Kamprad var mästare i beröringens ledarskap

Han kramade tusentals och hoppades kunna krama tusentalet till. Den stora frågan är om den där beröringskänslan dör med Ingvar Kamprad eller om IKEA fortfarande kan vara som en kämpande småländsk familjefirma, skriver Ingvar Kamprads biograf Bertil Torekull.

Bild:Claudio Bresciani/TT

Hur skulle du vilja beskriva hemligheten i Ingvar Kamprads osannolika gärning?

När jag först får frågan av denna tidnings politiska redaktör tänker jag ett ögonblick i strikt ekonomiska, Di-mässiga nyttighetstermer, jag är nära att svara något om fiffig småländsk snålhet, socialdemokratisk häxjakt på privatföretagare som drev honom ut ur landet, om en smart nästan bibliskt genomtänkt affärsfilosofi som till exempel före alla andra i kommunistiska Polen upptäckte låglöneländernas oslagbara trumfkort i jakten på billiga varor i det synkront med honom själv och hans företag snabbt växande moderna folkhemmet. Ett sådant konventionellt korrekt svar inrymmer då medvet alla de hålrum som måste fyllas ut av tusen och en otypiska omständigheter, händelser, arvsanlag och perspektiv för att bilden av en stor in i det sista skapande medmänniska, som jag nu sörjer som en gammal kär vän, ska kallas någorlunda sann.

Det är därför jag med mina 21 år tillsammans med honom i tätt samtal och skapande samarbete försöker se honom från en helt annan sida nämligen som mästare i vad jag kallar "beröringens ledarskap". Och med beröring menar jag i Kamprads fall både den fysiska och den andliga beröringen samt den som ytterst vilar i begreppet förebild och prototyp, berörande i både ord och gärning. Jag födde det där begreppet en afton efter middagen i köket på Bölsö, den gamla herrgård förvandlad till ikeansk kursanläggning utanför Älmhult på vars övervåning han i lördags kväll omgiven av sina barn och barnbarn och andra nära och kära (och i våningen under av ett antal medarbetare) fridfullt somnade in.

Det var bara Ingvar, hans son och jag närvarande den där gången och av ett eller annat skäl kom vi in på den viktiga frågan om att försöka trimma materialåtgången när man tillverkade möbler för att pressa priset och kapa transportkostnaden. Ingvar drev tesen att bordsskivorna kunde göras mycket slimmare, kanske rent av hälften så tjocka som nu – Peter verkade vara lite mer tveksam, skulle man verkligen tumma på vad folk uppfattar som bevis på synlig stadig kvalitet av nordiskt trä. Han ville dock ogärna ha bråk om en sådan här sak med sin pappa och låg inledningsvis lågt.

Diskussionen blev emellertid så ivrig att Ingvar reste sig från bordet och ställde sig bakom sin son som hade kommit direkt från sitt jobb som varuhuschef i Frankrike. Ingvar talade nu intensivt om att denna tänkta besparing låg i linje med företagets strävande efter uthållighet och naturhänsyn, tänk så mycket furor som man inte längre behövde såga, bara hälften mot vad som nu var fallet, sparandet var bara en bifunktion. Och medan han talade alltmer övertygande började han liksom tankspritt massera eller smeka sin äldste sons huvud, ja, som om han ville knåda in en viktig lärdom i hans huvud, arvtagaren skulle in i hjärnan veta vad som gällde. Det var då ordet dök upp inom mig - "beröringens ledarskap". Som åldrande fader hade Ingvar Kamprad på gamle dar liksom försökt krama ifatt all den omsorg från honom som de som hans tre små söner innerligt saknade under hans hektiska tid som företagsbyggare i Europa och världen. Mor Margareta fick göra jobbet.

