Jan Lidhard: Granska läkarnas ansvar för ökade sjukskrivningar

DEBATT. Läkarintygen har stor betydelse för om en sjukskrivning ska beviljas. Medikalisering av helt normala händelser i arbets- och familjeliv är ett stort och växande problem att hantera för läkare. Nu måste evidensbaserad kunskap få påverka politiken på det här området, anser Jan Lidhard.

VÄXANDE PROBLEM. Medikalisering av helt normala händelser i arbets- och familjeliv är ett stort och växande problem att hantera för läkare, skriver Jan Lidhard.
VÄXANDE PROBLEM. Medikalisering av helt normala händelser i arbets- och familjeliv är ett stort och växande problem att hantera för läkare, skriver Jan Lidhard.

Sjukfrånvaron minskar något – men är den stabil? Inflödet av svårbedömda sjukfall minskar dock inte, vilket indikerar stabilitetsproblem. Och en stabil sjukfrånvaro är ett viktigt mål för politiken sedan cirka tio år.

De senaste åren har politiken och den allmänna diskussionen om sjukfrånvaron mest handlat om arbetsmiljöns eventuella påverkan, om ömmande fall av sjukdom och om Försäkringskassans lågkvalitativa ärendehandläggning. Egentligen är allt detta sidospår. Den riktigt stora elefanten i sjukfrånvarorummet är i stället läkarintygen. De utgör grunden för alla åtgärder och utbetalningar. Den initierade vet dock att innehållet i en stor andel av intygen är högst diskutabelt. En central men obekväm fråga: Är undvikande av arbete den rätta medicinen för dessa patienter? Andra obekväma frågor: Är arbete verkligen skadligt för hälsan? Handlar det om sjukdom eller nedstämdhet? Är individen ett offer för omständigheterna eller finns ett ansvar för den egna situationen?

Läkarens intygande är mycket avgörande för utfallet av sjukskrivningsprocessen. Antalet intyg och innehållet i dessa styr således sjukfrånvarons utveckling, inte Försäkringskassans handläggning av intygen. Kassan gör nämligen nästan aldrig en annan bedömning av arbetsförmågan än läkaren. En allvarlig komplikation är dock att den behandlande läkaren i regel saknar närmare kännedom om patientens arbetsförhållanden. Läkaren har därför inte tillräckliga förutsättningar att kunna intyga den eventuella nedsättningen av arbetsförmågan. Intygandet handlar i själva verket om att göra en bedömning av patientens egen bedömning av att inte kunna arbeta.

Om man ser närmare på problemen med läkarintygen kommer läkarrollen oundvikligen i fokus, särskilt i de fall som förorsakar instabiliteten. Det rör sig här om diffusa fall – lättare psykiska besvär, smärta och lindrigare problem i rörelseorganen. Stabilitetsproblemen med sjukfrånvaron avser primärt dessa fall. Inflödet av övriga fall är stabilt över tid.

Den vällovliga utvecklingen med en ökad patientmakt har medfört nackdelar för sjukskrivningsärendena. Risken är stor att patienten kräver att bli sjukskriven. Många läkare har svårt att motsätta sig detta även när de är medvetna om det riktiga i att göra det. De senaste årens förändringar i strukturer och ersättningssystem inom vården försvårar dessutom läkarens arbete med dessa ärenden. Läkarrollen blir således mer komplicerad när patienten blir en vårdkund. Är utomstående – allmänheten, arbetsgivare och politiker – egentligen medvetna om detta? Och om vilka konsekvenser detta får i form av onödigt lidande och produktionsbortfall. Samt extra miljardrullningar i statsbudgeten.

