1515
Annons

Katalys: S har inte insett vilka följder Ceta-avtalet har

DEBATT. Om en dryg månad röstar riksdagen om Ceta-avtalet mellan EU och Kanada. Socialdemokraterna verkar dock inte ha insett att deras eget förslag kan leda till att Sverige inom kort kan stämmas av kanadensiska investerare, skriver Daniel Suhonen och Rikard Allvin, Katalys.

LÅNGTGÅENDE KONSEKVENSER. Med stöd av Ceta kan kanadensiska intressen rikta stämningskrav mot Sverige, exempelvis för det föreslagna vinsttaket i välfärden, skriver Daniel Suhonen och Rikard Allvin.
LÅNGTGÅENDE KONSEKVENSER. Med stöd av Ceta kan kanadensiska intressen rikta stämningskrav mot Sverige, exempelvis för det föreslagna vinsttaket i välfärden, skriver Daniel Suhonen och Rikard Allvin.Bild:Vilhelm Stokstad och Jan Berge

Det vore en rejäl överdrift att påstå att Ceta-avtalet upptagit någon större plats i den svenska politiska debatten. När riksdagen röstar nästa månad vet sannolikt få riksdagsledamöter, och än färre medborgare, vad avtalet handlar om. Detta trots att avtalet skär rakt igenom några av Sveriges just nu hetaste politiska frågor.

Ceta är nämligen inget vanligt handelsavtal. Att sänka tullar är okontroversiellt, men värre är det med de delar av avtalet som förbinder Sverige att bevara genomförda privatiseringar, både existerande och framtida. Som om inte detta räckte ges kanadensiska investerare möjlighet att stämma Sverige utanför nationella domstolar om vi exempelvis lagstiftar för att stärka klimatarbetet eller återreglera skola och välfärd. Trots detta har avtalet under ”frihandelsflagg” seglat förbi både riksdagsutskott och medieredaktioner utan att någon höjt på ögonbrynen.

I den rapport Katalys publicerade om avtalet i slutet av 2016 påpekade vi att de potentiella ekonomiska vinsterna med avtalet är försvinnande små, att de klausuler som ska skydda fackliga rättigheter inte behöver efterlevas och att Sverige kan stämmas om vi lagstiftar till skydd för allmänintresset. Sedan dess har Kommerskollegium på uppdrag av regeringen publicerat en studie som på det stora hela bekräftar våra slutsatser, bland annat kring hur en återreglering av sektorer kan leda fram till att Sverige måste betala ersättning.

Att allianspartierna är positivt inställda till ett avtal som i praktiken skyddar genomförda avregleringar och försvårar politiska åtgärder mot klimatförändringarna är beklagligt men kanske knappast förvånande.

Hur Socialdemokraterna resonerar är däremot en gåta. Faktum är att de i detta nu förbereder lagförslag som riskerar att utsätta Sverige för mångmiljonstämningar från kanadensiska investerare. Än värre, det finns rentav en betydande risk att Sverige skulle förlora ett sådant mål.

Det av regeringen föreslagna vinsttaket inom välfärden är nämligen en åtgärd som kan anses bryta mot Ceta-avtalets artiklar om rättvis och skälig behandling för investerare. Det är i detta fall enkelt att se hur en kanadensisk investerare skulle kunna resonera, inte minst med tanke på att Svenskt Näringsliv kallat åtgärden ett ”ingrepp i äganderätten” och att den begränsar företagens ”legitima förväntningar”.

Trots detta hyllar alltså ledande socialdemokrater till synes oreflekterat avtalet. Kanske summeras den flagranta okunskapen som bäst i en nyligen publicerad debattartikel i Dagens Arena av riksdagsledamoten Åsa Eriksson (S). Eriksson hävdar, till synes på fullt allvar, att ”missförstånden” kring Ceta måste redas ut då kritiken riskerar att hota Sveriges konkurrenskraft. Artikeln är så förvirrad att den i egentlig mening är svår att bemöta, men det är till synes uppenbart att Eriksson inte verkar ha förstått att ett handelsavtal aldrig i absolut mening kan stoppa Sverige från att lagstifta. Vad Ceta däremot kan innebära är att vinstförbud i välfärden, påtagligt höjd mineralavgift eller kraftfulla åtgärder mot klimatförändringarna är förknippat med en stämning på mångmiljardbelopp. Och då, visar flertalet globala exempel, är det många länder som avstår ifrån att lagstifta.

