Det vore en rejäl överdrift att påstå att Ceta-avtalet upptagit någon större plats i den svenska politiska debatten. När riksdagen röstar nästa månad vet sannolikt få riksdagsledamöter, och än färre medborgare, vad avtalet handlar om. Detta trots att avtalet skär rakt igenom några av Sveriges just nu hetaste politiska frågor.
Ceta är nämligen inget vanligt handelsavtal. Att sänka tullar är okontroversiellt, men värre är det med de delar av avtalet som förbinder Sverige att bevara genomförda privatiseringar, både existerande och framtida. Som om inte detta räckte ges kanadensiska investerare möjlighet att stämma Sverige utanför nationella domstolar om vi exempelvis lagstiftar för att stärka klimatarbetet eller återreglera skola och välfärd. Trots detta har avtalet under ”frihandelsflagg” seglat förbi både riksdagsutskott och medieredaktioner utan att någon höjt på ögonbrynen.
I den rapport Katalys publicerade om avtalet i slutet av 2016 påpekade vi att de potentiella ekonomiska vinsterna med avtalet är försvinnande små, att de klausuler som ska skydda fackliga rättigheter inte behöver efterlevas och att Sverige kan stämmas om vi lagstiftar till skydd för allmänintresset. Sedan dess har Kommerskollegium på uppdrag av regeringen publicerat en studie som på det stora hela bekräftar våra slutsatser, bland annat kring hur en återreglering av sektorer kan leda fram till att Sverige måste betala ersättning.
Att allianspartierna är positivt inställda till ett avtal som i praktiken skyddar genomförda avregleringar och försvårar politiska åtgärder mot klimatförändringarna är beklagligt men kanske knappast förvånande.
Hur Socialdemokraterna resonerar är däremot en gåta. Faktum är att de i detta nu förbereder lagförslag som riskerar att utsätta Sverige för mångmiljonstämningar från kanadensiska investerare. Än värre, det finns rentav en betydande risk att Sverige skulle förlora ett sådant mål.
Det av regeringen föreslagna vinsttaket inom välfärden är nämligen en åtgärd som kan anses bryta mot Ceta-avtalets artiklar om rättvis och skälig behandling för investerare. Det är i detta fall enkelt att se hur en kanadensisk investerare skulle kunna resonera, inte minst med tanke på att Svenskt Näringsliv kallat åtgärden ett ”ingrepp i äganderätten” och att den begränsar företagens ”legitima förväntningar”.
Trots detta hyllar alltså ledande socialdemokrater till synes oreflekterat avtalet. Kanske summeras den flagranta okunskapen som bäst i en nyligen publicerad debattartikel i Dagens Arena av riksdagsledamoten Åsa Eriksson (S). Eriksson hävdar, till synes på fullt allvar, att ”missförstånden” kring Ceta måste redas ut då kritiken riskerar att hota Sveriges konkurrenskraft. Artikeln är så förvirrad att den i egentlig mening är svår att bemöta, men det är till synes uppenbart att Eriksson inte verkar ha förstått att ett handelsavtal aldrig i absolut mening kan stoppa Sverige från att lagstifta. Vad Ceta däremot kan innebära är att vinstförbud i välfärden, påtagligt höjd mineralavgift eller kraftfulla åtgärder mot klimatförändringarna är förknippat med en stämning på mångmiljardbelopp. Och då, visar flertalet globala exempel, är det många länder som avstår ifrån att lagstifta.
Om Socialdemokraterna tror på sina egna politiska förslag är det hög tid att hejda sig och fundera på om Ceta verkligen är rätt väg framåt. På begäran av Belgien ska avtalet prövas av EU-domstolen eftersom det är oklart om det är förenligt med EU-rätten. Flera medlemsländer har redan aviserat att de avvaktar med sin ratificering (godkännande) av avtalet tills efter domstolens beslut. Det finns inga skäl till varför Sverige inte skulle kunna göra samma sak.
I praktiken riskerar nämligen avtalet att beröva oss många av de politiska verktyg som behövs för att bygga ett rättvist och hållbart samhälle. Och det är ju, trots allt, det socialdemokratiska partiets ambition.
Daniel Suhonen, chef, fackliga idéinstitutet Katalys
Rikard Allvin, utredare och rapportförfattare till ”I skuggan av TTIP – Ceta” och ”I frihandelns goda namn” hos Katalys
Läs svar från Magnus Nilsson här.
Läs svar från Åsa Eriksson (S) här.
Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 2.500-6.000 tecken inklusive blanksteg.