Den som vill fördjupa sig i sjukfrånvaroproblemen bör börja med läkarrollen. Den diskuterades mer i början av 2000-talet men är förvånansvärt lite uppmärksammad i våra dagar. I andra länder försöker man tona ned läkarens roll. Det är dessvärre inte möjligt med vårt sätt att hantera sjukfrånvaron. Den rimliga lösningen är att ge problemen med läkarrollen så stor uppmärksamhet som möjligt och att ge den behandlande läkaren ett ökat stöd i olika former. Så att ett verklighetsfrämmande och onödigt intygande om olika negativa tillstånd undviks. Klargörande av patientens olika typer av problem samt behandling av dessa är egentligen viktigare än intygande. Se därför över alla former av kunskaps- och metodstöd och samordna dessa. Mest angeläget är att ge Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd en ny struktur och ett nytt innehåll. Ett studiebesök i Norge kan rekommenderas.

Läkarrollens betydelse motiverar att Socialstyrelsen blir den statliga huvudaktören för en kunskapsdriven låg och stabil sjukfrånvaro. Försäkringskassan saknar nämligen förutsättningar för detta. Kassan är en sjukförsäkringsmyndighet, inte en sjukfrånvaromyndighet. Det bör finnas goda förutsättningar för denna förändring eftersom försäkrings- och vårdfrågor numera hanteras av samma minister.

Sjukdomsbegreppet är mer kontroversiellt i vårt land än i andra jämförbara länder. Medikalisering av helt normala händelser i arbets- och familjeliv är ett stort och växande problem att hantera för läkare. Sådana händelser berättigar ju inte till sjukpenning. Det är angeläget att politiker börjar våga ta i detta problem. Och att även undvika den beröringsskräck i förhållande till läkare som är vanlig.

Begreppet kunskap är kritiskt i sammanhanget. Vi vet inte särskilt mycket om de diffusa fallen, trots att de varit kända i minst 15 år. Det finns dock en etablerad, övergripande kunskap om dessa fall genom en brittisk biopsykosocial modell. Den utgör grund för politiken i Storbritannien och är en förebild i västeuropeiska länder, dock ej i vårt land. Modellen lyfter fram de psykologiska och sociala faktorernas betydelse i förhållande till de strikt medicinska faktorerna. Den tillämpas framför allt vid mindre allvarliga och subjektivt upplevda hälsotillstånd som kallas common health problems. Det betonas särskilt att arbete är bra för både fysisk och psykisk hälsa. Rehabiliteringen är en integrerad del av den process som går ut på att övervinna olika hinder för återgång i arbete. Att ändra föreställningar, förhållningssätt och beteenden är centralt för behandlingen av många av dessa problem och tillstånd.

Åsikterna från opinionsbildare som David Eberhard, Åsa Kadowaki och Hanne Kjöller ligger i linje med den brittiska biopsykosociala modellen. De lyfter fram olika former av undvikandebeteende. Om man kompletterar den brittiska modellen med deras synpunkter får man en användbar svensk biopsykosocial modell som även adresserar medikaliseringsproblemen. Den skulle även ge ökat utrymme för individens egna ansvar för sin situation.

Det är slående i hur liten utsträckning evidensbaserad kunskap påverkar politiken på sjukfrånvaroområdet. Något som bidrar till att den problematiska läkarrollen inte uppmärksammas tillräckligt. Vi lever i en tid av faktaresistens och alternativa fakta. Då är det särskilt viktigt att ha en faktabaserad verklighetsuppfattning. Läs därför rapporter och redovisningar om svensk sjukfrånvaro samt därtill kopplade regeringsdokument med ett skeptiskt sinnelag, i synnerhet när det gäller resonemang om sjukdom och diagnoser.


Jan Lidhard, opolitisk tjänsteman på Finansdepartementets budgetavdelning 1992–2014


Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 2.500-6.000 tecken inklusive blanksteg.


Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från SnowflakeAnnons

Data som ekonomisk tillgång – Snowflake skapar marknadsplats för samarbete runt data

Jakob Brandel, Director, Sales Engineer Benelux/Nordics på Snowflake.
Jakob Brandel, Director, Sales Engineer Benelux/Nordics på Snowflake.

