1515

Jan Jörnmark: När staden dog, del 1

DEBATT. Innanför tullarna i Stockholm försvann halva befolkningen fram till 1980 samtidigt som medelåldern på den kvarvarande befolkningen ökade kraftigt. Stadens ekonomi utvecklades katastrofalt och infrastrukturen användes ineffektivt. Den "bubbla" vi talar om i dag är en sund återhämtning, skriver ekonomihistorikern Jan Jörnmark.

Befolkningsutvecklingen i Stockholm 1942 till 1960.
Befolkningsutvecklingen i Stockholm 1942 till 1960.

De senaste månaderna har en feberliknande priskurva valsat runt i pressen. Den visar hur bostadspriserna skenat sedan mitten av 1990-talet och sägs indikera en prisbubbla på bostadsmarknaden. Mer sällan sägs det att kurvan kommer från ett omfattande arbete som utförts av flera ekonomhistoriker och om man söker sig till källan hittar man en än intressantare graf över bostadsmarknaden. Eftersom de samband som syns där inte är lika enkla har den dock inte uppmärksammats på samma sätt.

Det är typiskt för hela den debatt som pågått de senaste tio åren. Det som sannolikt varit den viktigaste strukturomvandlingen i svensk ekonomi det senaste seklet bortförklaras som en ”bostadsbubbla”. Effekten ser vi början av i den oro som breder ut sig när bubblan eventuellt har skjutits sönder med lika snedvridande kapitalmarknadsregleringar som de vi hade på 1970-talet. Vad den här och de följande artiklarna i serien pekar på är att effekterna av regleringarna kan bli mycket större och mer negativa än någon hittills föreställt sig.

Tar man grafen till utgångspunkt slås man av att det man ser är ett allmänt prisfall på bostäder under en mycket lång tid. Eftersom det verkar vara just ett utdraget prisfall som Riksbanken önskar ställer man sig frågan om den tiden var en lyckoperiod med låg inflation och ”hälsosamma” räntor. Så var det olyckligtvis inte, för det som syns är snarare en djup depression i hela den svenska stadsbyggnadssektorn och slutligen en kraftig återhämtning. 

Det som också syns är att begreppet ”bostäder” är mycket mer heterogent än det som framskymtat i debatten om en ”bubbla”. Eftersom flerfamiljshus var den mest nedtryckta delen är det också tydligt att den utdragna depressionen drabbade innerstäderna hårdast. Villor avviker tidigt medan däremot flerfamiljshus befinner sig i ett utdraget prisfall ända fram till de senaste två decennierna när priserna börjar stiga, framför allt i storstäderna. Bostadsrätter finns tyvärr inte med, men om de gjorde det skulle den uppgången varit än mer markerad och sannolikt kommit ikapp villornas utveckling under 2010-talet. 

Befolkningsutveckling i Stockholm 1960 till 1980.
Befolkningsutveckling i Stockholm 1960 till 1980.

Utvecklingen förklaras av att det mellan 1942 och mitten av 1970-talet råder en total prisreglering på svenska flerfamiljshus, vilket innebar att hyrorna i det äldre beståndet realt föll med några procent varje år. I takt med inflationen gröpte det ur värdet på fastigheterna. Fram till 1969 innefattade regleringen också bostadsrätter och de allra flesta av landets villor. Regleringarnas mest synbara effekter blev att effektivt minska rörligheten i beståndet. Få vill flytta från en bostad som oavbrutet blir billigare eller realt faller i värde. För fastighetsägarnas del eliminerades både förmågan och viljan att underhålla det existerande beståndet av fastigheter.

Under det senaste året har jag och kulturgeografen Patrik Sjöberg tagit fram ett unikt material. Det består av kartor över hur utvecklingen sett ut sedan regleringen infördes. Kartorna visar hur utvecklingen slog i städernas olika delar och med ett så kallat GIS-verktyg har vi också räknat på hur det här destabiliserade städerna. Det har skapat en bild av svensk stadsutveckling som inte funnits tidigare. Materialet ger ett dynamiskt perspektiv på vad som hänt sedan priserna började stiga 1995. I verkligheten är ”bubblan” snarare en period av unikt tunga investeringar i stadsbyggnad vilket också lett till en mycket stark sysselsättningsutveckling i dessa städer. I slutänden har det gjort att vi efter 1990-talskrisen lyckades etablera ett helt nytt tillväxtmönster i landet. 

Som syns av kartorna var befolkningsfallet i Stockholm spektakulärt. Innanför tullarna försvann halva befolkningen fram till 1980 samtidigt som medelåldern på den kvarvarande befolkningen ökade kraftigt. Självklart betydde det att all den infrastruktur som fanns innanför tullarna efter hand utnyttjades i allt mindre grad. Istället växte staden utåt, men efter 1960 kunde inte det hindra fallet från att bli allmänt för hela staden. Det berodde också på att även de nybyggda stadsdelarna som Farsta och Vällingby snabbt började minska i befolkning och åldras eftersom flyttviljan var lika obefintlig där som i innerstan. Med frysta hyror och ingen marknad blev alltid de gamla lägenheterna lite billigare varje år. Istället fortsatte staden att växa utåt och tendensen förstärktes om möjligt än mer av det samtidiga genombrottet för bilismen och de liberaliserade villamarknaden under 1970-talet. Vid den tiden stagnerade inte bara Stockholm utan även närförorterna Solna, Sundbyberg och Nacka. Alla prognoser och planer utgick från att den katastrofala utvecklingen skulle fortsätta.

Befolkningsutveckling Malmö 1960 till 1980.
Befolkningsutveckling Malmö 1960 till 1980.

