Annons

Konkurrenslagstiftning nyckeln till svenska entreprenörers framgång

DEBATT. Sveriges tillväxt efter 1990-talskrisen tillskrivs ofta makroekonomiska reformer, som införandet av en flytande valuta och inflationsmålet. Men mikroekonomiska reformer, såsom förbättrad konkurrenslagstiftning, var avgörande för att göra det svenska näringslivet mer entreprenöriellt än det amerikanska, skriver Fredrik Heyman, Pehr-Johan Norbäck och Lars Persson vid IFN.

Det finns en oro för att dynamiken i näringsliven i Europa och USA har försämrats under de senaste decennierna. Amerikansk forskning visar att andelen unga företag i det amerikanska näringslivet minskade från nästan 45 procent 1992 till cirka 35 procent 2011. Samtidigt minskade andelen sysselsatta i unga företag under perioden 1992 till 2011 från 16 procent till under 11 procent. Som en följd av denna utveckling har unga företags andel av jobbskapandet i USA minskat kraftigt.

När vi studerar dynamiken i det svenska näringslivet under perioden 1990–2013 ser vi ingen motsvarande tydlig nedgång. Vår analys, som baseras på detaljerad information om anställda och företag i det svenska näringslivet, visar i stället på att aktiviteten i nya företag ser ut att ökat i det svenska näringslivet under denna period. Jobbskapandet i unga svenska företag har främst skett i den växande tjänstesektorn, i motsats till USA där arbetstillfällen för unga företag har minskat i tjänstesektorn.

Oroväckande är dock att jobbförlusterna har ökat i unga företag under senare år. Särskilt har företag problem i sina andra och tredje verksamhetsår. Sedan mitten av 2000-talet har denna ökning av förlorade jobb i de allra yngsta företagen lett till en minskning av sysselsättningsandelen för unga företag som varit verksamma i mindre än fem år.

Vad kan då förklara att det svenska näringslivet var mer entreprenöriellt än det amerikanska under slutet av 1990- och i början av 2000-talet? I vår forskning framkommer att genomförandet av ett omfattande mikroekonomiskt reformpaket, som främjade dynamiskt företagande, efter den allvarlig ekonomiska krisen i början av 1990-talet, är en viktig förklaring.

I den svenska allmänna debatten påstås ofta att det var de makroekonomiska reformerna, såsom övergången från en fast till en flexibel växelkurs och införandet av ett inflationsmål med en oberoende centralbank, som gjorde det möjligt för Sverige att utvecklas väl ekonomiskt efter 1990-talskrisen.

Vår forskning påvisar vikten av de mikroekonomiskt baserade reformerna som genomfördes under 1990-talet för den förbättrade tillväxten. Viktiga reformer var införandet av en ny konkurrenslagstiftning, förbättrade möjligheter för utländska direktinvesteringar och en effektivitetsbaserad skattereform. Dessa reformer minskade hinder för företagsinträde och tillväxt för nya och unga företag.

Samtidigt som de flesta jobben har skapats i unga och små företag har de största produktivitetsökningarna skett i stora etablerade tillverkningsföretag samt i mellanstora unga tjänsteföretag. Dock skapar nya aktörer stora produktivitetsvinster på längre sikt. Mer än hälften av den totala ökningen av den genomsnittliga produktiviteten i det svenska näringslivet kommer från företag som startade under perioden, vilket återspeglar en urvalsprocess där bara de mest produktiva nytillkomna överlever.

Sammantaget tyder detta på att de strukturella reformerna effektiviserade arbetsfördelningen mellan de små och de stora företagen samt påskyndade strukturomvandlingen av näringslivet.

I Sverige, liksom i många andra länder, finns det en ökande oro för att ny teknik, smarta robotar och ökad globalisering kommer att leda till minskad anställningstrygghet, högre arbetslöshet och ökad inkomstjämlikhet. Det finns samtidigt en oro att vi liksom övriga Europa håller på att halka efter USA och Kina. Av nya framgångsrika företag som Amazon, Google, Facebook och Alibaba härstammar inga från Europa. Vi ser också i vår forskning att allt fler svenska företag har svårt att skala upp sin verksamhet.

Vår forskning visar att många svenska företag framgångsrikt har genomfört omfattande automatiseringsprocesser och står väl rustade i den globala konkurrensen. Framförallt har företag inom tillverkningsindustrin varit framgångsrika med att utnyttja digitaliseringens och automatiseringens möjligheter. Samtidigt finner vi att många företag ännu inte alls påbörjat denna process. Detta gäller framför allt företag verksamma i glesbygden.

Vår slutsats är att näringslivet står inför stora utmaningar, både i form av ökad global konkurrens, men också av den snabba tekniska utvecklingen. En viktig pusselbit för att Sverige ska klara den framtida omställningen är att vi har en mångfald av olika typer av företag, just denna mångfald av företagstyper visade sig viktig för den välfungerande jobb- och produktivitetsdynamiken efter 1990-talsreformerna. Unga och etablerade, små och stora samt tillverknings- och tjänsteföretag spelar alla en viktig roll.

Här krävs också ett entreprenöriellt ekosystem som klarar av att skapa jobbtillväxt från nya framgångsrika företag. Inte minst verkar det viktigt att förbättra möjligheterna för unga företag att snabbt och effektivt skala upp sin verksamhet.

Gynnsamma institutioner måste kunna kanalisera privat och offentligt sparande till nystart av företag och företagsutveckling. En väl fungerande börs är en del av detta. Riskkapital måste också finnas för att kunna stödja företag i sin tidiga utvecklingsfas, och för att utveckla, omstrukturera eller skala upp existerande företag. Utbildningssystemet måste bli mer effektivt och flexibelt för att ge framtida arbetstagare den kompetens som efterfrågas.

