1515

Johan Andersson: Dubbelspel om friskolor

DEBATT. Regeringen fortsätter sin jakt på väl fungerande delar av svensk välfärd. Civilminister Ardalan Shekarabi förtalar svenska friskolor särskilt när det gäller expansion utomlands. Samtidigt bjuder en annan del av regeringen in friskoleföretag att vara med på exportturnéer, skriver Johan Andersson, Mellby Gård.

MEDVETEN FELKOMMUNIKATION. Regeringen vill att det att framstå som att friskoleföretag får gå med 7 procent i vinst. I själva verket är detta vinstmått konstruerat på ett sätt som gör att skolföretagen inte kan göra någon vinst alls, skriver Johan Andersson.
MEDVETEN FELKOMMUNIKATION. Regeringen vill att det att framstå som att friskoleföretag får gå med 7 procent i vinst. I själva verket är detta vinstmått konstruerat på ett sätt som gör att skolföretagen inte kan göra någon vinst alls, skriver Johan Andersson.Bild:Jesper Frisk

Regeringens sätt att hantera att de målat in sig i ett hörn till följd av det parlamentariska läget och ideologiska skygglappar är inte särskilt snyggt. Jag förfäras verkligen av regeringen och dess utredare som inte drar sig för att på bedrägliga sätt vrida på sanningen för att vinna poänger i debatten om företagens villkor generellt och specifikt om deras roll inom välfärden.

Nu har det hänt igen. Först har Lärarnas Tidning (27/9) skrivit ett reportage om svenska friskoleföretag där de beskriver hur företagen expanderar utomlands ”med hjälp av svensk skolpeng”.

Det är i sig en missvisande beskrivning, bland annat bevisat av hur Academedia ACAD -2,23% Dagens utveckling finansierat sin internationella expansion, men när civilministern uttalar sig i Aftonbladet (28/9) vrider han på uppfattningen av verkligheten ett varv till och säger att ”pengar som skulle gå till svenska skolbarn hamnar i skolor i Saudiarabien och Norge” och att han tycker det är skamligt. Det är samma minister, Ardalan Shekarabi, som tidigare sagt att ”vinst är stöld”.

Nu tycker han, genom ett skevt och missvisande resonemang, att svenska välfärdsbolag inte ska tillåtas exportera sina tjänster. I ljuset av detta kan det vara värt att notera följande:

Kunskapsskolan har varit en del av regeringens egen handelsdelegation i Saudiarabien. Regeringen har alltså uppmuntrat exporten av svensk skola dit. Hur kan regeringen samtidigt tycka att det är skamligt att samma skola gör investeringar där?

Globaliseringsrådet skrev år 2009 en rapport som förordar privat företagsamhet på export inom vård och skola samt påpekar dess positiva effekter. Rapporten skrevs under av bland andra LO, TCO och Saco. Den sistnämnda organisationen representerades av Anna Ekström, numera gymnasieminister.

Om svenska företag exporterar sina tjänster utomlands får det oftast en mycket positiv ekonomisk effekt för svensk ekonomi och svenska skattebetalare – det är ju därför regeringen uppmuntrar svensk export. Är det fel när Skanska investerar utomlands samtidigt som de gör överskott på infrastrukturarbeten i Sverige som skattebetalarna finansierar? Det skulle onekligen vara ett nytt perspektiv på svensk näringspolitik.

Men det största kommunikativa bedrägeriet av dem alla kommer från Ilmar Reepalus välfärdsutredning, som har tagit fram ett förslag där det är meningen att man ska uppfatta att han och regeringen vill tillåta företag att gå med 7 procent i vinst.

Medan förslaget säger att man bara får ha ett överskott som är 7 procent plus statslåneräntan av ”operativt kapital”, vilket är en väldigt egensinnig konstruktion när det gäller tjänsteföretag – många skolor har ett operativt kapital nära noll eller till och med negativt kapital. Det viktigaste kapitalet – medarbetarna och investeringar i deras kompetens – räknas inte in. Eftersom 7 procent av noll är noll är förslaget i praktiken ett vinstförbud.

Revisionsföretaget PWC har tittat närmare på konsekvenserna av förslaget. Bland friskolorna har drygt var femte negativt operativt rörelsekapital och skulle därför tvingas gå med förlust varje år. Fyra av fem fria grundskolor har så litet operativt kapital att de skulle få ha maximalt 1 procents rörelsemarginal (alltså högst 1 procent högre intäkter än kostnader).