Malmö och Göteborg uppvisar samma mönster som Stockholm men har också vissa distinkt egna drag. I båda städerna är urholkningen av centrum under 1960- och 1970-talen drastisk och flykten mot förorterna lika påtaglig. Det som syns i centrumförflyttningarna är en förödande cityförsvagning kopplad till ett starkt tryck utåt när den yngre befolkningen drogs mot förorterna. I båda städerna gjordes olika försök att hejda tömningen av centrum. Det mest spektakulära var Kronprinsen i Malmö som var ett typiskt försök att vända sig mot medelklassen genom att bygga ett högt spektakulärt hus med betydligt större lägenheter än det som normalt fanns i hyresbeståndet på 1960-talet. Det demonstrerar framför allt hur litet enstaka symbolhandlingar betyder, för inom några år satte samma uttunning och åldrande in i sådana hus som på andra ställen. Förändringar av den typ som dominerade de genomreglerade decennierna är kollektiva fenomen som bygger på rationella handlingar. 

Befolkningsutveckling Göteborg 1940 till 1980.
Befolkningsutveckling Göteborg 1940 till 1980.

Det var de enorma kostnader som fanns i utglesningsstrategin som drev fram de avregleringar som genomfördes både i slutet av 1960-talet och början av 1990-talet. I två steg skulle det bryta det destruktiva mönstret, men eftersom det som hände framför allt i den andra avregleringsfasen var en process på extrem mikronivå har analysen av vad som egentligen hände i hög grad skymts av en högljudd debatt om olika ”bubblor”. Artikeln i torsdagens tidning återkommer till detta. 

Jan Jörnmark, ekonomihistoriker och författare


Läs Jan Jörnmarks andra artiklar i serien här.


Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 2.500-6.000 tecken inklusive blanksteg.


Innehåll från MicrosoftAnnons

Säkerhet är en ständigt föränderlig måltavla

Säkerhet blir ett allt bredare begrepp och ses idag som ett sätt, metod, process, filosofi och teknik att säkra informationstillgångar mot avsiktlig och oavsiktlig förvanskning och förlust. Preventivt skydd, upptäckt och respons är tillsammans med kunskap och ett bra beslutsstöd och nyckelord för alla som jobbar med informationssäkerhet. 

Varje dag, stjäls eller hålls värdefull information som gisslan vilket får hela verksamheter att stanna upp. Grunden till detta är ofta attacker planterade i både hårdvaru- och programvarusystem som kan accelerera genom olika steg i en leverantörskedja. Attacker som missas på grund av otillräcklig kunskap eller otillräckliga säkerhetsprocesser.

Avgörande med kravställning och kunskap

Leverantörskedjan är en klassisk sårbarhet då företag använder sig av olika typer av tredjepartskomponenter som inte granskats eller att det inte kontrollerats att koden är legitim. Det är heller inte ovanligt att i upphandlingsscenarion missa att ställa relevanta krav på en upphandling.

– Svagheterna kan alltså ligga både i den egna utvecklingen och i upphandling som görs i någon annans regi. Tonvikten ligger i att man inte ska lita på något och verifiera explicit allting. Framförallt ser vi att i en organisation som har supersäkerhet är medarbetarna den känsliga länken och då behövs det en medvetenhet och tydlig process för säkerhet, säger Sandra Elvin, Nationell Säkerhetschef, Microsoft Sverige. 

Preventivt agerande ökar säkerheten

Säkerhet är en ständigt föränderlig måltavla där angriparna är mycket motiverade och ser stora vinster i att lyckas gå förbi företags och organisationers uppsatta säkerhetsmekanismer. Genom att arbeta preventivt och få in intelligens i informationsmiljön så kan verksamheter lära sig att se mönster i hur sårbarheterna nyttjas vilket kan resultera i en säkerhetsincident. Med den förståelsen i realtid kan man agera preventivt och se till att stoppa angreppen tidigt. 

– Baserat på data och insikter kan vi se att vi står inför ett skifte kring hur cyberkriminaliteten agerar och där behöver vi bli mer strukturerade och programmatiska i att identifiera vilka sårbarheter som finns här och nu i vår informationsmiljö, säger Predrag Mitrovic, Teknisk Specialist Säkerhet, Microsoft Sverige. 

Vikten av att ha ett integrerat skydd

Microsoft har byggt en säkerhetsplattform med separata komponenter som alla bygger på hot-information (threat intelligence). Tanken är att säkerheten designas redan i källkoden och där man sedan kan addera ytterligare säkerhetsförmågor på ett enkelt sätt. 

– Oberoende rapporter pekar på vikten av att ha ett integrerat skydd. Det är därför vi satsar så mycket på att ha det integrerade skyddet som är nära produkterna och tjänsterna som man använder sig av och som går att slå av och på för att undvika en konflikt mellan olika programvaror, berättar Sandra Elvin.

Cyberhotet är globalt 

– Det enda sättet att bekämpa det globala cyberhotet är genom samverkan. För global samverkan har vi byggt alliansen Microsoft Intelligent Security Association, ett ekosystem av oberoende säkerhetstjänstleverantörer och programvaruleverantörer som har integrerat sina lösningar för att tillsammans med oss och kunderna gå in och titta på hur man snabbt kan accelerera säkerhetsresan, säger Predrag Mitrovic. 

Om oss

Microsoft investerar årligen 1 miljard dollar i forskning och utveckling av säkra plattformar samt för resurser som möjliggör för varje företag och person att utvecklas och nå längre. Varje månad analyseras insikter från mer än 8 biljoner datapunkter och hindrar många miljarder intrångsförsök av olika slag. Dessa insikter ligger till grund för att skydda människor, enheter, appar och data var de än befinner sig och vilket arbete som utförs. 

Lär dig mer om supply chain attacker på vårt event som du kan registrera dig

 

Mer från Microsoft

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Microsoft och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?