Annons

Kommunalråden: Omfördela via staten, inte kommunerna

Regeringen vill reformera det kommunala kostnadsutjämningssystemet för att öka omfördelningen från storstadskommuner till glesbygd. Totalt kommer ytterligare 1,8 miljarder kronor att omfördelas från 1 januari nästa år om riksdagen röstar för förslaget.

Omkring 1,6 miljarder kronor ska tas från sjukvård och kollektivtrafik i Region Stockholm, vilket motsvarar driften av Södertälje sjukhus. Effekterna varierar bland de så kallat ”rika” kommunerna i Stockholms län. I båda våra kommuner motsvarar omfördelningen de årliga gatukostnaderna eller 13 lärartjänster i Nynäshamn och sex lärartjänster i Salem.

Vad menas egentligen med en ”rik” kommun? Det rimligaste svaret torde vara stora tillgångar eller höga inkomster. Men i våra kommuner är det kommunala lokaler som skolor och förskolor som är de stora tillgångarna.

En del värdepapper finns på balansräkningen, men med främsta avsikt att trygga framtida pensionsutbetalningar. Detta är ingenting man säljer bort utan vidare.

Beträffande inkomstskillnader är det viktigt att veta att skatteutjämningssystemet redan i dag neutraliserar över 90 procent av differensen i skattekraft mellan Sveriges kommuner.

Om avfolkningen av glesbygden används som argument för ytterligare omfördelning vill vi som inflyttningskommuner peka på att nya kommuninvånare betyder högre kostnader för förskola, skola och äldreomsorg.

Frågan är var skattepengarna behövs mest, i de kommuner man flyttar från eller i de man flyttar till? Vår slutsats är att i våra kommuner pågår en ständig kamp för att inte spräcka budgeten. Etiketten ”rik kommun” känns mycket avlägsen.

Hela utjämningssystemets funktion är att omfördela skattepengar mellan kommuner och regioner. När Stefan Löfven högtidligen förkunnar att hans förslag handlar om ”solidaritet”, ska man alltså vara medveten om att han i detta förslag inte bidrar med ett öre. Hur kan man då tala om ”solidaritet”?

En sak vore om de högstämda talen åtföljdes framför allt av statliga pengar. Men nu är det kommunernas pengar som Stefan Löfven talar om.

Om Stefan Löfven menar allvar med att begära ”solidaritet” vore det på sin plats om regeringen står för en större del av det ökade stödet till glesbygdskommunerna.

Harry Bouveng (M), kommunstyrelsens ordförande i Nynäshamn

Lennart Kalderén (M), kommunstyrelsens ordförande i Salem

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Innehåll från SileonAnnons

Banker behöver växla upp tempot när BNPL-marknaden växer

I takt med konsumenternas ökande efterfrågan på flexibla betaltjänster växer marknaden för Buy Now Pay Later (BNPL) snabbt runt om i världen. Samtidigt är det många banker som halkar efter i utvecklingen och riskerar att tappa marknadsandelar om de inte agerar fort.

– Vi ser att bolag som kan erbjuda BNPL-tjänster växer och tar marknadsandelar från retailbankernas kaka där konsumentkredit är en viktig del av verksamheten. Det här gör att alla internationella banker, inklusive de svenska, nu måste börja agera på konsumenternas förändrade köpbeteenden och efterfrågan, och också börja erbjuda BNPL-tjänster, menar David Larsson, vd på Sileon.  

Det pågår ett tydligt skifte på betal- och kreditmarknaden där de yngre generationerna styr efterfrågan på den digitala och flexibla upplevelsen som BNPL-lösningar tillför. Enligt en rapport från Insider Intelligence i februari 2022 väntas marknaden för BNPL-tjänster nå ett transaktionsvärde på 680 miljarder dollar globalt redan år 2025*. Det innebär en fördubbling av den marknadsstorlek man prognostiserade för några år sedan. För att hänga med i trenden bör man dock agera snabbt, något som kan vara utmanande för banker.

– Svårigheterna för bankerna är att möta den här utvecklingen själva, då många av dem sitter fast i gammal, komplex infrastruktur. Det gör att det krävs stora resurser och tunga IT-investeringar för bankerna om de själva internt ska bygga upp en BNPL-plattform, säger David Larsson. 

Kort ”time to market”

Svenska Sileon, som verkar på den internationella marknaden, erbjuder sina kunder en flexibel och innovativ BNPL-plattform. Genom plattformen kan banker få tillgång till en fullt skalbar BNPL-funktionalitet i egen regi. 

– En BNPL-tjänst måste vara flexibel och det måste gå snabbt att få ut erbjudandet till marknaden. Med vår modulära SaaS-lösning kan bankerna lansera sitt BNPL-erbjudande på endast några veckor. Vår tjänst är enkel att använda, fullt skalbar och går att anpassa med olika erbjudanden till olika kundgrupper på olika marknader och i olika länder, förklarar David Larsson. 

Till skillnad från att bygga en BNPL-plattform internt, blir det oftast betydligt snabbare, enklare och billigare för banker att använda Sileons SaaS-lösning. Då BNPL-tjänsten är fullständigt modulär kan Sileons kunder välja om de vill använda delar av den för att utöka sitt eget betalerbjudande eller satsa på en helhetslösning.

– Vi är ganska ensamma om det här erbjudandet på marknaden. Väljer man Sileon får man även en framtidssäkring på köpet, då vi ligger i framkant och ständigt utvecklar tjänsten för att hela tiden möta konsumenternas ständigt föränderliga behov. Våra kunder kan känna sig trygga i att det är det här vi kan och som vi alla verkligen brinner för, avslutar David Larsson.  

Om Sileon

Sileon är ett globalt fintech-bolag som erbjuder en innovativ SaaS-baserad Buy Now Pay Later (BNPL) funktionalitet till banker, långivare och fintechs. Med Sileons modulära SaaS-lösning får kunder snabbt tillgång till en skalbar, kostnadseffektiv och API-baserad BNPL plattform – i egen regi.

Läs mer här 

*Statistik från Insider Intelligence, publicerad 3 februari 2022

 

Mer från Sileon

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Sileon och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera