Klimatredovisning snart lika skarp som finansiell

Företagen måste lämna mer och bättre information till investerarna om sina klimatrisker och sitt klimatarbete. Om det svenska näringslivet redan nu ökar sina ansträngningar att rapportera kommer de att ha en fördel, skriver Finansinspektionens Erik Thedéen.

INSPEKTION. Svenska och utländska investerare står redo med stora placeringsresurser men de behöver bättre klimatrelaterad information som beslutsunderlag, skriver Erik Thedéen, Fi.
INSPEKTION. Svenska och utländska investerare står redo med stora placeringsresurser men de behöver bättre klimatrelaterad information som beslutsunderlag, skriver Erik Thedéen, Fi.Foto:

År 2020 kommer gå till historien som ett av de tre varmaste åren som någonsin har uppmätts, ett år med rekordstora skogsbränder och rekordmånga orkaner. Att utvecklingen är ohållbar och måste brytas är ett faktum och en nödvändig omställning har påbörjats för att motverka klimatförändringarna. Om omställningen till en fossilfri ekonomi ska vara möjlig kommer det att krävas mycket stora investeringar både i infrastruktur och teknologi.

Den finansiella sektorn har en viktig roll att spela genom att kanalisera kapital till investeringar i företag och projekt som bidrar positivt till omställningen. Men för att det ska bli möjligt måste företagen lämna mer och bättre information till investerarna om sina klimatrisker och sitt klimatarbete. Såväl regelgivare som näringsliv behöver verka för en rättvisande och enhetlig klimatredovisning.

Både klimatförändringarna och omställningen ger upphov till nya risker som företag och samhälle har att hantera. Jag kan inte nog understryka vikten av att uppmärksamma och belysa dessa risker som är synnerligen långtgående, både sett till hur stora klimatförändringarna kan bli, och hur de negativa effekterna kan slå. Det är viktigt att både investerare och företag tar klimatriskerna på största allvar. Många verksamheter måste anpassas i grunden och investeringsbehovet för att hantera omställningen är stort. 

Den finansiella marknaden kan vara en viktig del av lösningen, om den får göra det den är bra på – att fördela kapital och risker och ge incitament till nya och kreativa lösningar. Då kan kapital och investeringar kanaliseras bort från det som är skadligt för klimatet till verksamheter som kan bli långsiktigt lönsamma eftersom de är hållbara. Möjliga konkreta exempel är fossilfri ståltillverkning, bioraffinaderier och klimatneutral cementutveckling.

Men för att investerarna ska kunna sätta rätt pris på risker och möjligheter på klimatområdet måste de få tillgång till tydlig och rättvisande information om hur företagen påverkas av klimatförändringar och hur de bedriver sitt omställningsarbete. Då kan liknande verksamheter jämföras med varandra och över landsgränser. Det ska exempelvis gå att förstå hur stora investeringsbehov för klimatomställning som olika företag har, varför en produktion baserad på vindkraft är mer lönsam att investera i än ett företag som är beroende av kolkraft, och vad det innebär i kronor och ören. 

För Finansinspektionen som tillsynsmyndighet är det en prioriterad fråga att få på plats en enhetlig standard för hållbarhetsredovisning så att finansieringen av klimatomställningen kan ta fart. Utmaningen är global till sin karaktär. Därför driver vi arbetet mot en lösning tillsammans med tillsynsmyndigheter runt om i världen. Det gör vi genom det globala tillsynsorganet Iosco (International Organization of Securities Commissions), där Finansinspektionen leder en arbetsgrupp inom hållbar finans. Iosco spelade en nyckelroll när den globala standarden för finansiell redovisning, IFRS (International Financial Reporting Standards), togs fram för 20 år sedan, och det finns en förväntan att Iosco även denna gång tar en ledande roll, vilket nu sker. 

Två globala initiativ som tagits under hösten visar vägen framåt. För det första har de ledande organisationerna som tar fram standarder och riktlinjer för hållbarhetsredovisning, däribland SASB (Sustainability Accounting Standards Board) och GRI (Global Reporting Initiative), enats om att arbeta för en mer sammanhängande och enhetlig hållbarhetsredovisning globalt. För det andra har IFRS föreslagit att de ska ta en aktiv roll i att utveckla en global standard för hållbarhetsredovisning och att sätta upp en förvaltningsstruktur för hållbarhetsredovisning liknande det som finns för finansiell redovisning.

Arbetet går framåt i ett mycket högt tempo och jag räknar med att de inblandade parterna kommer kunna presentera ett konkret förslag inför nästa klimattoppmöte COP26 som hålls i Glasgow nästa höst.

Näringslivet behöver dock inte vänta på den globala standarden. Ett mycket lämpligt första steg för alla företag är att redovisa klimat- och miljörelaterad information i linje med de så kallade TCFD-rekommendationerna (Task Force on Climate-related Financial Disclosures), som ger en god vägledning. och som täcker styrning, strategi, riskhantering, mål och mätetal. En nyligen publicerad rapport från TCFD visar att 1600 bolag i världen nu följer rekommendationerna i någon utsträckning. Och ett antal länder, inklusive Storbritannien och Nya Zeeland, har aviserat att man kommer införa tvingande lagstiftning för att följa TCFD. 