Företag som tar vara på data konkurrerar på helt nya sätt. Marknaden för data har förändrats radikalt och genom Snowflakes marknadsplats finns förutsättningar som erbjuder helt nya möjligheter till bättre samarbete internt inom bolag samt med leverantörer och kunder.  Dessutom skapas förutsättningar för forskning, utveckling samt möjligheter till nya databaserade intäktskällor. 

– Med Snowflake Data Cloud öppnas möjligheten att enkelt utbyta data både internt och externt. 

Detta öppnar upp fantastiska affärsmöjligheter, säger Jakob Brandel, Director, Sales Engineer Benelux/Nordics på Snowflake.

Molnföretag Snowflake har skapat en marknadsplats för sömlöst och säkert datautbyte. I dag erbjuder över 400 företag sin data för andra företag att använda och antalet ökar snabbt. Det rör sig om data inom vitt skilda områden som finans, hälsa, demografi, väder, handel och mycket annat.

– Genom att förädla företagsdata med tredjepartsdata skapas förutsättningar för helt nya affärsinsikter. Det är detta som driver ”dataekonomin” och bidrar till revolutionerande nya produkter och tjänster, säger Jakob Brandel.

Snowflake möjliggöra tillgänglighet på data 

Datas värde har förändrats markant de senaste åren. På bara något decennium har data gått från att vara något som arkiveras i pärmar eller Excel-filer till att bli en eftertraktad valuta, en grund till näst intill oändliga affärsinsikter och ett nödvändigt underlag för beslutfattare. Men för att värdefulla insikter ska kunna skapas krävs det att data görs tillgänglig och analyseras i rätt tid av rätt enhet. 

Tyvärr har utbyte av data begränsats av föråldrade och företagsspecifika serverhallar samt avsaknaden av standarder för datautbyte. Dessutom saknas kunskap i organisationerna om vilken data som finns tillgänglig då olika avdelningar har haft begränsade möjligheter att tillgängliggöra sin data. Att dela data har varit komplext, dyrt och osäkert. 

Många företag har moderniserat sin datalagring och nyttjar de publika moln som exempelvis AWS, Microsoft eller Google Cloud. Utmaningen att dela data består dock. Dessa moln skapar tre distinkta silos som inte kan kommunicera emellan sig. Snowflake knyter samman dessa molntjänster till en och samma plattform.

– Med Snowflake får vi bort datasilos inom företagen men vi raserar också murarna mellan de tre stora cloudleverantörerna. Vi möjliggör för företag att ha en cloud-agnostic eller multicloudstrategi. Det är något nytt, säger Jakob Brandel.

Bestäm själv vilken och till vem du vill dela data med

Data kan vara direkt affärskritisk och har därmed ett stort säkerhetsbehov. Då vill man vara säker på att den hanteras på ett korrekt och säkert sätt. Snowflakes Data Cloud har inbyggd säkerhet som garanterar att data hanteras på rätt sätt. 

Själva datan lämnar aldrig sin ursprungsplats och varken kopieras eller flyttas. Allt utbyte sker genom Snowflakes plattform, vilket gör att all data alltid är live och uppdaterad.

– I Snowflake är säkerheten inbyggd från början, inte påbyggd efteråt. Ägaren väljer själv hur mycket och vilken del av datan som ska vara tillgänglig och för vem och kan hela tiden övervaka hur den används, säger han.

Snowflake accelererar upp innovation

En stor fördel är att lösningen enkelt är skalbar både upp och ner. Användarna betalar inte någon licens eller fast avgift för datautbytet utan endast för den mängd data som lagras samt den mängd bearbetning som utförs. Kunderna slipper därmed oönskade kostnader för outnyttjad kraft och maskiner, som under helger eller jullov när få människor vill göra dataanalys.

– Med Snowflake kan vi öka det globala samarbetet, Data Collaboration, vilket skapar möjligheter till Data Monetization. Data blir en ekonomisk tillgång som alla nu kan ta del av, avslutar Jakob Brandel.

Läs mer på www.snowflake.com

Mer från Snowflake

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Snowflake och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?