1515
Annons

Klimatet kräver kolsänkor och hållbart skogsbruk

Att intensifiera produktionen av skogsråvara för att lösa klimatkrisen är en återvändsgränd. Skogens resurser måste användas smartare och samtidigt måste vi lagra mer kol i vårt skogslandskap, anser Johanna Sandahl och Karin Lexén, Naturskyddsföreningen.

Foto:Torstein Bøe

Krisen för den biologiska mångfalden i den svenska skogen är ett faktum. Mer än 2.000 skogslevande arter finns med på den nationella rödlistan, där arter och deras hotstatus redovisas. Sverige klarar varken egna miljömål eller internationella åtaganden kring skogens biologiska mångfald. Det är framför allt ett intensivt och ohållbart brukande som utarmar skogen.

Den allvarliga krisen för den biologiska mångfalden flätas allt mer samman med den alarmerande klimatkrisen. Dagens skogsbruk med kalavverkningar leder till förlust av viktiga kolförråd, som spär på klimateffekten. Om klimatkrisen förvärras ytterligare kommer ekosystemen och arterna ha svårt att hinna anpassa sig till snabbt förändrade livsvillkor. En eskalerande klimatkris kan vidare leda till dominoeffekter – exempelvis skogsbränder eller insektsangrepp som har sin grund i klimatrelaterad torka. Skogar med en rik biologisk mångfald är mer motståndskraftiga i ett varmare klimat och är på så sätt en förutsättning för ett framtida hållbart skogsbruk och klimatarbetet.

Skogen är också en viktig faktor i arbetet för att bromsa klimatkrisen, på gott och ont.

Skogen i sig fungerar som en kolsänka, genom att kol lagras i marken och i skogens biomassa. Råvara från skogen kan användas till en lång rad produkter som kan ersätta fossila bränslen med biobränslen, polyester med viskos, plast med papper och produkter med stor klimatpåverkan som stål och cement med trä. Denna substitution är en viktig pusselbit i arbetet med att ställa om till ett fossilfritt samhälle i sektorer där andra alternativ saknas. Men skogens råvara är begränsad och ska användas där den gör störst nytta. Både kort- och långsiktiga effekter måste beaktas när skogens värdefulla råvara används.

Traditionellt har råvaruförsörjningen styrt hur skogarna brukas. I dag används klimatargument allt oftare för en ökad användning av skogens biomassa. Men att intensifiera produktionen av skogsråvara för att driva på klimatomställningen är en återvändsgränd. Det visar Naturskyddsföreningen i en ny rapport. Ett sådant skogsbruk riskerar tvärtom att leda både till större utsläpp av koldioxid och ökat hot mot skogens arter. Enligt rapporten är motståndskraftiga ekosystem med hög biologisk mångfald och stora kolförråd en omistlig del av en ambitiös klimatomställning.

Krisen för den biologiska mångfalden och klimatkrisen måste lösas samtidigt, och lösningar för den ena får inte förvärra den andra. För att klara mål om stärkt biologisk mångfald i skogen behöver mer skog skyddas och brukningsmetoderna ändras. Nyttjandet av skogen måste ske inom naturens gränser och på ett sätt som leder till att mer kol lagras i ekosystemen jämfört med i dag. Samtidigt kan det ge en klimatnytta att använda skogens råvara för att sänka utsläppen av koldioxid till atmosfären genom att ersätta produkter med stor klimatpåverkan.

Men är det möjligt att genomföra alla dessa åtgärder på samma gång? Svaret är ja. Naturskyddsföreningen visar nu att det går att slå alla dessa flugor i en smäll. För att förverkliga en hållbar bioekonomi krävs:

* Ökat arealskydd. Mer skog behöver skyddas för att säkra den biologiska mångfalden och är samtidigt en positiv klimatåtgärd. Skogar med hög mångfald står också bättre rustade för klimatförändringar.

* Hållbart brukande. Merparten av skogsmarken ska trots ett kraftigt utökat skydd fortsätta brukas. Ett hållbart brukande med ett större inslag av olikåldrade träd, med en större variation av trädslag, och där klimatskadliga metoder som kalhyggen och skyddsdikning inte används, är helt avgörande för såväl klimat som biologisk mångfald.

* Öka kolförrådet. Skogens och skogsmarkens kolförråd har stor potential att öka i Sverige, vilket är en viktig åtgärd för klimatet. Den årliga inlagringen av kol kan fördubblas genom en kombination av ökade sänkor och minskade utsläpp från skogsmarken.