På de premisserna tar det minst 300 månader (25 år) att spara ihop till en buffert som motsvarar tre månaders driftskostnader. Det går självklart inte att driva företag på det sättet utan skolorna kommer att behöva läggas ned eller överlämnas till kommunen.

Analysen som regeringen gjort måste vara att det lönar sig att köpa röster genom kommunikativa bedrägerier. Om vi hittar på ett sätt att kalla ingen vinst för 7 procent genom att skruva på de företagsekonomiska definitionerna så får vi väljarna med oss, tycks de resonera. Det må vara så med retoriken i politikens värld.

Men vad som bevisar vår regerings fullständiga ansvarslöshet är att de faktiskt, inom en snar framtid, kommer att lägga fram ett förslag baserat på ovan nämnda Reepalu-utredning. Trots att man genom det draget äventyrar anställningen för tusentals lärare och skolplatserna för hundratusentals elever som valt sin skola.

Det är hög tid att stå upp för mer saklighet i diskussionen om företagens roll i svensk välfärd. Annars riskerar politiken slå in sig på en väg som kommer att drabba svensk välfärd hårt.


Johan Andersson, vd för Mellby Gård, huvudägare i Academedia


Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 2.500-6.000 tecken inklusive blanksteg.


Innehåll från AccountorAnnons

Automatisering frigör tid, höjer kvaliteten och skapar kundvärde

Magnus Högvall och Cecilia Drugge på Accountor
Magnus Högvall och Cecilia Drugge på Accountor

Redovisningsbranschen består av tusentals små företag och några större aktörer, varav Accountor är en. Deras fokus de senaste åren har varit att investera i att digitalisera verksamheten för att leda branschen i rätt riktning samt skapa en jämn och hög kvalitet för sina kunder.
– Jobbar man med redovisning och lön kan det bara bli rätt eller fel. Och det måste vara konstant rätt, säger Magnus Högvall, vd Accountor.

Inne på Accountors kontor får man leta länge och väl för att hitta några pärmar. Digitaliseringsresan har pågått i ett par år och övergått till att successivt bli en naturlig del av verksamheten.

– Våra systemleverantörer och våra kunder blir mer och mer digitala och som tjänsteleverantör är det viktigt att vi responderar på den förändringsprocessen. Vi måste jobba digitalt och hjälpa till att driva utvecklingen, säger Magnus.

– För oss innebär digitaliseringen också en kulturförändring i företaget, vi jobbar tillsammans på ett helt annat sätt än tidigare; robotiseringen och digitaliseringen har resulterat i helt nya arbetsformer. Historiskt har man som konsult ofta suttit ensam och haft hela ansvaret på sina axlar, men med det nya arbetssättet blir man en del av ett team som tillsammans stöttar varandra och delar både framgångar och utmaningar, säger Cecilia Drugge, Head of process improvement.

Accountor har en global koncern i ryggen, och en stor bredd bland sina nästan 300 konsulter. En del av arbetet går ut på att stötta kunden i att använda dagens digitala teknik för sin redovisning, lönehantering och HR.

– Vi vill att det ska vara enkelt att driva företag i Sverige. Bokföring och löner blir hack i skivan för många bolag idag, då kan det vara en stor hjälp att ha en kunnig och pålitlig byrå bakom sig, säger Magnus.

Digitaliseringen – en win-win

Att digitalisera och automatisera vissa processer minskar risken för att det blir fel och skapar därmed en förutsägbarhet, vilket i sin tur blir en stor trygghet för kunden. När enkla – men tidskrävande – arbetsuppgifter automatiseras kan konsulterna dessutom fokusera på att stötta kunden och skapa det värde som kunden efterfrågar.

– Det är en modell som är mycket mer uthållig, trygg och framför allt innebär den en stabil leverans och mindre personberoende, säger Magnus.

– Vi kommer nog aldrig nå vägs ände med den digitala utvecklingen och automatiseringen men vi har kommit en bra bit på väg. Genom att skapa tydliga processer och strukturerade arbetssätt kan vi omfördela tiden och låta de monotona uppgifterna robotiseras. På så vis frigör vi mer tid att göra de roliga arbetsuppgifterna – de som skapar kundvärde. Det är en win-win-situation, avslutar Cecilia.

 

Mer från Accountor

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Accountor och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?