Annons

Kemikalieförbud bättre än dyr och krånglig skatt

DEBATT. Kemikalieskatten är felkonstruerad och har drabbat svenska företag hårt. I ett försök att rätta till problemen föreslår regeringen att även utländska företag ska betala skatten. Den kommer dock fortsätta slå fel även efter regeringens utvidgning, anser Philip Thunborg från Företagarna.

KEMIKALIEFÖRBUD. Det är bättre att avskaffa kemikalieskatten och ersätta den med något som ger riktig miljönytta, så som ett förbud på EU-nivå mot de kemikalier som finns i elektronik och vitvaror.
KEMIKALIEFÖRBUD. Det är bättre att avskaffa kemikalieskatten och ersätta den med något som ger riktig miljönytta, så som ett förbud på EU-nivå mot de kemikalier som finns i elektronik och vitvaror.Foto:Grøtt, Vegard

I Sverige tas sedan 2017 en skatt ut på hemelektronik och vitvaror. Syftet är att minska förekomsten av skadliga kemikalier i natur och hemmiljö. Effekten har dock blivit att svenska företag tappat i försäljning, samtidigt som de oönskade kemikalierna fortsätter att sprida sig i våra hem. Kemikalieskatten är felkonstruerad i sin nuvarande form och bör avskaffas.

Eftersom skatten endast gäller för säljare i Sverige kan konsumenter enkelt och snabbt via e-handel köpa samma varor till samma pris som tidigare – eller lägre – levererade från andra länder, både inom och utanför Europa. Detta har drabbat den inhemska branschen och återförsäljare hårt.

Bara den höjning av skatten som genomfördes i augusti i fjol, där maxtaket höjdes från 327 till 440 kronor per produkt, förutspår HUI Research kommer resultera i 2000 förlorade arbetstillfällen. Samtidigt är miljövinsten försumbar, eftersom de farliga kemikalierna finns i de produkter konsumenter beställer från utlandet.

Regeringen har nu erkänt att skatten inte blivit vad man tänkte sig från början, och föreslagit en ändring så att även utländska försäljare ska omfattas av skatten, och därmed konkurrera på samma villkor som deras svenska motsvarigheter.

Det är bra att regeringen tagit till sig av kritiken och försöker lösa problemet. Men Företagarna har mycket svårt att se hur Sverige ensidigt ska kunna ta ut skatt av utländska företag som inte har en närvaro i Sverige.

Hur ska Skatteverket upptäcka fusk? Problemet med den förändringen av kemikalieskatten som regeringen föreslår är främst möjligheten till marknadskontroll. Skatteverket kommer även fortsatt sakna möjlighet att upptäcka försäljning av skattepliktiga varor i de fall då en utländsk försäljare inte själv rapporterar in sin svenska försäljning.

Om fusk upptäcks, vem ska driva in skatten? Låt säga att Skatteverket ändå upptäcker en aktör som säljer skattepliktiga varor till Sverige men inte rapporterar det. Då kvarstår frågan hur indrivningen av skattemedel ska gå till rent praktiskt. Skatteverket kan som svensk myndighet inte på egen hand driva in skatt utanför landets gränser. Det skulle bli mycket problematiskt för Sverige att behöva godta att andra länders skattemyndigheter på motsvarande sätt beskattar svenska företag för varor de exporterar.

Kostar skatten mer än vad den smakar? Givet det arbete som landar på Skatteverket i form av marknadskontroll och indrivning av skatt från utländska företag är risken uppenbar att elektronikskatten, trots regeringens ändringsförslag, fortsätter kosta betydligt mer i både pengar och administration än den miljömässiga vinsten motiverar.

Kemikalieskatten har slagit fel och kommer fortsätta att slå fel, även efter den utvidgning som regeringen nu föreslår. Kemikalieskatten på elektronik och vitvaror bör därför avskaffas och i stället ersättas med något som skapar riktig miljönytta.

Redan i dag är många kemikalier förbjudna både i Sverige och i EU. För att få bort miljöskadliga kemikalier från marknaden bör ett förbud på EU-nivå mot de skadliga kemikalierna i elektronik och vitvaror införas. Först då kan vi på allvar eliminera oönskade kemikalier i våra hem utan att vi samtidigt riskerar jobb och tillväxt på hemmaplan.

Philip Thunborg, näringspolitisk expert Företagarna


Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?