1515
Annons

Katalys: Global kritik mot Ceta

REPLIK. Genom att hävda att Ceta enbart handlar om icke-diskriminering avslöjar Magnus Nilsson (24/2) och Åsa Eriksson (5/3) att de inte förstått avtalet.

 

Daniel Suhonen och Rikard Allvin.
Daniel Suhonen och Rikard Allvin.Bild:Vilhelm Stokstad och Jan Berge

Magnus Nilsson menar att Cetas tjänstedel enbart berör frågor om diskriminering. Det är bisarrt. Centralt är i stället frågan om marknadstillträde (art. 9.6), vilken är huvudanledningen till de 1.400 sidor i avtalet som är fyllt med reservationer och undantag. Detta eftersom Ceta, genom användandet av en så kallad negativ förteckning, per definition lämnat alla tjänstesektorer öppna för avtalets åtaganden om att exempelvis inte återinföra monopol. Endast i de fall Sverige har skrivit vattentäta reservationer i det som kallas för bilaga II i avtalet är en sektor explicit undantagen så att Sverige fritt kan reglera denna sektor utan att bryta mot Ceta. De centrala delarna av avtalets investeringsskydd gäller dock, undantag eller ej.

Åsa Eriksson hävdar att vi påstår att företag kan underkänna lagar, investerare kan stämma staten för utebliven vinst och att frihandelsavtal tvingar oss att privatisera. Vår artikel innehåller inga sådana påståenden. I det exempel om vinsttak i välfärden som berörs i vår ursprungliga artikel handlar det om att förslaget av en investerare primärt kan anses strida mot avtalets regler för rättvis och skälig behandling (artikel 8.10, specifikt punkt c i kombination med berättigad förväntan) och, vilket dock är mer tveksamt, regler gällande indirekt expropriation (art. 8.12).

Hon är upprörd över att vi inte läst Kommerskollegiums rapport. Detta är märkligt, eftersom det vi poängterat i vår ursprungliga artikel inte strider mot innehållet i denna rapport:

* Sverige kan bli skyldigt att betala ersättning om ett monopol införs eller återinförs. Utfallet i en eventuell tvist är bland annat avhängigt motivet och lagstiftningsprocessen som lett fram till den statliga åtgärden (s 7).

* Skulle Sverige avveckla Systembolaget och öppna marknaden för utländska aktörer kan Sverige enligt nuvarande åtaganden i ett senare skede inte återinföra monopolet (s 9).

* Eftersom social välfärd och hälsosektorn inte är undantagna från kapitel 8 (investeringsskydd) finns det ingen garanti för att Sverige inte kan hamna i en tvist på dessa områden (s 49).

Erikssons åsikt om att artikel 8.9.2 skulle vara en absolut garant för rätten att reglera är en åsikt som hon är ganska ensam om, och saknar stöd i Kommerskollegiums rapport (s 34-35).

Flera remissinstanser, som Naturvårdsverket och Stockholms universitet, varnar för hur avtalet kan leda till en nedkylningseffekt på progressiv lagstiftning. Hundratals forskare, miljögrupper och fackförbund världen över har stämt in i denna kritik.

Om man tror att denna massiva globala kritik handlar om att vilja få diskriminera kanadensiska företag, då är det en märklig verklighet man befinner sig i. Den typ av handelsavtal som Ceta representerar handlar om att slå vakt om genomförda avregleringar och skydda kapitalet från politiken. Just därför borde avtalet vara ett rött skynke för socialdemokratin.


Daniel Suhonen
Rikard Allvin
Katalys


Läs Daniel Suhonens och Rikard Allvins ursprungliga artikel här.

Läs Magnus Nilssons svar här.

Läs Åsa Erikssons svar här.

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Innehåll från VerizonAnnons

Ny studie: Strategisk osäkerhet efter pandemin

Arbetslivet blir sig antagligen aldrig mer helt likt efter pandemin. För att kunna stå stark även framöver krävs flexibla och robusta företag, enligt en färsk studie.

Ta del av hela rapporten ”Business, reimagined” här.    

Sett i backspegeln gick övergången från kontors- till hemarbete under pandemin förvånansvärt smidigt. En studie från telekomjätten Verizon visar att 70 procent av tillfrågade tjänstemän ansåg att de var mer effektiva när de arbetade hemifrån. Även en majoritet av cheferna kände sig bättre rustade att fatta snabba och strategiska beslut och införa ny teknik som en följd av nyordningen på arbetsmarknaden.

