Kommunerna stabiliserar konjunkturen

REPLIK. Kommuner och regioner drabbas ekonomiskt av pandemin – såväl i form av ökade utgifter som kraftigt minskade intäkter. Det är därmed högst förvånande att Erik Bengtzboe, från Skattebetalarnas förening, skriver i en debattartikel att Sveriges Kommuner och Regioners krav på högre statsbidrag nästa år har lite med pandemin att göra och inte kommer att lyfta Sverige ur krisen. 

Annika Wallenskog.
Annika Wallenskog.Foto:Rickard L Eriksson

En fjärdedel av sysselsättningen i Sverige finns inom välfärden varav mer än en kvarts miljon är privat anställda som finansieras av kommuner och regioner. Dessutom levererar en stor andel företag i Sverige tjänster till kommuner och regioner. Sektorn har alltså en viktig konjunkturstabiliserande roll, som kan förhindra att konjunkturen och arbetslösheten faller ytterligare.

Bengtzboe skriver att kommuner och regioner bara bör få sina merkostnader för hanteringen av corona täckta, men han glömmer att den största konsekvensen är urholkning av skatteintäkterna. En hög arbetslöshet påverkar kommunernas och regionernas intäkter kraftigt då finansieringen sker genom inkomstskatt och arbetslöshetsersättningarna ofta är betydligt lägre än lönerna. Kommunerna ansvarar också för kostnader för ekonomiskt bistånd till personer som inte har rätt till arbetslöshetsersättning. Prognosen är att kostnaderna för biståndet kommer att öka med cirka 30 procent till slutet av 2021 som en följd av att fler personer står utan arbete eller annan försörjning. 

Skattebetalarna föreslår att kommuner och regioner ska spara sig ut krisen. Självklart, finns potential att effektivisera, men inför 2021 finns ett stort eftersatt behov av sjukvård, skola och omsorg som det är viktigt att ta ansvar för om vi ska kunna ha en frisk och välutbildad arbetskraft även kommande år. Dessutom kommer Sverige, att fram till mitten av 2030-talet, få en allt större andel barn, unga och äldre jämfört med den arbetsföra befolkningen, som både kostar betydligt mindre och står för den största delen av skatteintäkterna. Med oförändrad skattesats och kostnader som endast ökar i takt med demografin kommer kommuner och regioner ändå att behöva effektivisera sina verksamheter kraftigt. 

Det är just stöd till kommuner och regioner, likväl som utveckling av ett gott företagsklimat, som behövs nästa år för att undvika att krisen blir långvarig. Till skillnad från Skattebetalarnas förening ser vi inte att dessa intressen står i konflikt med varandra.

Annika Wallenskog, chefsekonom, Sveriges Kommuner och Regioner (SKR)

 

Läs debattartikeln från Skattebetalarna här. 

 


Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?