1515

Koldioxidlagring är helt nödvändig för att nå målen

De klimatpolitiska och nödvändiga ambitionerna går inte att förverkliga utan CCS-teknik. Att lagra koldioxid i marken är en väl beprövad och säker teknik, skriver Tone Bekkestad.

Det finns dock ingen möjlighet att nå målen om netto-nollutsläpp av koldioxid till 2050 och begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader utan CCS, skriver Tone Bekkestad.
Det finns dock ingen möjlighet att nå målen om netto-nollutsläpp av koldioxid till 2050 och begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader utan CCS, skriver Tone Bekkestad.

Den 14 oktober 2020 publicerades en debattartikel med rubriken ”Tre invändningar mot CCS-tekniken”, där Pär Holmgren bland annat hävdar att man inte bör fokusera alltför mycket på tekniker för koldioxidlagring, alltså CCS, att den inte är kostnadseffektiv, och att CCS framför allt riskerar att bli en förevändning för att inte koncentrera sig på utsläppsminskning.

Pär och jag har länge haft samma mål; att informera om klimatförändringarna, vad den senaste forskningen säger och vad vi måste göra tillsammans för att begränsa den globala uppvärmningen och oåterkalleliga klimatförändringar.

Att hävda att CCS-teknik är dåligt testad, att det är högst tveksamt hur storskaligt den går att använda, att industriell koldioxidinfångning, som exempelvis CCS, släpper ut mer koldioxid i atmosfären än den tar upp, och att det är ont om platser runtom i Europa där det är lämpligt att pumpa ner koldioxid i marken, är helt enkelt fel.

För närvarande finns det 19 storskaliga industriella och två storskaliga kraftverk med installerad CCS-teknik med en sammanlagd kapacitet på cirka 40 miljoner ton koldioxid per år. Ytterligare 20 projekt är under utveckling. 

Enligt FN:s klimatpanel (IPCC) och Internationella energibyrån (IEA) är CCS en förutsättning för att kunna nå målen om netto-nollutsläpp av koldioxid till 2050 och begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader.

Så mycket som 5-10 gigaton koldioxid kommer att behöva tas bort från atmosfären varje år från 2050 för att nå målen. Sagt på ett annat sätt; CCS-teknik måste installeras på en storskalig utsläppskälla varje vecka under de kommande 30 åren. Det motsvarar en industri lika stor som den nuvarande oljeindustrin.

Energieffektivisering, minskade utsläpp och naturliga kolsänkor är inte tillräckligt. Trots stora framsteg inom energieffektivisering, vindkraft och solenergi, fortsätter koldioxidutsläppen att öka i takt med befolkningsökning, ekonomisk tillväxt och en ökad efterfrågan på varor som produceras av industrin.

Indiska regeringen har till exempel som ambition att dubbla stålproduktion under en 15-årsperiod sedan stålproduktion är central för den ekonomiska utvecklingen i Indien. Stålproduktion bidrar med 2 procent till Indiens BNP och sysselsätter en halv miljoner människor.

Industriella utsläpp från produktion av cement, järn, stål och kemiska processer står för nästan en tredjedel av globala utsläpp av växthusgaser, och är därmed en del av problemet. Samtidigt är industrin grunden för vårt moderna samhälle och tillhandahåller en rad produkter som är viktiga i vår vardag.

Av utsläppen från industrin kommer cirka en fjärdedel från processutsläpp. I dagsläget finns det få mogna alternativ som kan ersätta fossila bränslen.

Ta cementindustrin som exempel. Omkring 60 procent av koldioxidutsläppen från cementproduktionen uppstår vid den kemiska reaktion som sker när kalkstenen upphettas. Resterande 40 procent av koldioxidutsläppen kommer från det bränsle som krävs för att värma upp cementugnen till 1.450 grader. Båda dessa är utsläpp man inte kan minska genom energieffektiviseringar eller omställning av bränslemixen. Enda sättet att minska koldioxidutsläppen från dessa processer är att avskilja koldioxiden från rökgaserna, för att sedan lagra eller återvinna den i andra industriella processer.

Teknik för koldioxidavskiljning används framgångsrikt i industriell skala sedan 1938 och geologisk lagring av koldioxid sedan 1972. CCS är med andra ord ingen ny eller oprövad teknik.

Det stämmer inte heller att en omfattande genomgång av forskningsläget visar att industriell koldioxidinfångning, som exempelvis CCS, släpper ut mer koldioxid i atmosfären än den tar upp, och att CCS-tekniken alltså är kontraproduktiv. 

Pär Holmgren hänvisar till en publikation på sajten Ideas.repec där författarna skriver att eftersom det mesta av den koldioxid som i dag fångas in används inom oljeproduktion för att utvinna mer olja (så kallade Enhance Oil Recovery), bidrar den till att öka i stället för att minska utsläppen, och borde inte få statlig finansiering. 

Däremot, när den infångade koldioxiden lagras i stället för att den används för att utvinna mer fossila bränslen (och koldioxid), tas koldioxid bort från atmosfären.

Författarna konkluderar med att koldioxidinfångning borde vara en offentlig tjänst, på samma sätt som vatten- och avloppsrening och avfallshantering. 

Vad gäller lagring av den infångade koldioxiden finns det gott om plats. Globalt beräknas det finnas lagringskapacitet till 1 biljon ton koldioxid, och i Europa 134 gigaton. Den estimerade lagringskapaciteten i Europa motsvarar drygt 150 000 gånger den mängd koldioxid som förväntas avskiljas från rökgaserna vid Värtaverket i Stockholm (800.000 ton koldioxid).