I Sverige rapporterar i dag 16 procent av storbolagen på ett eller annat sätt enligt TCFDs rekommendationer och 10 procent är TCFD-supporters (konsultföretaget 2050:s Transparensindex för 2020).

Jag skulle vilja uppmana det svenska näringslivet att i än högre grad satsa på TCFD – det är ett klokt sätt att förbereda den egna verksamheten för den utveckling som kommer på rapporteringsområdet och det är ett sätt att bidra till en skyndsam men ordnad omställning. Mycket talar dessutom för att TCFD kommer att utgöra utgångspunkten även för en mer detaljerad global standard för redovisning av klimatrelaterad information.

TCFD är i dag frivilligt i EU, men kommer sannolikt att blir mer bindande för större företag framöver, exempelvis till följd av den pågående översynen av redovisningsdirektivet NFRD (non-financial reporting directive). Den europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten, Esma (European Securities and Markets Authority), pekar varje år ut vilka områden tillsynsmyndigheterna ska prioritera. Börsföretagens klimatredovisning utgör en sådan prioritering inför nästa år, bland annat med hänvisning till kommissionens rekommendationer att följa TCFD. 

Klimatfrågan kräver att vi agerar omgående. Svenska och utländska investerare står redo med stora placeringsresurser men de behöver bättre klimatrelaterad information som beslutsunderlag. Om det svenska näringslivet redan nu ökar sina ansträngningar att rapportera enligt TCFD:s rekommendationer kommer det att bana väg för finansieringen av de stora investeringar som behövs för en framgångsrik klimatomställning. Det gynnar klimatet, Sverige som helhet och företagen själva. 

 


Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från ISS Facility ServicesAnnons

Så bidrar ISS till att hålla kollektivtrafiken igång

Under den pågående globala pandemin, har stora delar av samhället tvingats till omfattande förändringar. En av de branscher som drabbats särskilt hårt är transportsektorn, som har fått se andelen resenärer sjunka kraftigt, samtidigt som kraven på att upprätthålla en säker, hygienisk och trängselfri verksamhet ökat.

ISS medarbetare inom transportsegmentet har under hela Coronautbrottet arbetat hårt med att hålla tågen hygieniskt rena, motverka oro och skapa trygghet hos resenärer genom att bland annat utföra trängselrapporter och samtidigt arbeta med att säkra biljettintäkter – allt med målet att kunna hålla kollektivtrafiken igång på ett säkert sätt, för de som behöver resa. 

Efter vårens virusutbrott och de restriktioner kring arbete och resor som infördes över hela landet, rasade antalet resenärer i både kollektiv- och fjärrtågstrafiken. I vissa områden blev bortfallet så stort som 90 %. Restriktioner och minskat resande gjorde det väldigt svårt för både tågföretag och myndigheter att förutse hur trängsel och resandemönster skulle se ut, men rekommendationen blev ändå att upprätthålla ordinarie trafik i möjligaste mån. 

Som ett led i arbetet med att minska smittspridning och trängsel, slopades temporärt biljettkontrollerna i kollektivtrafiken, vilket fick till följd att fuskandet och antalet resande utan giltig biljett ökade lavinartat. 

För att förstå konsekvenserna för kollektivtrafiken har vi stämt träff med Elin Kämpe, affärsområdeschef för Transport på ISS som bland annat sköter biljettkontrollen åt SL i Stockholm.

– Kollektivtrafiken i Sverige kostar omkring en miljard kronor i månaden att hålla igång och cirka hälften finansieras genom biljettförsäljningen. När vi får ett minskat antal resande minskar även biljettintäkterna men, något vi sett under pandemin, är att utöver minskat resande, så minskade även betalningsviljan hos dem som faktiskt använde kollektivtrafiken. Det vi då riskerar på längre sikt, är att modellen för biljetter och finansiering behöver ändras, alternativt så behöver kollektivtrafikens kostnader minska och därmed sannolikt även utbudet. Den samlade kollektivtrafiken förväntas lida en förlust på omkring 7,5 miljarder bara i år, och om vi ska åtnjuta samma standard som vi är vana vid är det ett måste att säkra finansieringen, även om det blir under andra förutsättningar och med andra biljettmodeller. 

Viktigt att säkra intäkterna och skapa trygghet

– Våra uniformerade medarbetare som rör sig i kollektivtrafiken bidrar till att skapa trygghet för resenärerna, något som fortsatt under Coronapandemin, dock med ett ökat fokus på att undvika och rapportera trängsel. Nu har vi successivt påbörjat biljettkontrollerna i Stockholm igen i linje med SLs riktlinjer, fortsätter Elin. 

