Kommersialisering av skolan är en del av lösningen

Under våren 2021 kommer ytterligare två bolag inom utbildningssektorn ha börsnoterats i Stockholm. Det bör ses som en välkommen utveckling där livskraftiga bolag kan möta den svenska skolans behov, skriver Bijan Fahimi och Thomas Gür, Tellusgruppen.

Debattredaktionen

Publicerad: 26 maj 2021, 16:30

Kommersiella aktörer möter i regel ökad efterfrågan med att bygga ut verksamheten. Det leder till att fler elever får chansen att ta del av framgångsrika koncept, skriver Bijan Fahimi och Thomas Gür.

Att svensk skola skulle ha förvandlats till en marknad i klassisk bemärkelse är en sanning med modifikation. Den svenska skolan är inte en marknad då skolor inte kan välja elever. Och det är en mycket bra begränsning. Det står varje elev eller vårdnadshavare fritt att söka sig till den skola de önskar.

Skolan är inte heller en marknad i så måtto att en skola kan ta ut ett högre pris av sina kunder, eleverna/vårdnadshavarna, inte ens om skolan skulle erbjuda högre kvalitet och tilläggstjänster.

Det råder inte heller fri etableringsrätt för friskolor. Skolinspektionen genomför en gedigen granskningsprocess, där kommunerna har ett stort inflytande när nya tillstånd för en skola ska utfärdas.

Och allt detta är ett bra sakernas tillstånd.

Det som dock likställer skolan med en marknad är att det är användaren, alltså eleven och vårdnadshavaren, som väljer skola.

Den svenska skolan är således en marknad med stort handlingsutrymme för kunderna men tydligt begränsat utrymme för utförarna. Konsekvenserna av denna marknadsanpassning är ökad valfrihet och konsumentmakt.

Skolan har blivit en marknad också i ett annat perspektiv. Med dagens system kan skolor och förskolor köpas och säljas. En entreprenör som har utvecklat en skola eller en förskola men inte kan driva den vidare, behöver inte lägga ned sitt livsverk. Istället kan grundaren avyttra skolan mot betalning. Detta innebär att en aktör som vill expandera kan köpa nya skolor och utveckla sin verksamhet. Denna möjlighet har lett till en konsolidering i branschen, och vi ser nu att flera större aktörer har kommit fram.

I politisk retorik framställs ibland denna förändring som något negativt. I realiteten är detta en hälsosam utveckling. En attraktiv skolform har möjlighet att växa, skalas upp och kunna erbjudas till fler elever och vårdnadshavare, om den förvärvas av en ny ägare med större resurser. En skola som genomgår en period av sämre kvalitet och ägare som börjar tröttna, kan få nya chanser med en ny och engagerad ägare.

Här har vinstintresset en viktig funktion. Ideella skolor eller stiftelsestyrda skolor som står inför stor efterfrågan möter sällan kundbehoven med expansion. Istället skapas långa köer och högre inträdesbarriärer. Men kommersiella aktörer möter i regel ökad efterfrågan med att bygga ut verksamheten. Det leder till att fler elever får chansen att ta del av framgångsrika koncept.

Även i framtiden kommer det förstås att finnas efterfrågan på privata mindre aktörer, ideella operatörer och föräldrakooperativ. Det enda reella alternativet till kommunal verksamhet, enligt vår mening, är dock växande och professionella privata bolag.

Skolan står inför stora utmaningar så som digitalisering och lärarbrist. Undervisning i svenska språket för den växande gruppen elever med utländsk bakgrund måste utvecklas. Sveriges befolkning blir alltmer heterogen vilket ställer krav på ännu större mångfald när det gäller erbjudanden och olika profiler. Den driftform som är bäst lämpad att möta kraven på effektivisering, kundanpassning och förnyelse är utan tvekan den privata sektorn, inte minst större aktörer.

De stora skolföretagen har vuxit fram genom förvärv av befintlig verksamhet och etablering av helt nya enheter. Denna utveckling har varit positiv, inte bara för att det skapar nya arbetstillfällen och för dem som har kunnat nyttja de nya skolplatserna. Även befintliga elever, vårdnadshavare och medarbetare har fått en mer professionell och stabil verksamhet att förlita sig på. I dessa bolag finns också en bättre möjlighet till karriärutveckling för medarbetare och större utrymme för specialistkompetens. Det är en utveckling som politikerna borde välkomna.

