KI saboterar ny forskning

DEBATT. Två tidigare forskare som polisanmälts av Nya Karolinska och Karolinska institutet för etikbrott planerar nu att stämma institutionerna, meddelade advokat Thomas Bodström häromdagen. Skattebetalarna får plocka upp notan, skriver förra KS-ordföranden Per Båtelson, som investerat i forskarnas bolag.

TEORI OCH PRAKTIK. Nya terapiområden som immunoterapi och stamceller representerar några av de hetaste medicinska forskningsfälten globalt i dag. Sverige är ett attraktivt land för utländska forskare att söka sig till i teorin. I praktiken syns dock avskräckande exempel på motsatsen, skriver Per Båtelson.
TEORI OCH PRAKTIK. Nya terapiområden som immunoterapi och stamceller representerar några av de hetaste medicinska forskningsfälten globalt i dag. Sverige är ett attraktivt land för utländska forskare att söka sig till i teorin. I praktiken syns dock avskräckande exempel på motsatsen, skriver Per Båtelson.
TEORI OCH PRAKTIK. Nya terapiområden som immunoterapi och stamceller representerar några av de hetaste medicinska forskningsfälten globalt i dag. Sverige är ett attraktivt land för utländska forskare att söka sig till i teorin. I praktiken syns dock avskräckande exempel på motsatsen, skriver Per Båtelson.
TEORI OCH PRAKTIK. Nya terapiområden som immunoterapi och stamceller representerar några av de hetaste medicinska forskningsfälten globalt i dag. Sverige är ett attraktivt land för utländska forskare att söka sig till i teorin. I praktiken syns dock avskräckande exempel på motsatsen, skriver Per Båtelson.Foto:Fredrik Sandberg/TT

Svensk sjukvård präglas i dag av en kombination av politisk oförmåga, svaga eller felaktiga incitament och rädsla för att tänka nytt. Detta leder till att medarbetare flyr och att vården både blir sämre och dyrare än nödvändigt. Vi skulle kunna göra betydligt mer patient- och skattebetalarnytta om vi vågade agera innovativt.

Sedan 1994, när jag var med och grundade Capio, har jag ägnat mig åt svensk och internationell omsorg och sjukvård. Jag har startat, lett och investerat i några av de mest framgångsrika vårdföretagen i Sverige. Jag har sett begränsningarna i de traditionella sjukhusstrukturerna. En erfarenhet från Capiotiden var till exempel att verksamheter med 40–50 medarbetare presterar bättre än större enheter i alla avseenden. Alla vet sina roller och blir sedda för det arbete de utför.

Som ordförande på Karolinska universitetssjukhuset (KS) 2013–2014 fick jag god inblick i den högspecialiserade offentliga sjukvården och gränslandet mellan forskning och klinisk verksamhet. Det finns mycket att imponeras över, men också stora utmaningar.

För mig har det varit plågsamt att följa den massiva medierapporteringen om Nya Karolinska. Det är sant att KS har förlitat sig för mycket på konsulter. Men att detta skulle vara ett problem av den magnitud som framställts är överdrivet. Problemet med skriverierna, utöver en del rena sakfel, är att de missat såväl vårdens som Karolinskas verkliga problem.

Ett universitetssjukhus som Karolinska har som en av sina absolut viktigaste uppgifter att utveckla och leda implementeringen av ny kunskap i svensk sjukvård, omsätta den i nya vårdmetoder och låta patienterna få nytta av alla de resurser som skattebetalare och stiftelser satsar på forskning. Det tar i dag alldeles för lång tid innan nya forskningsrön och nya terapier når patienterna.

Nya terapiområden som immunoterapi och stamceller representerar några av de hetaste medicinska forskningsfälten globalt. Det växer fram intressanta företag i en rasande takt utanför Sverige. Immunoterapi- och stamcellsbolag lockar nu också några av världens mest namnkunniga techentreprenörer, vilket kommer att accelerera utvecklingen ytterligare. Det mesta händer i USA men länder som Sydkorea och Japan ligger också långt framme.

Även Sverige har en konkurrensfördel genom det så kallade lärarundantaget, som innebär att forskarna – inte institutionen de jobbar för – äger patenträttigheterna. Detta skapar incitament att söka patent och utveckla företagande, vilket historiskt bidragit till Sveriges starka position inom läkemedel och medicinskt teknologi. Detta gör Sverige till ett attraktivt land för utländska forskare att söka sig till, åtminstone i teorin.

I praktiken syns dock avskräckande exempel på motsatsen.

Låt mig illustrera med ett exempel. För några sedan startades ett svenskt immunoterapibolag (cancerbehandling) av forskare vid KI/KS. Bolaget, Polybiocept AB, byggde på kort tid upp en patentportfölj baserad på forskarnas uppfinningar. Externa finansiärer – däribland jag själv – investerade för att möjliggöra klinisk användning i större skala, och ett forskningssamarbete inleddes mellan bolaget, KS och ett amerikanskt företag.

Tyvärr lämnade grundarna efter en tid KI/KS på grund av bristande organisation och arbetsvillkor som gjorde det omöjligt för dem att leva upp till avtalet med det amerikanska bolaget. KI/KS har därefter börjat misskreditera forskarna genom osakliga påhopp i medierna och en tveksam polisanmälan.

Häromdagen meddelade advokat Thomas Bodström att forskarna polisanmält KI/KS för vårdslös tillvitelse. Dessutom kommer de att stämma institutionerna för den skada de lidit.

Aldrig tidigare i mitt professionella liv har jag upplevt en mer kafkaliknande situation. Skattebetalarna får plocka upp notan för dåliga affärer och kostsamma advokater. Men kanske allvarligast är att cancerpatienter i Stockholm har gått miste om möjligheter till lovande behandling på grund av hur KI/KS spelat bort sina kort.

Per Båtelson, vårdentreprenör och tidigare styrelseordförande för Karolinska universitetssjukhuset


Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?