Om Socialdemokraterna tror på sina egna politiska förslag är det hög tid att hejda sig och fundera på om Ceta verkligen är rätt väg framåt. På begäran av Belgien ska avtalet prövas av EU-domstolen eftersom det är oklart om det är förenligt med EU-rätten. Flera medlemsländer har redan aviserat att de avvaktar med sin ratificering (godkännande) av avtalet tills efter domstolens beslut. Det finns inga skäl till varför Sverige inte skulle kunna göra samma sak.

I praktiken riskerar nämligen avtalet att beröva oss många av de politiska verktyg som behövs för att bygga ett rättvist och hållbart samhälle. Och det är ju, trots allt, det socialdemokratiska partiets ambition.

Daniel Suhonen, chef, fackliga idéinstitutet Katalys
Rikard Allvin, utredare och rapportförfattare till ”I skuggan av TTIP – Ceta” och ”I frihandelns goda namn” hos Katalys


Läs svar från Magnus Nilsson här.

Läs svar från Åsa Eriksson (S) här.


Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 2.500-6.000 tecken inklusive blanksteg.


Innehåll från EKNAnnons

Så ska svenska RFID-bolaget mångdubbla omsättningen

RFID-bolaget 4E Antenna är i början av sin exportresa. Just nu gör de sin första stora leverans till Italien, och går allt som det ska kommer omsättningen att mångdubblas nästa år. Men det kostar att växa – därför har de vänt sig till EKN, Exportkreditnämnden.

Läs mer om hur du kan säkra finansiering för din fortsatta tillväxt

RFID-taggar är radiobaserade streckkoder som kan ersätta vanliga streckkoder. Taggarna är väldigt lätta att läsa av – det kan göras från cirka tio meters avstånd – och detta har öppnat för en mängd nya möjligheter inom lika många branscher.

– Tänk bara vad det gör för butiksinventeringar. Med RFID-taggar som prislappar i en butik kan du göra en hel inventering bara genom att gå in på lagret och svepa i luften med en läsare, säger Lars Granbom, vd på bolaget 4E Antenna som tillverkar en av RFID-taggarnas huvudkomponenter, antennerna.

Från giftigt till giftfritt

RFID är en växande bransch. Enligt Lars Granbom tillverkades det cirka 20 miljarder RFID-taggar 2021, och den siffran stiger med drygt 20 procent per år. Men det finns hållbarhetsproblem i den konventionella produktionen.

– Ser vi till antennerna så är de gjorda av plast- och aluminiumlager som lamineras ihop. I den konventionella tillverkningen etsas aluminium sedan bort från antennen. Det är ett slöseri med aluminium och det skapar en giftig avfallssörja som måste tas om hand.

4E Antenna har patenterat en tillverkningsprocess där antennerna görs av papper i stället för plast. Dessutom behöver man inte etsa bort aluminium i tillverkningen.

– I vår process används 70–80 procent mindre aluminium än vanligt. Vi blir helt av med plasten, vi använder inga giftiga etsningskemikalier och vi skapar inget giftigt avfall. Dessutom innebär vår process ett 60 procent lägre koldioxidavtryck än dagens konventionella tillverkning, säger Lars Granbom.

”Affärskritiskt stöd”

Affärsidén är att bygga och sälja de maskiner som producerar dessa miljövänliga RFID-antenner. 4E Antenna är mitt i sin första leverans; en maskin har beställts av ett italienskt dotterbolag till ett av världens största etikett-tillverkare. Varje maskin är dock en stor beställning för 4E Antenna, och under tillverkningsprocessen har det varit mycket viktigt att ha ordentligt med rörelsekapital genom banklån.

– Vår bank ansökte då om en rörelsekreditgaranti från EKN – och den garantin gjorde att EKN täckte en stor del av bankens risk. Det gjorde det så klart lättare för banken att säga ja, förklarar Lars Granbom.

Går allt som planerat så kommer den italienska kunden också att beställa fler enheter under året, och det kommer att ställa ännu högre krav på kassaflödet.

– Det är otroligt spännande men lika kostsamt att växa så snabbt. Stödet vi har fått från vår bank och EKN har varit affärskritiskt för oss. Förhoppningsvis kommer vi att ha skäl att vända oss till EKN igen redan i vår, säger Lars Granbom.

Läs mer om hur du kan få hjälp med att finansiera din exportsatsning

Mer från EKN

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med EKN och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?