Ett inslag i framväxten är att vissa utbildningsföretag väljer börsen som plattform för sin fortsatta utveckling. Noterade bolag är hårdare granskade och mer transparenta. Ägandet är bredare och möjligheterna att mobilisera investerare är bättre. Nya resurser och kompetenser är precis vad den svenska skolan behöver.

De rödgröna talar sig varma för en likvärdig skola. Men utan privata alternativ blir det snarare en likformig skola, vilket inte är vad Sverige behöver. Det är inte givet att det som är bäst för elever i ett medelklassområde passar lika bra i en skola i en segregerad förort. Det mest sannolika är att det behövs skolor med en annan typ av koncept och inriktning för de mest segregerade områdena. Där kan friskolorna vara en viktig del av lösningen.

I debatten hyllas små, fristående aktörer. I verkligheten har ökat regelkrångel och nya inträdesbarriärer försvårat för nya och mindre aktörer. Det avspeglar sig i den kraftiga minskningen av nyföretagandet i friskolebranschen.

Kommersialisering av skolan i rätt format är inte ett problem. Det är ett viktigt verktyg för att utveckla förskola och skola till platser där barn och elever med olika behov kan ta till sig kunskap, känna trygghet och förbereda sig att möta världen.

Bijan Fahimi, vd Tellusgruppen

Thomas Gür, styrelseordförande Tellusgruppen

Tellusgruppen äger bland annat Tellusbarn och Tellusskolan som tillsammans driver 23 förskolor och fyra grundskolor. Koncernen marknadsnoterades i april 2021.

Så minskade ekonomiavdelningen sin tid för betalningsprocesser med 80% tack vare Payer

Publicerad:28 maj 2021, 11:11Uppdaterad:7 juni 2021, 10:14

2019 valde United Spaces att skriva avtal med Payer, en startup inom B2B-betalningar, för att lösa betalningar för sina medlemmar på coworking-kontor i Sverige. Nu expanderar United Spaces med fem nya kontor i landet och i centrum finns en betalningslösning som kraftigt har reducerat kostnaderna för finansavdelningen.

Samarbetet mellan de två bolagen startade när United Spaces sonderade marknaden för en partner som både kunde designa men också processa betalningsflöden inom B2B. Kravet var att göra kundupplevelsen riktigt bra för sina medlemmar men också att lösa den manuella hanteringen av fakturering på ekonomiavdelningen.

Den tekniska lösningen var en integration av Payers API-plattform med United Spaces mobila medlemsapp men också med deras bokföringssystem Fortnox. Resultatet efter ett års samarbete överraskade Joakim Helbig, CFO på United Spaces.

– Det fanns en tid innan och efter Payer. Resultatet efter att vi implementerade Payers plattform har varit fantastiskt för ekonomiavdelningen. Vi spenderar nu 80% mindre tid på betalningshantering och inkassering. Utöver det betalas fakturor av våra medlemmar 30% fortare. Det är ett klart bevis att vi har lyckats lyfta betalningsupplevelsen till en riktigt hög nivå, säger han.

Blir långsiktig partner

Nu när United Spaces expanderar över landet, från fyra till totalt nio kontor har, de valt Payer som en långsiktig partner. Det tionde coworkingstället öppnar under hösten.

– Jag tror att det här systemet som vi har byggt tillsammans med Payer kan fungera som en mall för framtidens finansavdelning. Digitalisering och automatisering är menat att göra arbetslivet enklare och effektivt. Vi har uppnått just det och mycket mer med Payer. Det finns ingen anledning att hålla fast vid manuella processer för att fakturera, monitorera och bokföra när det kan skötas helt automatiskt. Nu när vi expanderar vill vi fortsätta resan med Payer, säger Joakim Helbig.

Peder Berge är VD och grundare av Payer.

– Vi är förstås otroligt glada att vi har fått utökat förtroende av United Spaces i deras fortsatta expansion. Vi har jobbat hårt för att få till detaljerna i betalningslösningen och det har burit frukt. Magi skapas genom hårt arbete och resultaten som vi har uppnått med United Spaces talar för sig själv. Vi ser fram emot att hjälpa flera svenska bolag att bli mer effektiva, få bättre kassaflöde och få högre marginaler, säger han.