1515

Katalys: Global kritik mot Ceta

REPLIK. Genom att hävda att Ceta enbart handlar om icke-diskriminering avslöjar Magnus Nilsson (24/2) och Åsa Eriksson (5/3) att de inte förstått avtalet.

 

Daniel Suhonen och Rikard Allvin.
Daniel Suhonen och Rikard Allvin.Bild:Vilhelm Stokstad och Jan Berge

Magnus Nilsson menar att Cetas tjänstedel enbart berör frågor om diskriminering. Det är bisarrt. Centralt är i stället frågan om marknadstillträde (art. 9.6), vilken är huvudanledningen till de 1.400 sidor i avtalet som är fyllt med reservationer och undantag. Detta eftersom Ceta, genom användandet av en så kallad negativ förteckning, per definition lämnat alla tjänstesektorer öppna för avtalets åtaganden om att exempelvis inte återinföra monopol. Endast i de fall Sverige har skrivit vattentäta reservationer i det som kallas för bilaga II i avtalet är en sektor explicit undantagen så att Sverige fritt kan reglera denna sektor utan att bryta mot Ceta. De centrala delarna av avtalets investeringsskydd gäller dock, undantag eller ej.

Åsa Eriksson hävdar att vi påstår att företag kan underkänna lagar, investerare kan stämma staten för utebliven vinst och att frihandelsavtal tvingar oss att privatisera. Vår artikel innehåller inga sådana påståenden. I det exempel om vinsttak i välfärden som berörs i vår ursprungliga artikel handlar det om att förslaget av en investerare primärt kan anses strida mot avtalets regler för rättvis och skälig behandling (artikel 8.10, specifikt punkt c i kombination med berättigad förväntan) och, vilket dock är mer tveksamt, regler gällande indirekt expropriation (art. 8.12).

Hon är upprörd över att vi inte läst Kommerskollegiums rapport. Detta är märkligt, eftersom det vi poängterat i vår ursprungliga artikel inte strider mot innehållet i denna rapport:

* Sverige kan bli skyldigt att betala ersättning om ett monopol införs eller återinförs. Utfallet i en eventuell tvist är bland annat avhängigt motivet och lagstiftningsprocessen som lett fram till den statliga åtgärden (s 7).

* Skulle Sverige avveckla Systembolaget och öppna marknaden för utländska aktörer kan Sverige enligt nuvarande åtaganden i ett senare skede inte återinföra monopolet (s 9).

* Eftersom social välfärd och hälsosektorn inte är undantagna från kapitel 8 (investeringsskydd) finns det ingen garanti för att Sverige inte kan hamna i en tvist på dessa områden (s 49).

Erikssons åsikt om att artikel 8.9.2 skulle vara en absolut garant för rätten att reglera är en åsikt som hon är ganska ensam om, och saknar stöd i Kommerskollegiums rapport (s 34-35).

Flera remissinstanser, som Naturvårdsverket och Stockholms universitet, varnar för hur avtalet kan leda till en nedkylningseffekt på progressiv lagstiftning. Hundratals forskare, miljögrupper och fackförbund världen över har stämt in i denna kritik.

Om man tror att denna massiva globala kritik handlar om att vilja få diskriminera kanadensiska företag, då är det en märklig verklighet man befinner sig i. Den typ av handelsavtal som Ceta representerar handlar om att slå vakt om genomförda avregleringar och skydda kapitalet från politiken. Just därför borde avtalet vara ett rött skynke för socialdemokratin.


Daniel Suhonen
Rikard Allvin
Katalys


Läs Daniel Suhonens och Rikard Allvins ursprungliga artikel här.

Läs Magnus Nilssons svar här.

Läs Åsa Erikssons svar här.


Innehåll från SPPAnnons

1 av 5 anställda är felförsäkrad – så säkrar du att det blir rätt

SPP:s pensionsexpert Shoka Åhrman.
SPP:s pensionsexpert Shoka Åhrman.

Granskningar från bland annat FörsäkringsGirot visar att så många som en femtedel av alla anställda är felförsäkrad. Det är heller ingen hemlighet att många som administrerar de anställdas tjänstepensioner upplever att hanteringen kan vara komplicerad. SPP:s pensionsexpert Shoka Åhrman ger sina bästa tips för att förenkla administrationen.

Vill du få en kostnadseffektiv pensionsadministration? Ladda ner SPPs kompletta guide  

”Lova runt och hålla tunt” sänker förtroendet för dig som arbetsgivare direkt, även när det gäller frågor som pension. Därför är det viktigt att dokumentera överenskommelser för pension och andra förmåner. Särskilt i de fall då företaget saknar generella pensionspolicyer. Se också till att dessa dokument inte lämnar utrymme för tolkning och att de finns tillgängliga både för de som administrerar lön, pension och andra förmåner och för de anställda.

– Och låt för allt i världen inte dessa dokument bli en skrivbordsprodukt som samlar damm, säger Shoka Åhrman.

Du måste aktivt tillämpa överenskommelserna i samband med administration av pensionen för att de inte ska bli just tomma löften.

– Kanske lovade du den nyanställde chefen att en specifik förmån ska vara pensionsgrundande? Ja, då måste du aktivt se till att det kommer med i underlaget också.

Optimera pensionsadministrationen

Uppfattningar om att pension är komplicerat och tidskrävande kommer oftast ifrån otydlighet eller icke värdeskapande uppgifter, så se till att minska bruset i pensionsadministrationen. Det behöver finnas en tydlighet i informationsflödet mellan chefer, HR och administratörer i pensionsfrågan.

– Istället för att befästa att något är svårt bör vi fokusera på lösningar som gör det enkelt, menar Shoka Åhrman och fortsätter:

– Förutom god kommunikation och tydlig ansvarsfördelning är användarvänliga verktyg centrala för att spara tid och minska risken för manuella fel och förseningar.

Se till att den som ska utföra själva pensionsadministrationen har tillgång till enkla digitala tjänster och verktyg. På så vis kan ni skapa förutsättningar för att spara tid och undvika onödiga kostnader.

– Kom också ihåg att lika enkelt som det är för dig som arbetsgivare att ha koll ska det vara för dina anställda. Självklart ska även de ha tillgång till enkla digitala tjänster för att få en bra överblick av sin framtida pension.

Vill du få en kostnadseffektiv pensionsadministration? Ladda ner SPPs kompletta guide  

 

 

Mer från SPP

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med SPP och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?