Ingvar Kamprad var basalt sett en genuin familjeföretagare. Då menar jag att "familjen" i alla kategorier var hans livs bästa organisationsmodell. 17-åringen som med sitt postorderföretag började bygget på imperiet 1943 var i själva verket helt beroende av en hängiven syster, en kärleksfull mamma och en barsk men uppmuntrade fader, inte att förglömma hans tyskfödda hitlerdyrkande farmor – alla i familjen inklusive piga och dräng gjorde sitt yttersta för att hjälpa den driftige unge mannen. När han blev äldre och tvangs se sina anställda bilda fackförening grät han därför – han som in i det sista hade betraktat företagets anställda som sin familj fick kapitulera inför en brutal verklighet där intressen stod mot varandra.

Till en familjs moral hörde så mycket bra saker, till exempel att vara sparsam – där satt den IKEA-maximen, likadant att vara enkel, ärlig och rättvis och inte förhäva sig. Det var kanske detta som en dag ledde till den strikta uppfattningen att företagets chefer inte skulle has minsta gräddfil, inte flyga business class, inte ha vare sig eget lunchrum eller egen fri parkering – en familj delar ju allt lika. Att kramas, att beröra ingick i den kärleksfulla familjens beteendemönster och Ingvar blev kramandets galjonsfigur. Vid min första intervju med honom satt han hela tiden med sin åldrige fars hand i sin. Å jag har kramat tusentals medarbetare, kunde han säga, jag hoppas jag hinner tusental till. I de nära stunder då viktiga beslut skulle tas – och jag fick den journalistiska nåden att som bisittande författare på väg att skriva Historien om Ikea få närvara när så skedde – i dessa stunder blev berörandet övertydligt. Ofta flyttade Ingvar stolen nära sin medarbetare under sådana samtal, tog vederbörandes händer och kramade dem för att ge eftertryck åt sina argument.

På samma sätt såg jag honom stå utanför ett nytt varuhus – Haparanda är oförglömligt – och trycka varje ny kunds hand, ryssar, finnar, samer, svenskar lika, han fanns sådana gånger överallt där människor rörde sig, kramade och tryckte och kysste på kind som om allt hängde på just en form av beröring för att rygga det nya varuhusets framgång. Vid de klassiska julsammankomsterna då Ingvar predikade till sin församling med öppningsorden "Kära IKEA-familj" och efteråt stod vid utgången och tryckte varje deltagares hand och de var ibland inte långt ifrån två tusen(!) som passerade honom och samtidigt fick sin traditionella julklapp.

Men viktigaste för många var det där handslaget, den där beröringen av idolen, myten, mötets egen pastor eller kyrkoherde. Det var en bild av en entreprenör som inte riktigt ville fatta att vad som en gång hade varit en liten hårt sammanhållen familj med mottot alla för en och en för alla vuxit till en global jätte på väg mot 200 000 medarbetare om några år. Den stora frågan är om den där beröringskänslan dör med Ingvar Kamprad eller om det väldiga företaget ned på varje enskilt varuhus, varje enskild fabrik eller designalteljé kan återskapa den livsviktiga förnimmelsen att IKEA fortfarande kan vara som en kämpande småländsk familjefirma.

Bertil Torekull

Författare till "Historien om Ikea" och grundare av Dagens industri.


Innehåll från NexansAnnons

Nexans - en lokal kabelleverantör med globala 5G-lösningar

Behovet av stabila kommunikationslösningar ökar kontinuerligt, inte minst under den rådande pandemin. När nu 5G börjar ta mer plats på marknaden ställs allt större krav på en pålitlig, underliggande infrastruktur som är anpassad för att klara de ändrade förutsättningarna. 

– Eftersom vi är en komplett leverantör av infrastrukturlösningar inom både telekom och energiförsörjning kan vi tillgodose alla behov av kabelsystem till 5G. Vi ser det som en intressant och spännande utmaning, säger Peter Elisson, Technical Manager, Telecom Systems vid Nexans. 

Globala Nexans har varit en ledande aktör inom kabellösningar i över 120 år. Idag är företaget noterat på Parisbörsen och har nära 26 000 anställda. I Grimsås, söder om Borås, där Nexans har sin tillverkning finns även lokala produktchefer, teknikexperter, eget logistikcentrum samt testning i eget laboratorium.

