1515
Annons

Jan Lidhard: Granska läkarnas ansvar för ökade sjukskrivningar

DEBATT. Läkarintygen har stor betydelse för om en sjukskrivning ska beviljas. Medikalisering av helt normala händelser i arbets- och familjeliv är ett stort och växande problem att hantera för läkare. Nu måste evidensbaserad kunskap få påverka politiken på det här området, anser Jan Lidhard.

VÄXANDE PROBLEM. Medikalisering av helt normala händelser i arbets- och familjeliv är ett stort och växande problem att hantera för läkare, skriver Jan Lidhard.
VÄXANDE PROBLEM. Medikalisering av helt normala händelser i arbets- och familjeliv är ett stort och växande problem att hantera för läkare, skriver Jan Lidhard.

Sjukfrånvaron minskar något – men är den stabil? Inflödet av svårbedömda sjukfall minskar dock inte, vilket indikerar stabilitetsproblem. Och en stabil sjukfrånvaro är ett viktigt mål för politiken sedan cirka tio år.

De senaste åren har politiken och den allmänna diskussionen om sjukfrånvaron mest handlat om arbetsmiljöns eventuella påverkan, om ömmande fall av sjukdom och om Försäkringskassans lågkvalitativa ärendehandläggning. Egentligen är allt detta sidospår. Den riktigt stora elefanten i sjukfrånvarorummet är i stället läkarintygen. De utgör grunden för alla åtgärder och utbetalningar. Den initierade vet dock att innehållet i en stor andel av intygen är högst diskutabelt. En central men obekväm fråga: Är undvikande av arbete den rätta medicinen för dessa patienter? Andra obekväma frågor: Är arbete verkligen skadligt för hälsan? Handlar det om sjukdom eller nedstämdhet? Är individen ett offer för omständigheterna eller finns ett ansvar för den egna situationen?

Läkarens intygande är mycket avgörande för utfallet av sjukskrivningsprocessen. Antalet intyg och innehållet i dessa styr således sjukfrånvarons utveckling, inte Försäkringskassans handläggning av intygen. Kassan gör nämligen nästan aldrig en annan bedömning av arbetsförmågan än läkaren. En allvarlig komplikation är dock att den behandlande läkaren i regel saknar närmare kännedom om patientens arbetsförhållanden. Läkaren har därför inte tillräckliga förutsättningar att kunna intyga den eventuella nedsättningen av arbetsförmågan. Intygandet handlar i själva verket om att göra en bedömning av patientens egen bedömning av att inte kunna arbeta.

Om man ser närmare på problemen med läkarintygen kommer läkarrollen oundvikligen i fokus, särskilt i de fall som förorsakar instabiliteten. Det rör sig här om diffusa fall – lättare psykiska besvär, smärta och lindrigare problem i rörelseorganen. Stabilitetsproblemen med sjukfrånvaron avser primärt dessa fall. Inflödet av övriga fall är stabilt över tid.

Den vällovliga utvecklingen med en ökad patientmakt har medfört nackdelar för sjukskrivningsärendena. Risken är stor att patienten kräver att bli sjukskriven. Många läkare har svårt att motsätta sig detta även när de är medvetna om det riktiga i att göra det. De senaste årens förändringar i strukturer och ersättningssystem inom vården försvårar dessutom läkarens arbete med dessa ärenden. Läkarrollen blir således mer komplicerad när patienten blir en vårdkund. Är utomstående – allmänheten, arbetsgivare och politiker – egentligen medvetna om detta? Och om vilka konsekvenser detta får i form av onödigt lidande och produktionsbortfall. Samt extra miljardrullningar i statsbudgeten.

Den som vill fördjupa sig i sjukfrånvaroproblemen bör börja med läkarrollen. Den diskuterades mer i början av 2000-talet men är förvånansvärt lite uppmärksammad i våra dagar. I andra länder försöker man tona ned läkarens roll. Det är dessvärre inte möjligt med vårt sätt att hantera sjukfrånvaron. Den rimliga lösningen är att ge problemen med läkarrollen så stor uppmärksamhet som möjligt och att ge den behandlande läkaren ett ökat stöd i olika former. Så att ett verklighetsfrämmande och onödigt intygande om olika negativa tillstånd undviks. Klargörande av patientens olika typer av problem samt behandling av dessa är egentligen viktigare än intygande. Se därför över alla former av kunskaps- och metodstöd och samordna dessa. Mest angeläget är att ge Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd en ny struktur och ett nytt innehåll. Ett studiebesök i Norge kan rekommenderas.