Att fortsätta förbättra Sveriges styrka som företagsutvecklingsland blir allt viktigare i en tid där Sverige också möter kostsamma långsiktiga utmaningar inom skola, bostadsmarknad och kompetensförsörjning.

Fredrik Heyman, docent

Pehr-Johan Norbäck, docent

Lars Persson, professor

Samtliga är forskare i nationalekonomi vid Institutet för näringslivsforskning.


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från RegSmart Life ScienceAnnons

Stort behov av regulatorisk kunskap inom läkemedelsindustrin

Marie Gårdmark, Farm Dr, vd och grundare och Agneta Larhed, Farm Dr, senior konsult och grundare, RegSmart Life Science.
Marie Gårdmark, Farm Dr, vd och grundare och Agneta Larhed, Farm Dr, senior konsult och grundare, RegSmart Life Science.

En möjliggörare med gedigen regulatorisk grund från både myndighet och industri. Så beskriver RegSmart Life Science grundare, Marie Gårdmark och Agneta Larhed, bolaget som hjälper både företag och forskare med allt från produktutveckling till regulatoriska frågor. 

Det var redan på apotekarutbildningen vid Uppsala universitet som Marie Gårdmark och Agneta Larhed lärde känna varandra. I dag har Marie en bred bakgrund inom läkemedelsutveckling och regulatoriska frågeställningar och Agneta har stor erfarenhet inom formuleringsutveckling av läkemedel – en riktigt bra kombination enligt de själva: 

– Vi kommer båda från tjänster på Läkemedelsverket. Jag var chef för tillståndsverksamheten rörande läkemedel och Agneta var vetenskapligt ansvarig inom området farmaci och bioteknologi. Under våra år på myndigheten såg vi att det fanns ett stort behov av regulatorisk kunskap inom industrin, framförallt bland småföretagare och forskare. Det sådde fröet till RegSmart. När erbjudandet kom att starta ett bolag tillsammans med Center for Translational Research så kändes det som ett enkelt beslut, säger Marie Gårdmark, Farm Dr, vd och grundare. 

– Det som gör oss unika på marknaden är vår bredd. Vi balanserar regulatoriska, vetenskapliga och kommersiella behov och förutsättningar vilket är värdefullt i arbetet med så väl tidig utveckling som inför marknadsgodkännande. Jag och Marie kompletterar varandra och vi har ett bra helhetsperspektiv med fokus på företagens mål, tillägger Agneta Larhed, Farm Dr, senior konsult och grundare. 

Använda riktlinjer på rätt sätt

Just helhetsperspektivet är extra viktigt poängterar Marie Gårdmark. Det gäller att utgå från vilka produkter som bolaget faktiskt vill ha ut på marknaden i slutändan – något som mindre företag inte alltid tänker på: 

– De blir lätt uppslukade av den fas som de befinner sig i just nu och inför de problem de möter dagligdags. Genom att istället ha ett klart affärsmål med sin produkt från start, blir det lättare att förstå vad man behöver göra för att nå dit. Här är det viktigt att veta hur man kan ta hjälp av riktlinjer och regler under resans gång för att uppnå sina kommersiella intressen, säger Marie Gårdmark. 

Men, det handlar inte bara om att läsa riktlinjer – det  gäller också att förstå sammanhanget, säger Agneta Larhed. RegSmarts roll är att vara lösningsfokuserade och deras arbete går snarare ut på att förstå syftet med riktlinjerna, och hjälpa kunden att förstå vart lagstiftningen är på väg. 

– Då får man bättre koll på vad man behöver eller inte behöver göra, och kan se både närliggande risker och möjligheter i utvecklingsarbetet. Vi har tre ledord som vi utgår från: vetenskaplighet, regulatorisk relevans och fit for purpose. Fit for purpose innebär att man utgår ifrån det man vill uppnå och därefter bestämmer vilka studier eller tester man ska göra istället för att bara hålla sig fast vid en riktlinje och göra som man alltid har gjort, säger Marie Gårdmark. 

Stort engagemang och framåtanda 

I augusti firar bolaget ett år och utvecklingen har varit över de båda grundarnas förväntan. De har nyligen rekryterat tre nya spetskompetenser som ska täcka upp inom dels det medicintekniska området, dels inom läkemedelstillverkning. 

– Det är väldigt roligt att få ta del av så många spännande idéer från företag och forskare som jobbar med alla dessa fantastiska utvecklingsprojekt inom läkemedel och medicinteknik. Det finns ett sådant engagemang och en stark framåtanda, vilket är härligt att kunna vara en del av! säger Agneta Larhed.

– För oss är det viktigt att bidra till utvecklingen av life science-sektorn i Sverige och det är något som vi gör på olika sätt. Det kan till exempel handla om att hjälpa små forskande företag med regulatorisk kunskap så tidigt som möjligt i utvecklingsprocessen. Det regulatoriska behöver inte förhindra eller försvåra – det gäller bara att fokusera på sin produkt och se möjligheterna, avslutar Marie Gårdmark.

Fakta RegSmart Life Science
RegSmart Life Science AB bildades i augusti 2019. Företaget är en del av koncernen Center for Translational Research tillsammans med Clinical Trial Consultants, Lablytica och ClinSmart. I dagsläget har företaget fem anställda och kontor i Uppsala. RegSmart täcker regulatoriska frågeställningar för både läkemedel och medicintekniska produkter och har en global inriktning med fokus på den europiska och amerikanska marknaden.
EXTERN LÄNK: Läs mer här 

Mer från RegSmart Life Science

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med RegSmart Life Science och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?