Annons

Kinesiska investeringar ger inte mindre kritik

DEBATT. Det sägs ibland att länder inte vill kritisera kinesiska brott mot mänskliga rättigheter av rädsla att förlora investeringar. En jämförelsevis liten del av de kinesiska investeringarna går till Europas ”Kina-vänliga” länder, skriver Utrikespolitiska institutets Björn Jerdén och Viking Bohman.

EUROPEISK OLIKHET. Jämfört med andra länder sticker Sverige ut: tillsammans med Tyskland och Storbritannien tillhör vi den mest aktiva och frispråkiga gruppen, skriver Björn Jerdén och Viking Bohman. På bilden Stefan Löfven och Xi Jinping.
EUROPEISK OLIKHET. Jämfört med andra länder sticker Sverige ut: tillsammans med Tyskland och Storbritannien tillhör vi den mest aktiva och frispråkiga gruppen, skriver Björn Jerdén och Viking Bohman. På bilden Stefan Löfven och Xi Jinping.Foto:Maja Suslin/TT, Maja Suslin

Den 10 december uppmärksammade världen att FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna fyller 70 år. Samtidigt riktade FN-organ och västländer vass kritik mot en av de viktigaste medlemmarna i säkerhetsrådet: Kina. Anledningen är ett systematiskt förtryck av muslimska minoriteter i Xinjiangregionen, där hundratusentals satts i fångläger.

Som vanligt arbetar kommunistpartiet intensivt för att tysta omvärldens kritik. Det återstår att se hur väl det lyckas i just det här fallet, men de enorma resurser som står till den kinesiska statens förfogande skapar potential för framgång.

En ny europeisk studie ledd av Utrikespolitiska institutet visar att en stor del av Europas länder under senare år har blivit mer tillbakadragna när det gäller att främja mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer gentemot Kina.

Varje stat vill att dess politiska system ska accepteras av omvärlden. Den auktoritära stormakten Kina är inget undantag. Dess ledare vill inte bara bevara kommunistpartiets samhällsmodell, utan även att andra länder ska föredra den framför andra alternativ.

EU har liknande ambitioner men med en annan utgångspunkt: demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer ska styra unionens internationella verksamhet. Att relationen mellan Europa och Kina under många år präglats av friktion kring dessa frågor är därför inte förvånande. Maktkampen mellan olika samhällsmodeller lär inte avmattas framöver.

Den 6 december lanserade European Think-tank Network on China den hittills mest omfattande rapporten om de politiska värderingarnas roll i relationen mellan Europa och Kina. Studien innefattar experter från 17 europeiska länder.

* Minskad europeisk kritik över tid. Rapporten visar att de flesta av EU:s medlemsstater har blivit mer försiktiga att kritisera Kina sedan 1990-talet. Det finns vissa undantag, men den övergripande trenden är tydlig: i takt med Kinas snabba tillväxt har Europas stater blivit mindre benägna att aktivt och öppet driva sina grundläggande värderingar i relationerna.

* Stora skillnader inom Europa. Det finns samtidigt en stor spännvidd kring hur Europas länder arbetar med frågan. Vissa för en aktiv och värderingsdriven politik. Andra förhåller sig passiva, medan en del till och med motsätter sig gemensamma EU-försök att peka ut kommunistpartiets brister.
I Sverige har regeringar från både höger och vänster kritiserats i medier för att inte göra tillräckligt för att främja mänskliga rättigheter i Kina. Jämfört med andra länder sticker vi dock ut: tillsammans med Tyskland och Storbritannien tillhör Sverige den mest aktiva och frispråkiga gruppen. Vi skriver ofta under på kritiska offentliga uttalanden, använder oss av diplomatiska kanaler och bedriver samarbetsprojekt i Kina med en långsiktig ambition att förbättra situationen i landet.
Detta betyder inte att Sverige alltid sätter värderingsfrågorna i främsta rummet. Tvärtom skriver författarna till det svenska kapitlet att Sverige varit ”aktivt men försiktigt” genom försök att påverka Kina inom mindre känsliga områden än mänskliga rättigheter såsom arbetsrättsliga frågor och miljö.

* Äldre demokratier mer kritiska än yngre. Bland de studerade länderna finns en tydlig skillnad mellan Europas äldre och yngre demokratier. Länder som var demokratier redan innan eller strax efter andra världskriget tillhör alla, med undantaget Italien, de mer aktiva och kritiska. Bland länder som demokratiserades från 1970-talet och framåt finns däremot inget aktivt och kritiskt exempel.

* Ekonomiskt utbyte tystar inte kritik. I debatten hörs ofta att européer väljer att se genom fingrarna när den kinesiska staten förtrycker sina medborgare för att säkra affärsmöjligheter. Detta stämmer, men bara delvis. Rapporten visar något oväntat att de länder för vilka Kina är en relativt viktigare handelspartner, som Tyskland och Storbritannien, i själva verket är de tuffaste när det gäller att driva frågor om mänskliga rättigheter.
Ett liknande mönster gäller investeringar. Det sägs ibland att fattigare länder i Syd-, Öst- och Centraleuropa väljer att inte klandra Kina eftersom de mottar stora investeringar. Men en jämförelsevis liten del av de kinesiska investeringarna går till Europas ”Kina-vänliga” länder. Merparten hamnar i de mest utvecklade ekonomierna, som också är de mest kritiska mot kommunistpartiet.
Storleken på det ekonomiska utbytet bestämmer alltså inte europeiska länders Kinapolitik. En viktigare faktor verkar vara hur rikt landet är. Länder med jämförelsevis hög BNP per capita tenderar att vara mer kritiska. Samtidigt ser vi att förhoppningen om framtida ekonomiska möjligheter, bland annat i Grekland och Ungern, i vissa fall bidragit till en försiktigare framtoning. Förra året hindrade Grekland ett gemensamt EU-uttalande om mänskliga rättigheter i Kina.

