Partiledaren Ebba Busch Thor skrev så här tillsammans med KD:s energipolitiska talesperson Camilla Brodin och riksdagsledamoten Larry Söder från Halland på Di Debatt den 7 december: ”Sverige behöver bygga moderna kärnkraftverk”. Men det finns inga moderna kärnkraftverk.
Kärnkraft som energikälla är en 1950-talsidé som föddes med militära pengar, ur militära ambitioner: alla länder som byggde reaktorer ville satsa på egna atomvapen. Även Sverige. Som vapen förödande effektivt, som energikälla dyrt, farligt och med avfallsproblem in i evigheten. Att föreslå moderna kärnkraftverk är ungefär som att kräva att Volvo skulle skapa en modern Volvo Amazon, eller att Televerket skulle återskapas för att bygga ett modernt fast telefonnät.
”I dag är det Ryssland och Kina som bygger flest reaktorer”, läser jag i KD:s artikel. Direkt efter den svenska folkomröstningen 1980 hävdade svenska kärnkraftsvänner att hela världen utom Sverige bygger ut. Redan då visade sig ”hela världen” mest bestå av Ryssland och Kina. De planerade alltid 40 till 60 nya reaktorer var. Ändå har Ryssland i dag inte fler än 37 reaktorer i drift och Kina 46.
Efter Fukushimakatastrofen 2011 förlorade Japan elproduktionen i alla landets reaktorer, 54 stycken. Det säger något om riskerna med denna teknik, som från början presenterades som garanterat säker. Endast tio japanska reaktorer har hittills fått tillstånd att starta igen.
Dagens Nyheters huvudledare försöker (den 9 december) ge intrycket att endast ryska reaktorer av Tjernobyltyp drabbas av katastrofala härdsmältor. Exemplet Japan visar att riskerna med lättvattenreaktorer av den typ som finns i Sverige är lika stora. Ju större kärnkraftsberoende, desto större risk. Sverige är i dag världens mest kärnkraftsberoende land räknat per invånare.
När Ebba Busch Thor försvarade KD:s kärnkraftslinje i Aktuellt (den 7 december) försökte hon återuppliva begreppet ”förtida avstängning”. Men gränsen för avstängning i förtid är passerad för svenska reaktorer. Dagens lättvattenreaktorer planerades från början för 25 års drift eftersom tekniken är ineffektiv. Endast en tredjedel av energin används. Två tredjedelar släpps ut i hav eller floder som uppvärmt kylvatten. Eftersom 25 år går fort utökades tillståndstiden i de flesta länder till 40 år i väntan på de nya drömmodellerna. Den förlängs nu ofta till 60 år.
Planen var att dagens reaktorer snart skulle ersättas av ”bra” kärnteknik: bridreaktorer som skulle skapa mer energi än de förbrukade, och fusionsreaktorer. Båda dessa drömmar hade visat sig fungera i bomber. De som uppfann atombomben varnade dock tidigt mot att använda tekniken i civila kraftverk, den är för farlig. Och för dyr. Efter 70 års forskning är den rimliga slutsatsen att ingen av dessa vägar är framkomlig – i synnerhet inte kommersiellt.
Det varma klimatet utgör ett hot mot allt liv och all verksamhet på jorden – inklusive kärnkraften. I den extrema hettan sommaren 2018 fick Ringhals 2 stänga när kylvattnet blev varmare än 25 grader.
De ekonomiska riskerna med nya reaktorer framgår av två av Europas pågående reaktorbyggen, den franska prestigemodellen EPR i Olkiluoto i Finland och Flamanville i Frankrike. De skulle vara klara på tre år. Bygget i Finland startade 2006 och skulle ha tagits i drift 2009. Invigningen beräknas nu till 2020. Åtgärder för att möta höjda säkerhetskrav efter Fukushima beräknades till 2 miljarder euro. Under största möjliga tystnad tvistar det finska kraftbolaget TVO och den franska reaktorleverantören Areva om vem ska betala fördyringarna.
Under den långa väntetiden har ersättningsel producerats med nybyggd finsk kolkraft. Förseningen är normal för kärnkraftsindustrin. Finlands andra pågående reaktorbygge är Pyhäjoki vid Bottenvikens kust. Den reaktorn ska levereras av ryska Rosatom. I Ryssland är den genomsnittliga byggtiden för en reaktor 24,6 år.
Från och med 2020 krävs lönsamhet även av statliga Rosatom. En sannolik följd av det kravet är att både inhemsk utbyggnad och reaktorexport upphör, på samma sätt som redan skett i USA.
Åsa Moberg, författare, bland annat till boken ”Ett extremt dyrt och livsfarligt sätt att värma vatten”