Det vanligaste sättet att lagra koldioxid är i akviferer under havsbotten, något som det finns gott om i kusterna utanför Norge, Holland och Storbritannien. Efter att koldioxiden avskiljs från rökgaserna, komprimeras den innan den transporteras via rörledningar eller fartyg till en lagringsplats.

Kunskap om och förtroende för lagringskapacitet av koldioxid är baserad på den naturliga förekomsten av lagringssystem för koldioxid, där CO2 på vissa håll har lagrats i mer än 250 miljoner år, i kombination med förståelse för fysik, kemi och operativ erfarenhet av olje- och gasfält.  

I Sverige finns 27 stora punktutsläpp där CCS-tekniken skulle kunna användas effektivt för att säkerställa att Sverige uppnår målen i det klimatpolitiska ramverket som antagits av riksdagen där Sverige senast 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå minusutsläpp. 

Infångning och lagring av koldioxid har sitt ursprung från biogent bränsle kallas BECCS och står för Bio Energy Carbon Capture and Storage eller bio-CCS. 

Bio-CCS från stora punktkällor såsom biobränsle- och avfallseldade kraftvärmeverk och pappers- och massaindustrin bildar minusutsläpp, så kallade kolsänkor, som kan kompensera för de 5-10 miljoner ton kvarvarande fossila koldioxidutsläpp som förväntas finnas kvar 2045 och som är svåra eller väldigt kostsamma att ta bort på annat sätt.

CCS-tekniken används INTE som förevändning för att fortsätta som vanligt, men som ett sätt att bland annat möjliggöra fortsatt produktion av industriella produkter som cement, järn och stål - som är helt nödvändiga i vårt moderna samhälle, utan att riskera att de globala utsläppen av koldioxid skenar iväg och resulterar i oåterkalleliga klimatförändringar.

Alla sätt att minska utsläppen och skapa minusutsläpp kommer att behövas. Det ena utesluter inte det andra. 

Det finns dock ingen möjlighet att nå målen om netto-nollutsläpp av koldioxid till 2050 och begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader utan CCS.

Tone Bekkestad, Marketing and Communication Manager, CO2 Capsol A/S.


Innehåll från EKNAnnons

Så har EKN hjälpt svenska Exeger att växa

Exegers solcell Powerfoyle.
Exegers solcell Powerfoyle.

Exeger är ett svenskt bolag med en prisbelönt världsledande solcellsteknik som konverterar all ljusenergi till elektrisk energi – både inomhus och utomhus. Solcellen som kallas Powerfoyle kan se ut som läder, textil eller varför inte borstat stål. För att kunna växa har bolaget tagit hjälp av EKN – bland annat genom en Grön rörelsekreditgaranti.

Läs mer om EKN:s gröna lösningar här

När man säger solceller tänker de flesta nog på stora solkraftsparker eller 100 kvadratmeter på ett villatak. Men Exegers solcell Powerfoyle är något helt annat, framtagen för att på några kvadratcentimeter ladda våra vardagsprylar – oavsett var man befinner sig.

– Vår solcell är unik för att den kan finnas i produkter vi människor bryr oss om och behöver i vardagen. Det är görbart tack vare Powerfoyles olika designmöjligheter, och för att den laddar oavsett ljuskälla. Du har hela tiden tillgång till en grön energi genom ljuset runtomkring, både inomhus och utomhus, förklarar Exegers vd Giovanni Fili.

Giovanni Fili är vd för Exeger.
Giovanni Fili är vd för Exeger.

Att Powerfoyle går att böja och framställa i olika designvarianter gör att den kan integreras i praktiskt taget alla konsumentprodukter som behöver elektricitet. Och det är också precis så Exegers försäljning går till – genom samarbeten. Under 2021 har företaget gjort sina första fyra produktlanseringar tillsammans med framgångsrika företag inom olika områden. Dels världens första självladdande cykelhjälm, dels världens första självladdande hörlur. Hörlurar som ger ett obegränsat och miljövänligt användande.

EKN tar 80 procent av bankens risk

Exeger har samarbetat med statliga EKN i flera år. EKN finns till för att hjälpa svenska exportföretag, och redan tidigt i bolagsresan fick Exeger rådgivning av EKN. Och nu när Exeger behöver kapital till sin nya stora produktionsanläggning i Stockholm har EKN gått in och garanterat 80 procent av bankens risk genom en grön rörelsekreditgaranti.

– En finansieringslösning som denna från EKN öppnar givet upp större lånemöjligheterna från banker, säger Giovanni Fili.

”Irreversible tech”

Under pandemin har bolaget dessutom vunnit årets uppfinnare – ett pris som delas ut av European Patent Office – samt skalat upp och industrialiserat en ny teknisk plattform för Powerfoyle med 50 procent högre effekt inomhus. Med hjälp av EKN har nu Exeger säkrat finansiering för att inleda bygget av Europas största solcellsfabrik, och nu siktar bolaget framåt.

– Vi kommer att driva en ny standard inom konsumentelektronik. Bluetooth finns numera överallt, och precis så ser vi på resan med Powerfoyle. Det är en teknik som ingen kommer att kunna se sig utan när de väl börjat använda den – det kallar vi för irreversible tech, säger Giovanni Fili.

Läs mer om EKN:s gröna lösningar här

Mer från EKN

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med EKN och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?