* Återvätning. Dikade torvmarker måste återvätas eller brukas med hyggesfritt skogsbruk för att minska förlusterna av växthusgaser från marken. Återvätning är en av de viktigaste åtgärderna för att skydda biologisk mångfald och markens kolförråd.

* Skilj på utsläpp och kolsänkor. Redan i dag är halten av koldioxid i atmosfären högre än vad som är hållbart. Kolsänkornas bidrag bör öka klimatambitionerna istället för att kompensera för fortsatta utsläpp.

* Använd restprodukter som biobränsle. Eftersom biobränslen släpper ut koldioxid vid förbränning är det viktigt att rätt typ av biobränsle används. Restprodukter från en hållbar markanvändning ger en relativt snabb klimatnytta om de ersätter fossila bränslen. Andra råvaror bör ha en marginell roll.

* Tillverka långlivade produkter. Ta fram styrmedel som leder till att skogsråvara i första hand används till långlivade produkter där dessa ersätter råvaror med stor klimatpåverkan.

* Främja återvinning. Trädets fibrer är hållbara och går att både återanvända och återvinna. Materialåtervinningen av produkter från skogen måste öka.

* Minska efterfrågan på biomassa. Efterfrågan på biomassa måste minska, till exempel genom förändringar av livsstil och konsumtion av klimatskadliga varor och tjänster.

* Energieffektivisera. Kraftfulla satsningar på energieffektivisering och effektivare transporter måste genomföras och fossila bränslen ska där det går ersättas med annan förnybar energikälla än biomassa.

Utarmningen av den biologiska mångfalden och klimatkrisen måste lösas samfällt och omgående. Vi är övertygade om att en omställning av skogsbruket kan bidra till att lösa båda dessa stora kriser.

I arbetet med den nyligen presenterade Skogsutredningen och med den bioekonomistrategi som regeringen nu tar fram måste lösningar för en hållbar bioekonomi tas fram, där kvalitet och högförädlade produkter prioriteras framför kvantitet. Sverige behöver en helt ny skogspolitik för att tillvarata skogens möjligheter till ökad kolinlagring och för att effektivisera och prioritera användningen av biomassa, utan att riskera den biologiska mångfalden och ekosystemens motståndskraft.

Johanna Sandahl , ordförande, Naturskyddsföreningen
Karin Lexén, generalsekreterare, Naturskyddsföreningen

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Innehåll från NedermanAnnons

Sänk elförbrukningen i industrin – med hjälp av IIoT

En välfungerande luftfiltreringsanläggning är kritisk för en god arbetsmiljö, optimerad produktion och minimal energiförbrukning i tillverkningsindustrin. Aktiv övervakning av processerna kan avvärja problem som förhindrar effektiv drift – och samtidigt minska elförbrukningen.

Studier visar att upp till 70 procent av den el som förbrukas i tillverkningsindustrin går till industriella motorsystem som fläktar, kompressorer och materialhanteringsutrustning. Genom att nyttja Industry Internet of Things (IIoT) och med hjälp av SmartFilters aktivt övervaka olika processer kan verksamheter snabbt vidta åtgärder vid avvikelser. Detta gör det möjligt att arbeta hållbart och energieffektivt – men enligt Magnus Edmén, VP E&FT / Head of Sales Area EMEA på Nederman, krävs det dock en större förståelse för den digitala teknikens möjligheter i branschen.

– Kunskapsbristen om vikten av en välfungerande industriell luftfiltrering är ofta boven i moderniseringsprocessen av stora industrier. Även om luftfiltreringsanläggningen är produktionskritisk har många verksamheter inte full kontroll över sina luftfiltreringsanläggningar och hur de bör styras för bästa möjliga effekt.

Han berättar att filtreringsanläggningar i vissa fall är avgörande för tillverkningen; om den slutar fungera stannar produktionen. I andra fall kan driftstörningar leda till utsläpp av cancerogen svetsrök – eller i värsta fall bidra till brand eller dammexplosion. Sett till energibesparing går det att göra mycket med hjälp av IIoT; om filter exempelvis bara rengörs när det faktiskt behövs kan det leda till minskade trycklyftsbehov och tillhörande elförbrukning.

Automatiserade energibesparingar

Nedermans SmartFilter är ett multifunktionellt luftreningsfilter som är lämpligt för industriella avfall såsom rök, träspån och annat brännbart damm. Utöver att filtrera industriluften samlar det in data som ger användaren värdefull information om omedelbara och möjliga framtida underhållsbehov. I de mest avancerade smarta filtren styrs anläggningen automatiskt mot en så låg energianvändning som möjligt med hjälp av egenutvecklade algoritmer. 

