av detta. Riskkapital måste också finnas för att kunna stödja företag i sin tidiga utvecklingsfas, och för att utveckla, omstrukturera eller skala upp existerande företag. Utbildningssystemet måste bli mer effektivt och flexibelt för att ge framtida arbetstagare den kompetens som efterfrågas.

Att fortsätta förbättra Sveriges styrka som företagsutvecklingsland blir allt viktigare i en tid där Sverige också möter kostsamma långsiktiga utmaningar inom skola, bostadsmarknad och kompetensförsörjning.

Fredrik Heyman, docent

Pehr-Johan Norbäck, docent

Lars Persson, professor

Samtliga är forskare i nationalekonomi vid Institutet för näringslivsforskning.


Innehåll från SavelendAnnons

Savelend breddar sitt erbjudande – och siktar på börsnotering i sommar: ”Vi gillar transparensen”

Ludwig Pettersson, VD på Savelend.
Ludwig Pettersson, VD på Savelend.

P2P-aktören Savelend, som erbjuder en investerings- och sparplattform för krediter, siktar på börsnotering innan midsommar. 

– Nu tar vi nästa steg i bolagets utveckling och bjuder in fler investerare att vara med på dubbla resor, både på plattformen som investerare och som aktieägare, säger Ludwig Pettersson, VD på Savelend.

Börsnoteringen är ett led i att expandera på flera marknader i Europa.

Savelend tillhandahåller en egenutvecklad plattform där investerare kopplas samman med låntagare, utan att de traditionella bankerna kopplas in. Tillvägagångssättet kallas för peer-to-peer, eller P2P, och har vuxit i popularitet de senaste åren.

Savelend har i dag förmedlat över 1 miljard kronor i lån och den historiska årsavkastningen 2014-2020 på insatt kapital har varit i genomsnitt över 10%. Trots Corona har avkastningen hållit sig stabil och över plattformens målränta om 7-9%, med en avkastning från februari 2020 till januari 2021 om 10,76%. Nu siktar Savelend på en börsintroduktion på Nasdaq First North innan midsommar. Skälen är flera.

– Den huvudsakliga anledningen är att vi tror att våra investerare på plattformen och våra aktieägare ser väldigt lika ut. De är samma typ av personer med samma intressen, samma syn på risktagande och de har liknande avkastningskrav. Vi vill ge dem fler möjligheter att investera, säger Ludwig Pettersson.

Savelend vill ge kunder och investerare insyn

Med börsnotering kommer också större krav på företaget, något som Ludwig Pettersson välkomnar.

– Vi gillar den ökande transparensen som det innebär att vara noterad, som att släppa kvartalsrapporter och därmed ge våra investerare en större inblick i vår verksamhet, säger han.

Ludwig Pettersson påpekar att Savelend sedan två år tillbaka i praktiken arbetat som om det vore börsnoterat, med en extern styrelse och hög nivå på Corporate Governance.

– För oss internt blir det ingen stor skillnad, säger han.

Med börsnoteringen tar Savelend också sikte på Europa. I Polen, där man redan haft en närvaro, ska man expandera ytterligare. Finland är en ny marknad man vill in på, och där man nyligen rekryterat en landschef.

– Med en expansion i Europa ser vi en klar fördel med att vara listade på börsen. Det hänger ihop med transparensen och trovärdigheten för vår verksamhet som följer med en börsnotering, säger han.

Savelend erbjuder andrahandsmarknad för krediter

Savelend lanserade 2014 vilket gör företaget till Sveriges äldsta digitala investerings- och sparplattform för krediter. I dag erbjuder man fem olika kredittyper: Inkassoportföljer, fakturaköp, företagslån, konsumentlån och fastighetskrediter. Under Q4 2020 öppnade Savelend upp en andrahandsmarknad för krediter.

– Nu kan du köpa och sälja krediter innan löptidens slut. Om du har investerat men behöver dina pengar så kan du sälja och få tillgång till pengarna samma dag, fast det är två år kvar på löptiden. Det här är en fin och attraktiv tjänst, säger Ludwig Pettersson.

Läs mer på: www.savelend.se 

Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. De pengar som placeras i krediter kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet.

Mer från Savelend

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Savelend och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?