Läkarrollens betydelse motiverar att Socialstyrelsen blir den statliga huvudaktören för en kunskapsdriven låg och stabil sjukfrånvaro. Försäkringskassan saknar nämligen förutsättningar för detta. Kassan är en sjukförsäkringsmyndighet, inte en sjukfrånvaromyndighet. Det bör finnas goda förutsättningar för denna förändring eftersom försäkrings- och vårdfrågor numera hanteras av samma minister.

Sjukdomsbegreppet är mer kontroversiellt i vårt land än i andra jämförbara länder. Medikalisering av helt normala händelser i arbets- och familjeliv är ett stort och växande problem att hantera för läkare. Sådana händelser berättigar ju inte till sjukpenning. Det är angeläget att politiker börjar våga ta i detta problem. Och att även undvika den beröringsskräck i förhållande till läkare som är vanlig.

Begreppet kunskap är kritiskt i sammanhanget. Vi vet inte särskilt mycket om de diffusa fallen, trots att de varit kända i minst 15 år. Det finns dock en etablerad, övergripande kunskap om dessa fall genom en brittisk biopsykosocial modell. Den utgör grund för politiken i Storbritannien och är en förebild i västeuropeiska länder, dock ej i vårt land. Modellen lyfter fram de psykologiska och sociala faktorernas betydelse i förhållande till de strikt medicinska faktorerna. Den tillämpas framför allt vid mindre allvarliga och subjektivt upplevda hälsotillstånd som kallas common health problems. Det betonas särskilt att arbete är bra för både fysisk och psykisk hälsa. Rehabiliteringen är en integrerad del av den process som går ut på att övervinna olika hinder för återgång i arbete. Att ändra föreställningar, förhållningssätt och beteenden är centralt för behandlingen av många av dessa problem och tillstånd.

Åsikterna från opinionsbildare som David Eberhard, Åsa Kadowaki och Hanne Kjöller ligger i linje med den brittiska biopsykosociala modellen. De lyfter fram olika former av undvikandebeteende. Om man kompletterar den brittiska modellen med deras synpunkter får man en användbar svensk biopsykosocial modell som även adresserar medikaliseringsproblemen. Den skulle även ge ökat utrymme för individens egna ansvar för sin situation.

Det är slående i hur liten utsträckning evidensbaserad kunskap påverkar politiken på sjukfrånvaroområdet. Något som bidrar till att den problematiska läkarrollen inte uppmärksammas tillräckligt. Vi lever i en tid av faktaresistens och alternativa fakta. Då är det särskilt viktigt att ha en faktabaserad verklighetsuppfattning. Läs därför rapporter och redovisningar om svensk sjukfrånvaro samt därtill kopplade regeringsdokument med ett skeptiskt sinnelag, i synnerhet när det gäller resonemang om sjukdom och diagnoser.


Jan Lidhard, opolitisk tjänsteman på Finansdepartementets budgetavdelning 1992–2014


Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 2.500-6.000 tecken inklusive blanksteg.


Innehåll från FujitsuAnnons

Vinn kampen om talangerna – med smart och stöttande arbetsplats

Mathias Åberg, chef för konceptet Work Life Shift vid Fujitsu Sweden.
Mathias Åberg, chef för konceptet Work Life Shift vid Fujitsu Sweden.

Efter två års pandemi kämpar många företag med att hitta formerna för det nya normala – en hybrid arbetsmodell som ger full flexibilitet för medarbetaren och driver verksamheten framåt i en snabbt föränderlig värld.

– Vi hjälper organisationer att skapa smarta digitala arbetsplatser för alla, både tjänstemän och personal i frontlinjen, säger Mathias Åberg, chef för konceptet Work Life Shift vid Fujitsu Sweden.

Läs mer om Fujitsu Work Life Shift

Pandemin har accelererat transformationen mot en hybrid värld där data, tillgångar och personal finns på alla möjliga platser. Det skapar nya möjligheter och utmaningar på våra arbetsplatser.

En källa till frustration är att företagens it-system ofta ligger spridda i flera olika miljöer. Det innebär en komplexitet som gör det svårt att dra nytta av systemen på ett smidigt sätt. I värsta fall blir de istället en distraktion som tar fokus från kärnuppdraget.