Edmén anser att IIoT möjliggör effektiv realtidskommunikation så att verksamheter får bättre kontroll på sin elförbrukning och sina produktions- och arbetsmiljörisker. 

– 95 procent av världens befolkning utsätts för dålig luftkvalitet, samtidigt ökar konsumenternas krav på företagens transparens och ansvar. Även industrin behöver anpassa sig till nutiden och en vanlig missuppfattning är att hållbarhet och lönsamhet inte går ihop. Nya miljötekniska uppfinningar kan optimera energiförbrukning och arbetsmiljö, samtidigt som de kan sänka kostnader och möjliggöra en lönsam hållbarhetspolicy. 

Ta kontroll över luftflöden

Magnus har arbetat med miljöteknik i över 20 år och är väl medveten om riskerna som kan komma med bristande kunskap om energikonsumtion och miljörisker inom industrin. I och med att många tillverkningsföretag tidigare saknat tillräckliga data har steget mot hållbara lösningar inte tagits. Han konstaterar att IIoT-lösningar kan hjälpa industrin att förbättra fabrikens luftflöden och minska faror som skadliga utsläpp kan innebära för både hälsa och miljö.

– Nu är elfrågan större än vad den har varit på länge. I och med att industrin behöver vara effektiv och hållbar krävs nya arbetssätt för att hålla nere förbrukningen, utan att tumma på kvalitet eller säkerhet. Nedermans SmartFilters kan förenkla för industrin i stort genom att optimera luftfiltreringen och processerna runtomkring den.

Läs mer här!  

 

 

Mer från Nederman

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Nederman och ej en artikel av Dagens industri

Replik: Med Hyresgästföreningens förslag är vi tillbaka på ruta ett

Foto:Hasse Holmberg/TT

I en replikvår artikel om behovet av hyreshöjningar i Stockholm, skriver Susanne Sjöblom och Sofia Kloo på Hyresgästföreningen att Fastighetsägarna vill chockhöja hyrorna i Stockholm. Därefter slår de fast att de aldrig kommer att ”gå med på att låta Sveriges hyresgäster stå för hela notan när hyresvärdarnas kostnader ökar i samhällskrisen”. På den senare punkten är vi överens. Om Hyresgästerna skulle stå för den kostnadsökning som förvaltningen av hyresrätter nu drabbas av, skulle hyrorna behöva höjas med cirka 25 procent. 

Den förhandlingsmodell som vi, tillsammans med Hyresgästföreningen och Sveriges Allmännytta, enats om säkerställer nämligen att så inte blir fallet. En höjning med 9,5 procent innebär att kostnaderna delas på ett sätt som är entydigt till hyresgästernas fördel. Hyresvärdarna står för mer än 60 procent av notan. För den majoritet av landets hushåll som äger sitt boende finns det ingen motsvarande krockkudde när stora kostnadsökningar slår mot samhällsekonomin. 

Det innebär att modellen fungerar precis som det var tänkt; att hyresutvecklingen långsiktigt ska bli mer stabil genom att jämna ut kostnadssvängningarna. Sjöblom och Kloo gör dock en annan tolkning. Av deras resonemang att döma ska hyresvärdarna ta mer eller mindre hela notan när kostnaderna ökar. Men det räcker inte med det. De föreslår dessutom att hyrorna ska sänkas när dagens höga inflation minskar. Det skulle möjligen kunna diskuteras i en situation med långvarig deflation, men Sjöblom och Kloo anser att en minskad kostnadsökningstakt i sig kan motivera en hyressänkning. 

Den tolkning som Sjöblom och Kloo gör av den nya förhandlingsmodellen skulle få allvarliga konsekvenser för hyresrättens framtid. Det är svårt att hitta några argument för att äga och förvalta hyresrätter i en värld där kostnadsökningar inte kan delas med hyresgästerna och kostnadsminskningar kan leda till en hyressänkning. 

Vi hoppas att detta inte är Hyresgästföreningens verkliga uppfattning, utan räknar med att organisationen ska hedra den överenskommelse som de själva har kallat för ett nytt Saltsjöbadsavtal. I annat fall är vi tillbaka på ruta ett, där det råder fullständig oklarhet om vad förhandlingarna syftar till. Det är en situation som varken gynnar hyresgäster eller hyresvärdar.

Oskar Öholm, vd Fastighetsägarna Stockholm

Nathalie Brard, förhandlingschef Fastighetsägarna Stockholm

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera