Annons

Kinesiska företag kan bygga svenska snabbtåg snabbt

Världens bästa och största kompetens på höghastighetsbanor finns i Kina. Ett kinesiskt konsortium har erbjudit sig att bygga den svenska höghastighetsbanan på åtta år och därtill löst finansieringsfrågan, skriver företrädare för EuroChina Technology Transfer.

Den senaste debatten om den svenska snabbtågsutbyggnaden, och Sveriges största infrastrukturprojekt genom tiderna, har handlat mycket om när sträckorna Stockholm–Göteborg och Stockholm–Malmö skulle kunna var klara; 2035 eller 2095? I själva verket skulle vi kunna åka i 350 km/t på båda sträckorna redan 2026.

Tisdagen den 12 juni 2017 anländer en delegation företrädare för ett svenskinitierat konsortium på Sverigeförhandlingens kontor på Holländargatan i Stockholm. Mötet har föregåtts av bland annat ett tidigare möte den 13 mars 2017 där den svenska partnern sonderat möjligheterna för en helt annan utbyggnadsplan och finansiering än den som dittills diskuterats och utretts. Dessutom erbjöds full finansiering av hela projektet, dock i samråd med Riksgälden. Det ursprungliga arbetet kretsade runt en stegvis utbyggnad av snabbspåren ort till ort. Ingen hade tidigare diskuterat eller erbjudit utbyggnad i ett steg – hela sträckorna på en gång och med full finansiering.

Konsortiets (Sinohydro, ett dotterbolag till Power China, vill bygga och banken ICBC, Industrial and Commercial Bank of China, vill finansiera) erfarenhet av liknande projekt är omfattande och imponerande. Det är därför glädjande att notera att Sverigeförhandlingen i sin slutrapport som presenterades i december 2017 förordar en ”snabb” utbyggnad av hela sträckorna samt att projektet ska kunna lånefinansieras.

Den 18 april 2018 kom så det första seriösa politiska utspelet i och med att infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) och klimatminister Isabella Lövin (MP) gemensamt gick ut och förklarade att nu handlar det om att järnvägen ska byggas i ett svep och att kostnaderna ska ha ett tak (230 miljarder kronor som i dagarna justerats ned till 205 miljarder). Regeringen bjuder nu in de andra partierna för att nå en så bred enighet som möjligt.

Tidigare märkliga inlägg i debatten, som att järnvägen skall byggas inom befintligt budgetutrymme och då vara klar 2095 (!) samt att hastigheten skall vara max 250 m/t tycks nu lyckligtvis vara glömda.

Det allvarliga i hela situationen är dock att de flesta inblandade, inklusive utredarna, famlar i mörkret om hur – och med vilken teknik och prestanda – utbyggnaden ska ske.

I Sverigeförhandlarnas slutrapport säger man bland annat ”Höghastighetsjärnvägen ska byggas med modern och väl beprövad teknik, och på ett sätt som gör den kompatibel med övrigt järnvägsnät” men något längre fram i rapporten anser man att ”Genom att i Sverige bygga upp kompetensen att bygga höghastighetsjärnvägar utifrån svenska förhållanden och med svenska regelverk avseende bland annat miljöpåverkan och arbetsmiljö ökar kunskapen kring kostnader och utformning.”

I ett 205–230 miljarders projekt som påverkar infrastrukturen i städer och landsbygd i hela södra Sverige menar ”experterna” således att man ska experimentera och ”lära sig under tiden man bygger”? Uttalandet bekräftar även det faktum att ingen av de entreprenörer utredarna och politikerna tänker på har någon erfarenhet att bygga spår för 320 km/t.

Under tiden som den svenska debatten slutligen har vaknat kring snabbtågen har konsortiet – sedan mötet den 12 juni – analyserat och beräknat det svenska snabbtågsprojektets utbyggnad, tidsram och kostnader. Slutsatserna presenterades i sammanfattande punkter till Sverigeförhandlingen under hösten 2017.

Med en hemmamarknad hos Konsortieparterna som omfattar två tredjedelar av den totala sträckan snabbspår i världen med över 25 000 km inom landet och en total resenärsvolym på 1,7 miljarder människor under 2017 måste erfarenheten och beräkningsunderlagen betraktas som seriösa.

Några av världens mest erfarna snabbtågsbyggare och finansiärer har således på svenskt initiativ studerat och analyserat det svenska snabbtågsprojektet. Resultatet är en konkret plan och erbjudande att bygga båda sträckorna Stockholm–Göteborg och Stockholm—Malmö på åtta år. Spåren och tågen designas för hastigheter upp till 350 km/t och trafiken på hela sträckorna skulle kunna vara i gång 2026. I gruppen som utarbetat planen ingår en av världens största banker som erbjuder sig att medverka i finansieringen av hela projektet.

Slutsatsen är att vi kan med stor klarhet konstatera att Konsortiets förslag kom in för sent för att analyseras på djupet i Sverigeförhandlingens rapport.

Däremot synes flera väsentliga delar i rapporten justerats efter intryck från konsortiets information – framför allt de väsentliga slutsatserna. Man har även konkret hänvisat till Trafikverket som har fått sammanfattande information förra veckan – men uppenbarligen ännu inte satt sig in i förslaget. Förhoppningsvis kommer experterna att kunna konstatera att det är bättre att välja experter på byggnation av ett så komplicerat projekt som detta – givetvis i kombination med svenska intressenter.

Men, det kommer trots allt att bli politikerna som fattar de avgörande besluten. Det krävs ett starkt politiskt mod att ”gå utanför cirklarna” och hämta den bästa expertis som finns att tillgå inom området. Det vore ju trots allt trevligt om de politiker som debatterar och slutligen beslutar i ärendet finns vid liv när det första snabbtåget rullar från Stockholms Central.

Hans Svensson,

vd och grundare EuroChina Technology Transfer

Gustaf Svenson,

vice vd, EuroChina Technology Transfer


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?