ANNONS:
Till Di.se
START DI TV BÖRS BEVAKNINGAR
ANNONS

Katalys: Global kritik mot Ceta

  • Daniel Suhonen och Rikard Allvin. Foto: Vilhelm Stokstad och Jan Berge

REPLIK. Genom att hävda att Ceta enbart handlar om icke-diskriminering avslöjar Magnus Nilsson (24/2) och Åsa Eriksson (5/3) att de inte förstått avtalet.

 

Magnus Nilsson menar att Cetas tjänstedel enbart berör frågor om diskriminering. Det är bisarrt. Centralt är i stället frågan om marknadstillträde (art. 9.6), vilken är huvudanledningen till de 1.400 sidor i avtalet som är fyllt med reservationer och undantag. Detta eftersom Ceta, genom användandet av en så kallad negativ förteckning, per definition lämnat alla tjänstesektorer öppna för avtalets åtaganden om att exempelvis inte återinföra monopol. Endast i de fall Sverige har skrivit vattentäta reservationer i det som kallas för bilaga II i avtalet är en sektor explicit undantagen så att Sverige fritt kan reglera denna sektor utan att bryta mot Ceta. De centrala delarna av avtalets investeringsskydd gäller dock, undantag eller ej.

Åsa Eriksson hävdar att vi påstår att företag kan underkänna lagar, investerare kan stämma staten för utebliven vinst och att frihandelsavtal tvingar oss att privatisera. Vår artikel innehåller inga sådana påståenden. I det exempel om vinsttak i välfärden som berörs i vår ursprungliga artikel handlar det om att förslaget av en investerare primärt kan anses strida mot avtalets regler för rättvis och skälig behandling (artikel 8.10, specifikt punkt c i kombination med berättigad förväntan) och, vilket dock är mer tveksamt, regler gällande indirekt expropriation (art. 8.12).

Hon är upprörd över att vi inte läst Kommerskollegiums rapport. Detta är märkligt, eftersom det vi poängterat i vår ursprungliga artikel inte strider mot innehållet i denna rapport:

* Sverige kan bli skyldigt att betala ersättning om ett monopol införs eller återinförs. Utfallet i en eventuell tvist är bland annat avhängigt motivet och lagstiftningsprocessen som lett fram till den statliga åtgärden (s 7).

* Skulle Sverige avveckla Systembolaget och öppna marknaden för utländska aktörer kan Sverige enligt nuvarande åtaganden i ett senare skede inte återinföra monopolet (s 9).

* Eftersom social välfärd och hälsosektorn inte är undantagna från kapitel 8 (investeringsskydd) finns det ingen garanti för att Sverige inte kan hamna i en tvist på dessa områden (s 49).

Erikssons åsikt om att artikel 8.9.2 skulle vara en absolut garant för rätten att reglera är en åsikt som hon är ganska ensam om, och saknar stöd i Kommerskollegiums rapport (s 34-35).

Flera remissinstanser, som Naturvårdsverket och Stockholms universitet, varnar för hur avtalet kan leda till en nedkylningseffekt på progressiv lagstiftning. Hundratals forskare, miljögrupper och fackförbund världen över har stämt in i denna kritik.

Om man tror att denna massiva globala kritik handlar om att vilja få diskriminera kanadensiska företag, då är det en märklig verklighet man befinner sig i. Den typ av handelsavtal som Ceta representerar handlar om att slå vakt om genomförda avregleringar och skydda kapitalet från politiken. Just därför borde avtalet vara ett rött skynke för socialdemokratin.


Daniel Suhonen
Rikard Allvin
Katalys


Läs Daniel Suhonens och Rikard Allvins ursprungliga artikel här.

Läs Magnus Nilssons svar här.

Läs Åsa Erikssons svar här.

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies