1515
Annons

Kommersialisering av skolan är en del av lösningen

Under våren 2021 kommer ytterligare två bolag inom utbildningssektorn ha börsnoterats i Stockholm. Det bör ses som en välkommen utveckling där livskraftiga bolag kan möta den svenska skolans behov, skriver Bijan Fahimi och Thomas Gür, Tellusgruppen.

Kommersiella aktörer möter i regel ökad efterfrågan med att bygga ut verksamheten. Det leder till att fler elever får chansen att ta del av framgångsrika koncept, skriver Bijan Fahimi och Thomas Gür.
Kommersiella aktörer möter i regel ökad efterfrågan med att bygga ut verksamheten. Det leder till att fler elever får chansen att ta del av framgångsrika koncept, skriver Bijan Fahimi och Thomas Gür.

Att svensk skola skulle ha förvandlats till en marknad i klassisk bemärkelse är en sanning med modifikation. Den svenska skolan är inte en marknad då skolor inte kan välja elever. Och det är en mycket bra begränsning. Det står varje elev eller vårdnadshavare fritt att söka sig till den skola de önskar.

Skolan är inte heller en marknad i så måtto att en skola kan ta ut ett högre pris av sina kunder, eleverna/vårdnadshavarna, inte ens om skolan skulle erbjuda högre kvalitet och tilläggstjänster.

Det råder inte heller fri etableringsrätt för friskolor. Skolinspektionen genomför en gedigen granskningsprocess, där kommunerna har ett stort inflytande när nya tillstånd för en skola ska utfärdas.

Och allt detta är ett bra sakernas tillstånd.

Det som dock likställer skolan med en marknad är att det är användaren, alltså eleven och vårdnadshavaren, som väljer skola. 

Den svenska skolan är således en marknad med stort handlingsutrymme för kunderna men tydligt begränsat utrymme för utförarna. Konsekvenserna av denna marknadsanpassning är ökad valfrihet och konsumentmakt. 

Skolan har blivit en marknad också i ett annat perspektiv. Med dagens system kan skolor och förskolor köpas och säljas. En entreprenör som har utvecklat en skola eller en förskola men inte kan driva den vidare, behöver inte lägga ned sitt livsverk. Istället kan grundaren avyttra skolan mot betalning. Detta innebär att en aktör som vill expandera kan köpa nya skolor och utveckla sin verksamhet. Denna möjlighet har lett till en konsolidering i branschen, och vi ser nu att flera större aktörer har kommit fram.

I politisk retorik framställs ibland denna förändring som något negativt. I realiteten är detta en hälsosam utveckling. En attraktiv skolform har möjlighet att växa, skalas upp och kunna erbjudas till fler elever och vårdnadshavare, om den förvärvas av en ny ägare med större resurser. En skola som genomgår en period av sämre kvalitet och ägare som börjar tröttna, kan få nya chanser med en ny och engagerad ägare. 

Här har vinstintresset en viktig funktion. Ideella skolor eller stiftelsestyrda skolor som står inför stor efterfrågan möter sällan kundbehoven med expansion. Istället skapas långa köer och högre inträdesbarriärer. Men kommersiella aktörer möter i regel ökad efterfrågan med att bygga ut verksamheten. Det leder till att fler elever får chansen att ta del av framgångsrika koncept. 

Även i framtiden kommer det förstås att finnas efterfrågan på privata mindre aktörer, ideella operatörer och föräldrakooperativ. Det enda reella alternativet till kommunal verksamhet, enligt vår mening, är dock växande och professionella privata bolag. 

Skolan står inför stora utmaningar så som digitalisering och lärarbrist. Undervisning i svenska språket för den växande gruppen elever med utländsk bakgrund måste utvecklas. Sveriges befolkning blir alltmer heterogen vilket ställer krav på ännu större mångfald när det gäller erbjudanden och olika profiler. Den driftform som är bäst lämpad att möta kraven på effektivisering, kundanpassning och förnyelse är utan tvekan den privata sektorn, inte minst större aktörer.

De stora skolföretagen har vuxit fram genom förvärv av befintlig verksamhet och etablering av helt nya enheter. Denna utveckling har varit positiv, inte bara för att det skapar nya arbetstillfällen och för dem som har kunnat nyttja de nya skolplatserna. Även befintliga elever, vårdnadshavare och medarbetare har fått en mer professionell och stabil verksamhet att förlita sig på. I dessa bolag finns också en bättre möjlighet till karriärutveckling för medarbetare och större utrymme för specialistkompetens. Det är en utveckling som politikerna borde välkomna.