Trots att pandemisituationen för tillfället är mindre akut än tidigare, har i stället en känsla av strategisk osäkerhet börjat infinna sig. Två tredjedelar av företagsledarna, 66 procent, hävdar att pandemin har blottlagt svagheter i deras strategi, medan 60 procent säger att de har svårt att hitta ett tydligt förhållningssätt till nya marknadsmöjligheter.

– Osäkerheten är inte förvånande. De flesta företagsledare såg inte pandemin komma, vilket påverkar människors förtroende. Men svaret är inte att eliminera osäkerhet – om det ens vore möjligt. I stället måste företagsledare bygga robusta organisationer som kan anpassa sig för att hantera chocker och överraskningar, säger entreprenören, CEO:n och managementprofessorn Margaret Heffernan, i rapporten.

”Många företag är lyckligt ovetande”

Teknik är viktigt för att skapa motståndskraft i en organisation som inte bara kan ta smällar, utan som kan blomstra och komma tillbaka ännu starkare. Molnbaserade lösningar har varit avgörande för att göra det möjligt för företag att snabbt bli mer flexibla – oavsett om de vill ta tillvara en möjlighet eller möta ett hot.

Rita McGrath, professor vid Columbia Business School, menar att företagsledare måste ställa sig ett antal frågor kring hur tekniken stödjer kundupplevelsen: 

– Var förbättrar den här tekniken upplevelsen för kunderna - och var gör den inte det? Problemet är att många företag implementerar teknik via dåligt designade system, samt att även om teknik kan erbjuda effektivitet, så fokuserar företag ofta mest på kostnadsbesparingar.

Negativa upplevelser, exempelvis utdragna supportsamtal och osmidig samtalshantering, kan tära ordentligt på kundlojaliteten.

– Många företag är lyckligt ovetande om vilken frustration de orsakar sina kunder. Här tror jag att företag helt enkelt gör felbedömningar. De vet inte ens om när de har förlorat en kund, säger Rita McGrath.

Företag står inför utmaningar som innefattar nya konsumentbeteenden, kompetensbrist och förändrade förväntningar från de anställda. Därtill tillkommer ekologiska omställningar, nya politiska riktlinjer samt den ständigt ökande takten av teknisk innovation.

I stället för att sticka huvudet i sanden menar Rita McGrath att ledare måste övervinna trögheten och påskynda sina organisationers transformationstakt. På så sätt det kan de definiera framtiden istället för att vänta på att framtiden ska definiera dem.

Här kan du ladda ner hela rapporten för att läsa mer   

Vill du veta mer? Följ Verizon Business på LinkedIn och Twitter:

VBG LinkedIn

VBG Twitter 

 

Mer från Verizon

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Verizon och ej en artikel av Dagens industri

Debatt: Med ökat entreprenörskap skulle Sverige få 19 600 färre arbetslösa

Länder som har en högre andel superentreprenörer i befolkningen har också en lägre arbetslöshet, särskilt bland medelklassen, skriver debattörerna. 

Foto:HE Nygren AB
Foto:GeorgeScintilla

 

Vi lever i en tid som präglas av osäkerheter, med krig i Europa, stigande inflation och nyligen en global pandemi. I det sammanhanget behövs ett lyft för entreprenörskapet, så att välståndet per medborgare kan öka och fler jobb kan skapas. Baserat på en analys av de 2 500 personer som skapat förmögenheter på minst en miljard dollar genom företagande, så kallade superentreprenörer, har vi studerat kopplingen mellan arbetslöshet och exceptionellt entreprenörskap i världen. Sambandet är tydligt: de länder som har en högre andel superentreprenörer i befolkningen har också en lägre arbetslöshet, särskilt bland medelklassen.

Redan i dag är Sverige ett av världens ledande länder i framgångsrikt entreprenörskap. Det finns totalt 13 superentreprenörer i Sverige, vilket motsvarar 2 per en miljon vuxna. Det är lite högre nivåer än Storbritannien, Australien och Irland. I en jämförelse av länder med minst en miljon invånare, hamnar Sverige på en sjätteplats globalt sett till koncentrationen av superentreprenörer. Men det finns fortfarande en klar skillnad mellan nivån i Sverige och USA, som har 3,1 superentreprenörer per miljon vuxna, samt Schweiz som har 4,1.