* Misslyckad kinesisk propaganda. Liksom Ryssland arbetar Kina med både offentlig diplomati och mediepropaganda för att påverka debatten i omvärlden. Europa berörs, men ansträngningarna tycks hittills inte ha mött någon större framgång. Rapporten visar tvärtom att synen på Kinas politiska system är negativ, och i flera fall försämrats över tid.
Dessutom har Kinas kampanjer mötts av motreaktioner, inte minst i Sverige. Det kinesiska utrikesdepartementets försök sedan i våras att påverka den svenska debatten om Kina med debattinlägg, intervjuer och tillrättavisande brev tycks snarare ha satt strålkastarljuset på det egna styrets brister.

Sveriges svar på Kinas globala expansion kommer först och främst att ske genom vårt EU-medlemskap. Samtidigt saknas europeiska svar på grundläggande frågor om Kinas roll i världen, och som rapporten belyser är verkligheten ofta mer komplex än vad en första anblick antyder.

Vi efterlyser ett långsiktigt stöd till samverkan inom akademin, partiväsendet, civilsamhället och näringslivet där européer kan mötas och bygga samsyn kring hur vår kontinent ska förhålla oss till världens kanske nästa supermakt.

 

Björn Jerdén, chef, Asienprogrammet, Utrikespolitiska institutet
Viking Bohman, analytiker, Utrikespolitiska institutet.


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från SnowflakeAnnons

Snowflake samlar och delar tillförlitlig Covid19-data

Snowflake samlar data på ett och samma ställe för värdefull analys.
Snowflake samlar data på ett och samma ställe för värdefull analys.

Coronapandemin har visat att vi behöver ta del av information på rätt sätt – från pålitliga källor, strukturerat och uppdaterat i realtid. Snowflake tar fasta på detta och samlar tillförlitlig data på sin Cloud Data Platform.

I Snowflakes Data Cloud Platform kan användaren skapa en ”single source of truth” med realtidsdata som samlats in från källor som WHO och John Hopkins-universitet. Data över antalet smittade i världen sammanställs på Snowflake Data Marketplace. Plattformen kan hjälpa företag och organisationer att fatta välgrundade beslut och bli mer datadrivna. 

– Datan är redan förberedd för analys när den ligger på vår plattform vilket gör informationen lätt att hantera. Den är även enkel att kombinera med sin egen data för att skapa en bättre bild över sin verksamhet, säger Sam Bäcknäs, Senior Sales Engineer på Snowflake i Sverige. 

Kombinerar datakällor för värdefull analys

Data över antalet smittade kombineras med data om befolkningstäthet och även geolokalisering. För globala bolag kan denna information vara avgörande vid planering kring när kontor och butiker på olika platser i världen ska öppna igen, eller för att förutse hur försäljningen kommer att påverkas i olika länder och regioner. Enligt Sam Bäcknäs är det just kombinationen av datakällor som möjliggör intressanta och värdefulla analyser. 

EXTERN LÄNK: Få tillgång till Covid19-data genom Snowflake Data Marketplace  

– Genom att binda ihop data på Snowflake Data Marketplace över antalet smittade med exempelvis befolkningstäthet och väderinformation kan man göra prediktioner om hur smittspridningen kommer utvecklas och var man borde satsa mer på förebyggande arbete, säger han och fortsätter:

– Jag ser även stor potential för ”data sharing” mellan olika sjukhus i Stockholmsregionen som exempel. Då skulle personalen kunna få information om lediga intensivvårdsplatser i realtid i en dashboard istället för genom telefonsamtal mellan sjukhusen. Detta är lättare att överblicka och innebär mindre belastning för personalen. 

EXTERN LÄNK: Nyfiken på Data Sharing? Läs mer här 

Molnlösning innebär många fördelar

Sam Bäcknäs menar att många företag och organisationer i dag sitter på värdefull data som kan kombineras och visualiseras för viktiga insikter om den egna verksamheten, och som de även kan sälja vidare. Genom att samla all data på Snowflakes plattform kan kunden dra nytta av alla fördelar med den skalbarhet och administrativa enkelhet som en molnlösning erbjuder. 

Fakta Snowflake
Snowflake är en helt molnbaserad data-plattform som finns på Azure, AWS och GCP och är skapad för framtidens datahantering. Produkten fungerar som ”software as a service” och möjliggör att kunder samlar sin värdefulla data på ett och samma ställe. Genom Snowflake Data Marketplace ges också möjligheten att sälja egna dataset som kan vara av intresse för andra bolag.
Läs mer på www.snowflake.com  

 

Mer från Snowflake

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Snowflake och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?