1515

Kärnkraften är inte konkurrenskraftig

DEBATT. Sol- och vindenergi står redan för den billigaste nya elen i världens största ekonomier. När vattenkraft och kärnreaktorer tappar i konkurrenskraft, måste Sverige förnya infrastruktur och skattesystem för att hänga med, skriver Tomas Kåberger, professor på Chalmers.

I Kina bygger man ut sol- och vindel mer än någon annanstans i världen. Samtidigt har man inte påbörjat ett enda reaktorbygge sedan 2016, eftersom kärnreaktorerna gång på gång försenats och kostat mer än planerat, skriver Tomas Kåberger.
I Kina bygger man ut sol- och vindel mer än någon annanstans i världen. Samtidigt har man inte påbörjat ett enda reaktorbygge sedan 2016, eftersom kärnreaktorerna gång på gång försenats och kostat mer än planerat, skriver Tomas Kåberger.Foto:Junge, Heiko

Kostnaderna för elproduktion från sol- och vindenergi har sjunkit så mycket att de nu ger den billigaste nya elproduktionen i alla viktiga ekonomier i världen utom Japan. De billigaste projekten för sol- och vindel producerar i dag el för så lite som 15–20 öre per kWh, utan subventioner.

I USA har förnybar elproduktion börjat konkurrera ut driftkostnaderna för existerande kol- och kärnkraftverk och även i Europa är den numera billigare än fossil elproduktion. I Indien kom mindre än hälften av den nya elproduktionskapaciteten från förnybar energi 2016. 2017 var det två tredjedelar och 2018 tre fjärdedelar.

I Kina bygger man ut sol- och vindel mer än någon annanstans i världen, och man överträffade planmålet för 2020 redan för ett par år sedan. Samtidigt har man medvetet gett upp utbyggnadsmålet för kärnkraft och inte påbörjat något enda reaktorbygge sedan 2016. Detta eftersom kärnreaktorerna blivit alltför dyra och de flesta projekt blivit försenade och dyrare än planerat.

El från ny kärnkraft är dyrare än den från kol och gas, och flera gånger dyrare än förnybar. I Europa kostar ny kärnkraft en krona per kWh. I Storbritannien har flera projekt övergivits, trots generösa subventioner. I USA avbröts ett bygge för ett drygt år sedan, trots investeringar på nästan 100 miljarder kronor.

Det viktiga för att förstå utvecklingen är inte främst att sol- och vindel nu är billigare än el från kärnreaktorer, olja, gas och kol. Det är i stället att sol och vindel blivit billigare än olja och fossil gas per energienhet. Detta betyder att man kan använda förnybar el för att ersätta bränslen och till och med börja producera dem av förnybar el.

Genom att därmed vända på det sätt som bränsle-el-systemet tidigare fungerat, kan man både minska utsläppen av koldioxid och stabilisera elsystemet. Förut eldade man mycket bränslen för att producera el när elpriset var högt, och konsumerade mindre bränslen när elpriset var lågt. Nu kan man producera mycket bränslen från el när elpriset är lågt och sluta producera bränslen när elpriset högt.

Därmed kommer inte bara laddning av batterier, utan också produktion av bränslen att kunna balansera elsystemet. Denna ekonomiska möjlighet döljs av att priserna på olja och gas anges i amerikanska dollar per fat, respektive miljoner brittiska termiska enheter, och inte som elen per MWh. Ibland hindras den också av skattesystem där förnybar el beskattas i konsumtionsledet.

Att på detta sätt använda förnybar el för att ersätta fossila bränslen inte bara i elproduktionen, utan också i transportsektorn, värmesektorn och i industriella processer, gör det ekonomiskt enklare att undvika risken för ohanterligt snabba klimatförändringar.

Inte desto mindre innebär utvecklingen en utmaning för nordiska länder som tidigare avnjutit världens lägsta elpriser och utvecklat elintensiv industri. När vattenkraft och kärnreaktorer inte längre ger lägst elkostnader, och soltillgången därtill bara är hälften av den på andra platser, måste vi bli bättre på att använda sol-, vindel och bioenergi.