På frågan varför kontrollerna alls behövs i nuläget förtydligar Elin att SL uppskattar att fusket under pandemin gått upp från tre till 15 procent, vilket motsvarar intäkter på cirka 1 350 miljoner kronor. För att vi ska kunna fortsätta att resa på ett tryggt, säkert och hållbart sätt med kollektivtrafik så behöver intäkterna säkras.

Det finns även en koppling mellan ekonomisk tillväxt och en väl utbyggd kollektivtrafik, framförallt i storstadsregioner. Stockholm utnämndes i oktober i en rapport gjord av Institute of Transportation Studies vid University of California till världens tredje bästa stad för sin kollektivtrafik samtidigt som hela Sverige hyllades för sitt järnvägsnät. 

– Jag har en förhoppning om att vi ska kunna fortsätta på den inslagna vägen och ytterligare förbättra mobiliteten för att kunna hantera folktätheten som kontinuerligt ökar i våra storstadsregioner. Då är satsningar på kollektivtrafiken och ny forskning ett måste, betonar Elin.

Trygg miljö på tågen

UITP, Union Internationale des Transports Publics, släppte i oktober en rapport som visar att risken för att smittas i kollektivtrafiken är ytterst liten om rätt åtgärder vidtas. Några nyckelfaktorer, vid resor, är god ventilation, desinfektion av beröringsytor, kort restid, minimala samtal samt social distans.. Många länder har även munskydd som krav för att åka kollektivtrafik. Studier har gjorts i ett flertal länder i världen och rapporten visar att även om risken inte helt går att eliminera, är kollektivtrafiken fortsatt det säkraste sättet att förflytta sig i städer. Detta samtidigt som storstadsregionerna fortsätter att fungera för dem som behöver resa.

Det område där ISS kanske har gjort störst skillnad för kollektivtrafiken under Corona är inom hygien och städning. Leif Persson är produkt och utvecklingsansvarig för städtjänster på ISS. 

– Vi har alltid arbetat extremt noggrant och har mycket god insikt i vikten av en hygienisk miljö för hälsan. I och med pandemin har resenärerna också fått upp ögonen för det jobb vi faktiskt gör, och vet att de kan känna sig trygga med att tågen, och beröringsytor i synnerhet, är rena.

Leif poängterar att myndigheternas rekommendationer under pandemin är något man bör ha med sig även under mer normala förutsättningar. 

– Därför är jag övertygad om att detta i slutänden kommer att leda till förändrade sätt att både resa och leva, med fortsatt fokus på renlighet. För oss som tjänsteleverantör innebär detta att vi regelbundet ser över vilka städsystem och produkter vi använder, såväl som att vi i vissa fall också ökar städfrekvensen, säger Leif.

Mätbar renhet med miljön i fokus

ISS städprocesser och -verktyg är redan idag oerhört utförliga. Cleaning Excellence är ett internationellt koncept inom ISS som kombinerar de bästa processerna, metoderna, redskapen och produkterna. Tillsammans med leverantörer av rengöringsprodukter och städmaskiner utvecklar vi också hela tiden metoderna samtidigt som miljöbelastningen minskar, 

– Ett exempel är att vi snabbt efter Coronautbrottet började utföra desinfektion för att besegra virus, bakterier och andra mikroorganismer med miljövänliga verktyg och miljövänligt ozonvatten. Ozonvattnet är starkare än klorin, men lika skonsamt som vanligt kranvatten så att vi på ett enkelt, tryggt och kostnadseffektivt sätt kan desinficera alla typer av ytor och föremål, helt utan miljöfarliga kemikalier, berättar Leif. 

Testresultat visar att förekomsten av bakterier och virus minskar med cirka 99 % inom 5 minuter efter utförd städning. På många kontor har ISS dessutom börjat mäta koncentrationen av mikroorganismer, och därmed hygiennivån på ytorna på kontoren. Genom detta kan de som arbetar på kontoren känna sig trygga i att hygien och smittorisk alltid är under kontroll. 

– Just nu tittar vi på hur vi på ett effektivt sätt ska kunna göra liknande mätningar ombord på fordon så att resenärerna ska känna en större trygghet på resan, säger Leif. 

– Vår fordonsstädning är utformad för att minska risken för smittspridning och utförs av certifierade ISS-medarbetare. Genom att mäta renheten får vi veta om städfrekvenser eller metoder behöver justeras. Det kan tyckas överdrivet, men till syvende och sist handlar det om att våra servicemedarbetare skapar en trygg miljö för alla som behöver vistas där, avslutar Elin. 

FAKTA OM ISS

ISS är ett ledande företag inom facility management och workplace experience. Vi skapar platser och miljöer som bidrar till bättre prestationer och en enklare, mer effektiv och trivsam tillvaro - levererade med omtanke och hög kvalitet av engagerade medarbetare. ISS har över 400 000 medarbetare globalt och närvaro i fler än 70 länder. I Sverige har ISS cirka 6 000 medarbetare rikstäckande. 

Läs mer om ISS 

Mer från ISS Facility Services

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med ISS Facility Services och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?