– I Grimsås producerar vi allt från installationskablar och kraftkablar till telekopparkablar, optiska fiberkablar och lösningar till fordonsindustrin, såväl som olika komponenter, på ett sätt som passar våra nordiska förhållanden. Att ha allt samlat på samma ställe gynnar produktutvecklingen. Vi är alltså lokala på marknaden, men har styrkan i att vara en internationell koncern – en global expert, nära, fortsätter Peter.

Enkel hantering och högsta driftsäkerhet

För Nexans är steget mot 5G en naturlig utveckling, men Jean-Jacques Sage, Product Marketing & Innovation Director, Telecom Systems, berättar att övergången inte är lika självklar inom alla branscher. Utrullningen av 5G är fortfarande i ett tidigt stadie i Europa, vilket också stämmer i Sverige. Det vi vet är kraven på stabilitet och pålitlighet i nätverket kommer att vara väldigt viktigt, vilket är tydligt i den standard som finns framtagen för 5G. 

– Detta är ett nätverk med enormt många applikationer, såväl för konsumenter som inom industrin och för nya innovationer. Utan ett driftsäkert nätverk ökar risken för störningar och avbrott. Därför arbetar vi dels med att göra våra kabelsystem robusta nog att klara det nordiska klimatet, och dels med att utforma våra produkter på ett så enkelt och användarvänligt sätt som möjligt; det ska vara lätt att göra rätt även första gången. Därutöver utvecklar vi IoT-lösningar som hjälper operatörerna att bättre hantera den fysiska infrastrukturen, genom att övervaka och förvalta nätverket.

Tre marknadssegment

Ännu är det dock mycket som måste hamna på plats innan 5G kan rullas ut på allvar. Upplägget kan delas upp i tre huvudsakliga marknadssegment, var och ett med sin egen dynamik. 

– Makrocell-segmentet inkluderar framförallt mobilnätverket och kräver traditionella antenner med stora täckningsområden. Mikrocell omfattar istället mindre millimetervågantenner som installeras och nyttjas inom exempelvis en stad. Det tredje segmentet är ”inomhustäckning” – det är svårt att penetrera nyare hus med nätverkssignaler och därför kommer det att krävas nya innovationer inom området. Allt tyder på att det är Makrocell-segmentet som kommer att expandera först, fortsätter Jean-Jacques. 

Kontinuerlig utveckling och innovation

5G är i förlängningen en samling av lösningar inom datacenter, energi, fiber, koppar och IP. Oerhört få företag har kompetensen att hantera alla dessa aspekter, men Nexans har redan utvecklat produkter som passar de system som dessa nya applikationer bygger på. 

– Som en av Sveriges största kabeltillverkare har vi en lokal bredd likt få andra i branschen, men vi vill alltid utvecklas och bli bättre, inte minst gällande vårt arbete inom 5G. Nästan dagligen hittar vi nya tillämpningar och innovationer som vi testar både internt och i samverkan med våra distributörer och slutkunder. Sedan modifierar och skräddarsyr vi lösningarna baserat på erfarenheter och feedback, för att till sist kunna inkludera dem i vårt erbjudande, säger Oliver Orre Imgård, KAM Sales, Telecom Systems.

Hållbarhet – snarare mindset än enstaka mål

Nexans inställning till sitt hållbarhetsarbete är att det ska vara mer än bara ett affärsmål: Det ska fungera som ett mindset för alla som arbetar med och inom företaget. Med tanke på Nexans framstående marknadsposition har man höga krav på sitt eget hållbarhetsarbete och värnar stort om sina fyra hållbarhetsområden: Products, Partners, People och Planet.

– Några exempel är att vi optimerar våra transporter, kontinuerligt utvecklar leverantörskedjan och att vi tillverkar våra produkter med en livslängd som ofta överlever både byggnader och tjänster. Vi har också en egen återvinningsanläggning och strävar kontinuerligt mot att hitta än mer hållbara lösningar när vi utvecklar både produkter och processer. Det är en väldigt spännande utveckling, avslutar Peter. 

Kontakta Nexans här

Mer från Nexans

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Nexans och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?