Ett inslag i framväxten är att vissa utbildningsföretag väljer börsen som plattform för sin fortsatta utveckling. Noterade bolag är hårdare granskade och mer transparenta. Ägandet är bredare och möjligheterna att mobilisera investerare är bättre. Nya resurser och kompetenser är precis vad den svenska skolan behöver.

De rödgröna talar sig varma för en likvärdig skola. Men utan privata alternativ blir det snarare en likformig skola, vilket inte är vad Sverige behöver. Det är inte givet att det som är bäst för elever i ett medelklassområde passar lika bra i en skola i en segregerad förort. Det mest sannolika är att det behövs skolor med en annan typ av koncept och inriktning för de mest segregerade områdena. Där kan friskolorna vara en viktig del av lösningen. 

I debatten hyllas små, fristående aktörer. I verkligheten har ökat regelkrångel och nya inträdesbarriärer försvårat för nya och mindre aktörer. Det avspeglar sig i den kraftiga minskningen av nyföretagandet i friskolebranschen. 

Kommersialisering av skolan i rätt format är inte ett problem. Det är ett viktigt verktyg för att utveckla förskola och skola till platser där barn och elever med olika behov kan ta till sig kunskap, känna trygghet och förbereda sig att möta världen. 

Bijan Fahimi, vd Tellusgruppen

Thomas Gür, styrelseordförande Tellusgruppen

Tellusgruppen äger bland annat Tellusbarn och Tellusskolan som tillsammans driver 23 förskolor och fyra grundskolor. Koncernen marknadsnoterades i april 2021.


Innehåll från WihlborgsAnnons

Wihlborgs inför pris på koldioxidutsläpp

Arvid Liepe (tv) och Staffan Fredlund (th).
Arvid Liepe (tv) och Staffan Fredlund (th).

Flera svenska företagsjättar har infört ett internt pris på koldioxidutsläpp. Nu hoppar Wihlborgs på tåget. ”Det känns roligt att vi kan driva utvecklingen i vår bransch”, säger miljö- och klimatchefen Staffan Fredlund.

Nu inför fastighetsbolaget Wihlborgs ett internpris på koldioxidutsläpp. Priset sätts till 1000 kronor per ton och kommer inledningsvis att testas vid investeringsbeslut kring renoveringar och hyresgästanpassningar. 

– Det här är en nyckel för att omsätta klimatpåverkan till ett finansiellt värde som vi kan använda i kostnadskalkylen. Tanken är att det interna priset ska underlätta för oss att fatta kloka och relevanta beslut, och premiera leverantörer som erbjuder det klimatbästa alternativet när vi genomför upphandlingar, säger Staffan Fredlund, miljö- och klimatchef på Wihlborgs. 

Verktyg för att nå halveringsmål

Genom införandet av internpriset på koldioxid lägger bolaget i en högre växel för att minska utsläppen som sker i samband med byggprojekt, det som räknas som indirekt klimatpåverkan i värdekedjan. 

För att pressa ner klimatpåverkan ytterligare sätter Wihlborgs även upp ett så kallat målgränsvärde vid nybyggnation av kontorsfastigheter. Gränsvärdet ligger på 270 kilo koldioxidekvivalenter per kvadratmeter.

Nyfiken på Wihlborgs klimatarbete? Ta reda på mer här. 

– Vi har liksom branschen i stort haft svårt att mäta och målsätta klimatpåverkan vid byggnation och renoveringar, alltså den del av vår verksamhet som har störst klimatpåverkan, säger Arvid Liepe, ekonomi- och finanschef på Wihlborgs, och fortsätter:

– Internprissättningen och målgränsvärdet hjälper oss att angripa detta. Förhoppningen är att satsningarna ska göra stor skillnad för de totala utsläppen och bidra till att vi uppnår vårt halveringsmål för 2030.

Tar steget – innan det blir ett hygienkrav

Arvid Liepe och Staffan Fredlund hoppas att verktygen kommer att användas brett i organisationen och i både små och stora projekt.

– Vi kommer att testa detta och utvärdera om det styr oss på rätt sätt. Genom att ta steget nu hinner vi också med en lärandeprocess kring intern prissättning innan den här typen av åtgärder blir ett hygienkrav på marknaden. Det känns roligt att vi kan visa ledarskap och driva utvecklingen i vår bransch, säger Staffan Fredlund. 

Om Wihlborgs
Wihlborgs är ett börsnoterat fastighetsbolag som erbjuder kommersiella lokaler till företag och organisationer i Öresundsregionen. Wihlborgs Fastigheter finns i Malmö, Lund, Helsingborg och Köpenhamn. Bolaget är marknadsledande i de tre svenska städerna. 

Läs mer om Wihlborgs fastighetsutveckling

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Wihlborgs och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?