– Medarbetarna har ju valt sin arbetsgivare för att få jobba med något de tycker är spännande, utvecklande och roligt. Då vill de också känna att de bidrar och får fokusera på uppdraget som de är anställda för att utföra. Man vill till exempel inte sitta och tidrapportera i en massa krångliga system, eller behöva logga in på flera olika ställen för olika uppgifter, säger Mathias Åberg på Fujitsu Sweden.

Han leder företagets satsning på konceptet Work Life Shift, en hybrid arbetsmodell tänkt att ge alla medarbetare den flexibilitet de behöver i just sin roll och uppgift. Det gäller såväl läkaren som sitter på sängkanten med en patient, som butikspersonal som rör sig bland klädintresserade kunder för att prata mode och färgval.

– De vill inte vara låsta vid kassan för att ta betalt eller tvingas gå till en dator på kontoret för att få information, när de har som uppdrag att vara ute hos kunder eller vårdtagare och delge sin expertis i alla möjliga situationer. Vi hjälper företag att implementera en modern digital arbetsplats för hela organisationen, även personal i frontlinjen, så att de kan utveckla sin service och roll gentemot kund, säger Mathias Åberg.

Ökad delaktighet och engagemang

Det här är en typ av yrkesgrupper som länge varit lite förbisedd i digitaliseringen, menar han. Historiskt har mycket gjorts inom tillverkningsindustri med stöd av robotar och automation, och för tjänstemän med digitala stödverktyg.

– Nu slås de här två utvecklingsspåren ihop, vilket möjliggör leverans av lösningar till alla typer av roller. Med digitalt stöd som man har lätt tillgång till – oavsett om man använder en dator, surfplatta, smartwatch eller annan digital enhet – kan både tjänstemännen och frontlinjens experter utveckla affären och kundupplevelsen i just sin del av processen. Det ger ökad delaktighet och engagemang hos medarbetarna, vilket i förlängningen även driver kundernas engagemang, säger Mathias Åberg och poängterar att det här är avgörande i en tid då många branscher har svårt att hitta och behålla kompetens:

– Det gäller att förstå vad som verkligen engagerar medarbetarna, se till att ta vara på detta och låta specialisterna driva utvecklingen mot företagets uppsatta mål – utan onödiga tidstjuvar. Och det gör man bäst genom att ta bort repetitiva administrativa arbetsuppgifter, minska antalet system som man interagerar med och använda rätt kommunikationssätt och kanal för rätt budskap med hjälp av digitala samarbetsplattformar.

Kräver ett helhetsperspektiv

Lätt i teorin, men desto svårare att få till i praktiken, inte minst när oro i omvärlden gör att det som är rätt i dag kan vara fel imorgon. Företag behöver vara förberedda på att ställa om snabbt och fortsätta driva innovation för att öka sin konkurrenskraft även när förutsättningarna förändras. För vissa är det en överlevnadsfråga, vilket inte minst visade sig under pandemin då många företag tvingades ändra sina sätt att arbeta. Det har gett lärdomar att ta med sig inför kommande utmaningar.

En internationell undersökning som Fujitsu förra året genomförde i samarbete med Harvard Business Review visar till exempel att 89 procent av de tillfrågade förväntar sig att deras organisationer ska anta en hybrid arbetsmodell. 61 procent uppger att det varit en måttlig eller betydande utmaning att upprätthålla arbetsplatsrelationer under det senaste årets distansarbete. Och 46 procent förväntar sig att deras organisation framöver kommer att konfigurera om kontorets utformning.

– Avgörande för att lyckas är att se införandet av en modern digital arbetsplats som en förändringsresa – inte bara en teknik. Detta kräver ett helhetsperspektiv med fullt fokus på såväl människor som processer och företagskultur. Vi har verktyg och strategier för att bistå företag i den här resan, och gör ofta implementeringen tillsammans med HR-avdelningen, säger Mathias Åberg och framhåller fördelarna med att köpa en digital arbetsplats som tjänst:

– Det innebär att vi som leverantör tar över en stor del av det tekniska underhållet av infrastrukturen, och ser till att hålla den uppdaterad i en moder molnmiljö som säkerställer att informationen är skyddad på rätt sätt. Företagens egna it-avdelningar kan då använda den frigjorda tiden till att fokusera mer på de applikationer som skapar värde för kunden.

Läs mer om Fujitsu Work Life Shift  

 

Mer från Fujitsu

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Fujitsu och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?