Den industriella kapaciteten, infrastrukturen och energiskatterna måste utvecklas om vi inte skall förlora på de förändringar som följer av den energitekniska utvecklingen. Skall också vi i Norden kunna dra nytta av den utveckling som tidigare varit beroende av politiska styrmedel, men som nu går för egen maskin, krävs politisk och industriell framsynthet och skicklighet.

Tomas Kåberger, professor på Chalmers och arbetande styrelseordförande i Renewable Energy Institute, Tokyo


Innehåll från EKNAnnons

Så kan en grön garanti lyfta företagets export

Carl-Johan Karlsson, affärsområdeschef för små och medelstora företag på EKN.
Carl-Johan Karlsson, affärsområdeschef för små och medelstora företag på EKN.

Nu lanserar statliga EKN en ny, grön kreditgaranti för att stötta exportföretag som bidrar till klimatomställningen. Garantin gör att EKN kan stå för 80 procent av bankens risk när ditt företag behöver finansiering för gröna investeringar. Så här kan du använda garantin.

Läs mer om EKN:s gröna kreditgaranti här

EKN:s gröna kreditgaranti är en ny lånegaranti som är riktad mot exporterande företag och deras underleverantörer. Syftet med garantin är att främja klimatinvesteringar och att stödja de framgångsrika svenska verksamheter som kan bidra till att uppfylla Parisavtalet. Vi frågade Carl-Johan Karlsson, affärsområdeschef för små och medelstora företag på EKN, hur svenska exportföretag kan tjäna på att få en grön garanti.

– Vi har skruvat upp det här maximalt. Att EKN täcker upp till 80 procent av bankens risk för lån som ska gå till gröna investeringar gör det klart lättare för banken att kunna säga ja till företagets finansieringsbehov. Ett lån kan till exempel innebära möjligheten att utveckla nya gröna produkter eller tjänster – eller att ta sig in på en ny marknad med den befintliga verksamheten.

Exportföretag och underleverantörer

Carl-Johan Karlsson säger att garantin också kan användas för att ställa om den egna verksamheten till att bli mer klimatvänlig – och därmed mer konkurrenskraftig.

I många upphandlingar i dag efterfrågas exempelvis fossilfrihet, och det här är ju en utveckling som bara kommer att accelerera.

EKN:s gröna kreditgaranti erbjuds till företag som arbetar direkt eller indirekt med export. Det innebär att även underleverantörer till svenska exportföretag kan ansöka om garantin.

– Lånen kan till exempel handla om rörelsefinansiering, röra en specifik investering eller gå till att göra verksamheten mer klimatvänlig även på hemmaplan. Man behöver alltså inte vara en ”grön verksamhet” i dag, utan kan söka med syftet att ställa om.

EKN:s bedömningskriterier baseras på den nya EU-taxonomin som ska bidra till att uppfylla Parisavtalet, så i stora drag ska krediterna gå till något som stöttar klimatomställningen.

Hur ansöker då företag om EKN:s gröna kreditgarantier?

Banken som ansöker

– Det är företagets bank som ansöker om garantin och företaget som visar på hur projektet uppfyller kriterierna enligt den nya EU-taxonomin. Alla exportföretag och underleverantörer får gärna kontakta oss på EKN så kan vi guida både dem och banken igenom ansökningsprocessen.

Och de första gröna kreditgarantierna är redan på väg ut till svenska exportföretag.

– Vi arbetar med dem i skrivande stund och planen är att de första garantierna ska ställas ut nu under kvartal fyra. Om du och ditt företag vill göra gröna satsningar och vara med i klimatomställaningen så kontakta oss på EKN så berättar vi hur vi kan hjälpa till, säger Karl-Johan Karlsson.

Läs mer om EKN:s gröna kreditgaranti här

Mer från EKN

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med EKN och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?