Vad skulle hända om nivån av exceptionellt entreprenörskap i Sverige ökade med en femtedel? I en jämförelse av världens länder visar det sig att varje ytterligare superentreprenör per miljon vuxna, är kopplad till 0,88 procentenheter lägre arbetslöshet. Den grupp som tycks gynnas mest av de jobb som entreprenörskapet bidrar med är medelutbildade, alltså den breda medelklassen, vars arbetslöshet är 1,1 procentenheter lägre i länder som har en superentreprenör ytterligare per miljon invånare.

I enlighet med det internationella sambandet, skulle ett lyft av exceptionellt entreprenörskap med 20 procent i Sveriges fall leda till nära 0,4 procentenheter lägre arbetslöshet, och 19 600 färre arbetslösa.

Är det rimligt att utgå ifrån det internationella sambandet och dra slutsatsen att fler superentreprenörer skulle leda till en minskning av arbetslösheten? Till att börja med har de fem länder i världen som har högre nivåer av superentreprenörer per capita än Sverige i snitt 2 procentenheter lägre arbetslöshet än vad Sverige har. De som bygger framgångsföretag bidrar typiskt med många arbetstillfällen, ibland flera tusen i företagen som de grundar. Framgångsföretagen är ofta exportinriktade och stimulerar ekonomin i de regioner där de finns, så att även indirekt jobbskapande sker.

Framför allt är superentreprenörer toppen på ett isberg. Om Sverige ska få ytterligare entreprenörer som når den globala toppen, behövs ett lyft för entreprenörskapet över lag – och då är det förväntade resultatet att också många medelstora och mindre företag växer och skapar arbetstillfällen.

Det är en rimlig ambition för Sverige att nå den globala toppen; här finns i likhet med Schweiz en unik kultur med stark arbetsmoral, hög tillit och punktlighet. Sverige är en kunskapsnation, med potential att nå den internationella toppen i framgångsrikt entreprenörskap. Siffran 19 600 färre arbetslösa baseras på det internationella sambandet, och medan det är en uppskattning får det anses vara en rimlig uppskattning på det jobbskapande som ett lyft för entreprenörskapet kan innebära.

Sverige ligger framför allt efter USA sett till kvinnors superentreprenörskap. I USA är 4 procent av de mest framstående entreprenörerna kvinnor, en låg siffra, men högre än Sverige där samtliga är män. Kina har 8 procent kvinnor bland superentreprenörerna. Det är inte bara Sverige, utan hela Europa, som ligger långt efter i kvinnors superentreprenörskap – vilket tycks bero på att acceptansen och möjligheterna i Europa är begränsade för entreprenörskap i den kvinnodominerade välfärdssektorn. 

De länder som har en högre andel superentreprenörer bland befolkningen, är de som kombinerar en stark äganderätt med lägre bolagsskatter, lägre kapitalvinstskatter, mindre regelkrångel (enligt Doing Business internationella mätningar) och högre resultat i skolan (enligt PISA-mätningen).

Sverige är Europas ledande kunskapsekonomi, då satsningarna på forskning och utveckling som andel av den ekonomiska produktionen ligger i topp jämfört med andra europeiska ekonomier. Här finns förutsättningarna för att lyfta framgångsrikt företagande. Men i så fall behöver denna ambition konkretiseras, så att satsningar på att lyfta kunskaper bland allmänheten och stärka entreprenörskapet går hand i hand. Tillväxtorienterad politik behöver kombineras med bättre skolresultat (öppna upp för lärarledd pedagogik och studiero), samt en politik där vuxnas kompetensbildning stimuleras med riktade skatteavdrag.

Utbildningar och doktorsutbildningar inom naturvetenskap, teknik och matematik behöver ett särskilt lyft. Det krävs för att Sverige ska kunna konkurrera om utveckling av nya tekniker, till exempel kvantdatorer. Sveriges välståndsresa och jobbskapande har historiskt skett genom kombinationen av entreprenörskap och bildning, och samma framgångshistoria kan upprepas igen.

 

Klas Tikkanen, COO, Nordic Capital

Kristoffer Melinder, Managing partner, Nordic Capital

Nima Sanandaji, ordförande ECEPR, författare av Superentrepreneurs 2022 index

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera